GD har ordet: Beviljade platser och utbetalda årsplatser inom yrkeshögskolan

När vi på myndigheten beräknar antalet platser i yrkeshögskolan gör vi det utifrån de ekonomiska ramar som riksdagen och regeringen beslutar om. I beräkning och beslutsfattande har vi ett antal förutsättningar att förhålla oss till. Det handlar främst om anslagstilldelning, bemyndiganderam och nyttjandegrad. Låt oss titta närmare på dessa förutsättningar och hur de i sin tur fungerar.

När det gäller anslagstilldelning till myndigheten så sker den årligen, men med en prognos framåt i tiden. Anslagsnivån styr hur många årsplatser vi kan betala statsbidrag för respektive år.

Bemyndiganderamen anger i sin tur hur långt fram i tiden myndigheten kan bevilja och teckna in statsbidrag, samt hur stor summa totalt som får vara beviljat vid varje årsskifte. Bemyndiganderamen har ökat i storlek och gäller nu under längre tid. Det skapar möjlighet för oss att bevilja utbildningar med fler omgångar.

Nyttjandegraden handlar om hur stor del av det beslutade statsbidraget som faktiskt nyttjas och betalas ut. Nyttjandegraden prognostiseras bland annat utifrån historik om hur beslutade platser tidigare använts, men även utifrån hur omvärlden ser ut. Exempelvis läget på arbetsmarknaden. I nuläget nyttjas knappt 8 av 10 beslutade platser inom yrkeshögskolan.

Nyttjandegraden ökar över tid
Flera av de nya förutsättningar som nu gäller inom yrkeshögskolan efter Riksdagens beslut förra hösten kommer att påverka nyttjandegraden. Såväl lägre trösklar i behörighetskraven, fler bedömningar av reell kompetens, enstaka kurser på fyllnadsplats som införandet av behörighetsgivande förutbildningar innebär sannolikt att nyttjandegraden kommer att öka över tid. 

Beräknad nyttjandegrad kommande år, i kombination med anslagstilldelning och bemyndiganderam ligger till grund för hur många platser som myndigheten bedömer kommer vara möjliga att bevilja. I beräkningen av utrymmet för beslut om antalet platser är därför redan hänsyn tagen till att alla beslutade platser inte kommer att nyttjas. Ökar nyttjandegraden minskar därmed det årliga utrymmet för beviljande av antalet nya platser. 

Fler omgångar påverkar utrymmet för nya beslut
I enlighet med tidigare proposition och riksdagsbehandling strävar myndigheten efter att fatta längre beslut med fler omgångar per beslut för de utbildningar som kan visa på ett långsiktigt behov hos arbetslivet. Det kommer på sikt innebära att utbildningar i regel får beslut om 3 omgångar, även om det samtidigt finns undantag som gör att vissa utbildningar kan få fler omgångar medan andra får färre. 

Beslut med fler omgångar innebär att mer statsbidrag beviljas årligen för utbetalning framåt i tiden. Om inte anslagstilldelningen ökar minskar därmed det årliga utrymmet för nya beslut. Takten för införandet av beslut om fler omgångar är beroende av både anslagstilldelning och bemyndiganderam.

Utbetalda årsplatser inom yrkeshögskolan har ökat de två senaste åren från 25 000 till 27 000. I budgetpropositionen föreslås nu en kraftig ökning av anslagstilldelningen som på fem års sikt möjliggör en ökning till ca 45 000 utbetalda årsplatser.

I tidigare beräkningar såg vi ett minskat årligt beviljande framför oss utifrån oförändrad anslagstilldelning och ett förändrat beslutsfattande. Den ökning av anslaget som aviseras i budgetpropositionen ger nu i stort möjlighet att årligen bevilja ungefär samma nivå som tidigare, samtidigt som vi beviljar fler omgångar och årsplatserna ökar. Det innebär att vi redan under 2018 kommer att kunna ta det första steget i en historisk utbyggnad av yrkeshögskolan. 

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan

E-post: thomas.persson@myh.se
Twitter: @gdMY

Här kan du läsa alla "GD har ordet"