Största satsningen någonsin kräver gemensam ansträngning

Vi vet. Ni vet. Och politiken vet. Vad vet vi? Jo, vad yrkeshögskolan är, att den fungerar och är värd att satsa på.

Yrkeshögskolan har blivit högaktuell i den politiska debatten. Regeringen föreslår i budgetpropositionen en, som statsministern uttryckte det på en presskonferens, enorm och permanent utbyggnad. Det följer på andra utspel, till exempel Centerpartiet som under Almedalsveckan föreslog en halv miljard kronor extra på en utbyggnad av yrkeshögskolan.

Men vi behöver alla aktörers hjälp att positionera yrkeshögskolan för vad den verkligen är: nämligen högre yrkesutbildning som stärker svensk konkurrenskraft. Efter att regeringen tillkännagivit nyheten om förslag på ökade satsningar på YH, har jag noterat i sociala medier att många debattörer och opinionsbildare fortfarande inte vet vad yrkeshögskolan är. Vi är många som har förstått finessen, men myndigheten klarar inte ensam driva arbetet med att få alla att förstå vad YH är och det unika med YH-systemet. Jag vet att många anordnare intensifierat sin kommunikation för att främja YH som varumärke och inte bara lägger krutet på sina egna utbildningar och sitt eget varumärke. Det tackar vi för. Så många som möjligt behöver bidra till att sprida kunskap om YH.

Och för er som inte har börjat kommer här en kortversion av succékonceptet: Yrkeshögskolan är högre yrkesutbildning som erbjuder kvalificerade utbildningar skräddarsydda utifrån arbetslivets behov. Utbildningsformen är arbetslivsdriven, skräddarsydd och målinriktad. YH bedrivs av omkring 200 anordnare över hela landet i nära samarbete med arbetslivet. Många av lärarna är hämtade direkt från arbetslivet och är skickliga yrkespersoner. Utbildningar som klarar de högt ställda kraven får starta, men omprövas regelbundet utifrån framtida kompetensbehov och tidigare resultat. 

Yrkeshögskolan är således inte arbetsmarknadsutbildning eller gymnasieutbildning. Inom riksdagens och regeringens arbete ingår yrkeshögskolan som en del av verksamhetsområdet Vuxenutbildningen. Det leder ibland tanken till att det handlar om utbildning på gymnasienivå. Det behöver vi tillsammans å det kraftigaste dementera! Och i fortsättningen ska vi fokusera på vad yrkeshögskolan är i stället för vad den inte är. Alltså: YH har en tydlig position som högre yrkesutbildning. Punkt.

Bästa resultaten
Apropå YH som succékoncept så måste vi komma ihåg att fira våra segrar – yrkeshögskolan gör sina bästa resultat någonsin. Över 90 procent av de examinerade har jobb inom ett år efter utbildningen. Cirka hälften av de studerande får jobb på sina LIA-platser. YH bidrar tydligt till kompetensförsörjning och matchning. YH är kanske inte det kraftfullaste verktyget för att direkt minska arbetslösheten, även om det finns positiva effekter (12 procent av dem som börjar på yrkeshögskolan är arbetssökande och 4 procent av de examinerade ett år efter utbildningen är arbetssökande). Vi vet att 85 procent av dem som får jobb efter utbildningen har bytt arbetsgivare eller arbetsuppgifter. Det finns också en studie som visar hur YH-studerande bidrar positivt till teknikföretagens effektivitet. Det torde innebära att yrkeshögskolan bidrar till en rörlighet på arbetsmarknaden, att det indirekt skapas nya arbetstillfällen för individer med lägre utbildning när yrkeshögskoleexaminerade får mer avancerade arbetsuppgifter och/eller byter jobb. Hur stor denna effekt är vet vi inte tillräckligt mycket om.

Bidra till tillväxt
Yrkeshögskolan bidrar direkt till en högre utbildningsnivå hos befolkningen - även om det inte är det primära syftet. Specifikt handlar det om högre, kvalificerad yrkesutbildning, där det finns en tydlig efterfrågan på arbetsmarknaden. Det innebär att utbildningsformen bidrar till en bättre kompetensförsörjning för arbetslivet, till högre lönenivåer, till rörlighet på arbetsmarknaden, till viss minskning av arbetslösheten och därmed till Sveriges tillväxt. Jag noterade också att statsministern - i samband med att satsningen presenterades - uttryckte det som att yrkeshögskolan är ett verktyg för att stärka konkurrenskraften i svensk industri.  En viktig orsak till att detta verkligen händer är att många aktörer har gemensamma intressen och aktivt bidrar till att yrkeshögskolan ska fungera så bra som möjligt. 

Att vi tillsammans har gjort detta framgångsrikt får vi ett kvitto på nu. Det lagda förslaget innebär nästan en femtioprocentig ökning av utbildningsplatserna. Det är mycket. Det verkar som om många debattörer, oavsett parti och perspektiv, tycker att det är bra. Det tycks inte spela någon roll om utgångspunkten är utbildnings-, arbetsmarknads- eller tillväxtpolitik.

Flaskhalsar kan hindra expansion
En del debattörer menar att den föreslagna volymökningen är för stor. Inte för att ökningen inte skulle behövas, utan för att den blir svår eller omöjlig att genomföra. Låt oss titta lite närmare på detta. Realismen i utökningen är naturligtvis en mycket viktig aspekt.

Först behöver vi konstatera att den ökning som nu föreslås är en successiv och pågår under flera år. Utifrån det material vi fått se hittills, bedömer vi att det är en realistisk ökningstakt. Det skulle innebära att antalet platser som vi kan bevilja borde kunna ligga kvar på cirka 9 000 - 10 000 årligen samtidigt som många utbildningar ges möjlighet att vara kvar längre i yrkeshögskolan innan de omprövas. Volymen påverkas dock av ett antal faktorer t ex utbildningsutbudets sammansättning och nyttjandegraden. Den ökade stabiliteten och en ökning av antalet platser gör att yrkeshögskolan kan växa och bli en ännu viktigare del av svenskt utbildningsväsende.

Vilka är då flaskhalsarna som kan hindra en expansion? Det är uppenbart att det främst kommer att handla om anordnarnas och arbetslivets kapacitet i vid bemärkelse samt om behöriga sökande.

När det gäller anordnarnas och arbetslivets kapacitet kan vi konstatera att vi de senaste åren, av resursskäl, avslagit många ansökningar med hög potential. Beviljandegraden har legat mellan 25 och 30 procent. Många ansökningar av hög kvalitet är en god indikator på att det finns kapacitet att göra verklighet av nya platser. Anordnare och arbetsliv i samverkan säger i dessa ansökningar att de tror på att det finns lokaler, utrustning, lärare, kompetens, förmåga och LIA-platser med mera. Även kommuner och regioner pekar på stora behov av yrkeshögskola. Det finns med det som grund inga starka skäl att generellt ifrågasätta att det finns kapacitet. Erfarenhetsmässigt vet vi att LIA-platser kan vara en utmaning, och därför finns det skäl att ha extra fokus där vid en volymökning. Det kommer, tror jag, att behövas rejäla ansträngningar av arbetsliv och anordnare för att lyckas. Min bedömning är att yrkeshögskolans konstruktion, med ett starkt lokalt/regionalt engagemang och höga krav på samarbete, är en avgörande positiv faktor. 

Ont om behöriga sökande
Jag är dock inte lika tillitsfull när det gäller att säkra antalet behöriga sökande. Det finns skäl att fråga sig vilka som ska gå alla utbildningar vid en expansion.  Jag säger det utifrån vår uppföljning av outnyttjade platser/inställda utbildningsomgångar; redan idag är det svårt att attrahera behöriga sökanden till vissa utbildningar även om anordnare och arbetsliv i princip kan utlova jobb till dem som examineras. Det finns många faktorer som påverkar: arbetsmarknadsläget, utbildningsportföljens sammansättning, yrkeshögskolans attraktivitet och överblickbarhet.

Här finns definitivt utrymme för mer arbete kring att öka attraktiviteten i vissa utbildningar. Yrkeshögskolan, som en relativt ny utbildningsform, är inte tillräckligt känd bland allmänheten eller i hela arbetslivet, även om kännedomen och synen på utbildningarnas ”värde” ökar över tid. Vi ser att intresset för yrkeshögskolan har ökat markant bland potentiella sökande. Bara sedan 2014 har antalet sökande ökat med över 25 procent. Yrkeshögskolan har i genomsnitt två behöriga sökande per plats. Det är ungefär samma nivå som i högskolan. Om man inte tar hänsyn till behörighet, är antalet sökande per plats i genomsnitt 2,4.

Det verkar således finnas tillräckligt med personer som vill gå en yrkeshögskoleutbildning om man räknar antalet huvuden. Problemet är att antalet behöriga sökande minskar när det kommer till utbildningar som kräver gymnasiekunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. Precis som för högskolan. Det är också för få som väljer yrkesutbildningar redan på gymnasiet. Och sådana behörighetskrav finns i många utbildningar inom teknik/tillverkning och samhällsbyggnad, som också är områden där efterfrågan på högre yrkesutbildning är mycket stor. Det finns även fler utbildningsområden där mängden behöriga sökanden är för liten, t ex inom gröna näringar. Det kommer att krävas stora insatser och ansträngningar av alla inblandade, inklusive föräldrar och ungdomar själva, att förmå fler att välja naturvetenskap och teknik på gymnasiet - eller att komplettera inom komvux senare i livet. Utbyggnaden av yrkesvux kommer att ha positiva effekter på behörigheten, givet att ”rätt” kurser kommer till stånd lokalt.

Det är också nödvändigt att YH-aktörerna kritiskt granskar befintliga förkunskapskrav, i syfte att säkra fler behöriga sökande utan att kvaliteten sänks. Kan anordnarna använda behörighetsgivande förutbildningar i större omfattning? Kan innehåll och upplägg i utbildningen justeras för att möjliggöra förkunskapskrav som fler kan uppnå? Finns en potential att göra fler bedömningar av reell kompetens?

Säkra arbetslivets engagemang
Sammanfattningsvis: vad behöver göras för att klara en ökad volym inom yrkeshögskolan?

  • Attrahera fler till naturvetenskap och teknik i gymnasieskolan.
  • Säkra att det finns kompletteringsmöjligheter inom kommunal vuxenutbildning och yrkesvux.
  • Öka anordnarnas förmåga att bedöma sökandes reella kompetens för behörighet.
  • Ompröva förkunskaper i syfte att undvika att lämpliga studerande från fler utbildningsbakgrunder stängs ute.
  • Erbjuda skräddarsydda behörighetsutbildningar inom yrkeshögskolan.
  • Säkra arbetslivets medverkan och intresse på nationell, regional och lokal nivå.

En del av en volymökning kan också användas för att erbjuda fler enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Detta har precis startat och det finns tankar om hur detta skulle kunna utökas.

På lokal nivå behöver anordnare och arbetsliv säkra att det finns bra LIA-platser. Det - om något - är det som skulle kunna bli ett kapacitetsproblem. Inte minst när antalet yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning ökar kraftigt. Detta bör, så långt det är möjligt, vara på plats redan när ansökan skickas in till oss.

Förutom fler anordnare som bidrar till att positionera yrkeshögskolan på utbildningskartan skulle det vara bra med fler samarbeten som gör att yrkeshögskolan finns på fler platser i landet där kanske efterfrågan är tydlig, men begränsad. Det finns några exempel på att samma utbildning ges momentant på flera orter redan idag, men volymökningen skulle kunna bli startskottet på en utveckling av fler genomtänkta flexibla lösningar och samarbeten, så att högre yrkesutbildning kan ges på fler orter och i regioner som inte själva kan bära en YH-utbildning.

Alla goda krafter och gemensamma ansträngningar behövs om yrkeshögskolan ska kunna inta en självklar position på utbildningskartan och klara en kraftig expansion. Nu börjar en ny och spännande resa! Den börjar med budgetproposition, sedan riksdagsbehandling och slutar förhoppningsvis med att vi tillsammans får en ny stor utmaning!