GD har ordet: Arbetet med En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap

MYH får en del frågor om vilka förändringar som anordnare kan vänta sig under 2018. Är alla beslut som regering och riksdag fattade om yrkeshögskolan 2015 och 2016 genomförda, eller kommer det mer? Vad händer i expansionen av yrkeshögskolan? Låt mig försöka berätta lite om min bild av läget.

Del 1

I denna första del är det fokus på vad som hittills gjort utifrån regeringens och riksdagens beslut om En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap. MYH har hittills genomfört en mängd förändringar kopplade till detta:
- Beslut om fler starter per utbildning
- Särskilda förkunskapskrav, urval
- Anordnarkompetens
- Beaktande av tidigare resultat
- Inplacering av YH-examina i SeQF
- Enstaka kurser
- Behörighetsgivande förutbildning.

MYH genomför samtidigt successiva förändringar för att effektivisera för anordnare och för oss själva. Under 2017 har vi utvecklat vårt interna arbete med bedömning av ansökningar, t ex har vi ändrat arbetsorganisationen och rutiner för att kunna hantera nya moment. Vi har också inför bedömningarna redan gjort en skattning av vilka volymer varje utbildningsområde bör omfatta, något som vi framöver räknar med att publicera i förväg. Vi har infört ny modell för avsiktsförklaringar och en checklista för den som ansöker.

I pågående ansökningsomgång 2018, som öppnade 18 april och stänger den 4 september, har vi gjort fler förändringar. Denna gång ligger fokus på att minska mängden uppgifter som ska finnas med i ansökan och i utbildningsplanen samt att det finns möjlighet att använda text ur tidigare ansökningar. Min bedömning är att uppgiftslämnarbördan och därmed anordnarnas administration kan minska genom dessa förändringar. Jag tror också att detta kommer att leda till att bedömningsprocessen upplevs som mer transparent och begriplig. Det är samtidigt viktigt att lyfta att vi även fortsättningsvis kommer att behöva en hel del uppgifter i ansökan för att kunna bedöma på ett rättssäkert sätt.

I besluten i januari 2018 fick en dryg tredjedel av beviljade utbildningar tre eller fler starter. 30 procent fick tre starter, 6 procent fick fyra eller fem starter. Planen för nästa ansökningsomgång är att öka andelen beviljade utbildningar med tre eller flera starter. Exakt hur det blir är dock beroende av hur anordnarna utnyttjar redan beviljade platser. Om nyttjandegraden sjunker, så skapas på kort sikt ett utrymme för beslut om fler utbildningar. Över tid kommer det utrymmet att bindas upp av att varje utbildning i snitt får fler starter. I det sammanhanget vill jag lyfta att det under 2018 kommer att finnas ett tillfälligt startbidrag för att motverka att utbildningar med få behöriga sökande ställs in. Väl genomarbetade ansökningar som speglar ett tydligt kompetensbehov på arbetsmarknaden, kommer även framgent att vara mycket viktiga. Vi räknar också med att volymen behörighetsgivande förutbildningar och enstaka kurser kommer att öka.

Vi utvecklar arbetet med att kunna stödja anordnare innan en utbildning startar. Vi kallar det etableringsstöd. Syftet med detta är att nya anordnare eller nya utbildningsledare hos befintliga anordnare ska kunna få stöd och råd innan utbildningen startar, så att så mycket som möjligt blir rätt från början. Inte minst när det gäller arbetet med kursplaner samt behörighet och urval, där tillsynen visar på flest brister.

Detta var ett försök att beskriva det som förändrats under 2016-2018. Till nästa års ansökningsomgång har vi förhoppningsvis också hunnit förbättra IT-stödet kopplat till ansökan/Mina sidor. 2019 räknar vi också med att förskjuta tidsplanen för hela förfarandet, så att beslut kan fattas vid årsskiftet. Detta skrev jag om i GD har ordet i oktober 2017. Vi planerar också att göra en översyn av all information som finns tillgänglig innan ansökningsomgången startar, i syfte att den blir så strukturerad och tydlig som möjligt. Detta för att underlätta arbetet med ansökan, men också för att undvika att "onödiga" ansökningar kommer till stånd och skickas in.

En del i besluten 2016 var att andra myndigheter får bedriva YH-utbildning. Det pågår diskussioner med flera myndigheter, med det har än så länge inte inkommit någon sådan ansökan.

Så ett kort svar på frågan om de förändringar som regering och riksdag beslutade om 2016 är genomförda blir: JA. Även om en del arbete återstår.

Jag vill i sammanhanget också påminna om att myndigheten successivt kommer att utveckla praxis kopplat till de nya delarna i regelverket. Det tar alltid lite tid innan allt satt sig och är känt av aktörerna. Jag vill framför allt signalera att vi de närmaste åren kommer att utveckla vår förmåga att bedöma anordnarkompetensen.

Jag vill avsluta med att mycket arbete på myndigheten de närmaste åren kommer att handla om att genomföra den stora expansionen, med hög kvalitet och goda resultat. Detta sker i ett sammanhang där vi utvecklar YH enligt regeringens och riksdagens beslut, med utgångspunkt i MYHs inriktning för de kommande åren.

Sist men inte minst är det viktigt att vi hjälps åt att öka nyttjande- och examensgraden i utbildningarna, så att vi ännu bättre kan svara upp mot arbetslivets behov. I nästa del försöker jag beskriva vad myndigheten, men också andra aktörer, kan och bör göra för att vi tillsammans ska kunna nå det målet.

Del 2

I denna del är fokus på expansionen, inom ramen för arbetet med En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap.

På Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) pågår nu ett omfattande arbete för att på olika sätt underlätta och förstärka för en nästan 50-procentig expansion av yrkeshögskolan. Det handlar om att bevilja fler platser, att platserna fylls med behöriga sökande, att de studerande fullföljer och tar examen – och ytterst att arbetslivet får den kompetens det behöver. Det innebär att expansionen handlar om att vi ska fortsätta att göra det vi tillsammans redan idag gör bra, men med större volym.

Det är viktigt att samtidigt sätta in arbetet med expansionen i sitt sammanhang. Var befinner sig yrkeshögskolan (YH) och vart är den på väg? Utgångspunkten för arbetet med YH är de beslut som regering och riksdag fattade 2016. De är en fortsättning på besluten som fattades 2008 och 2009 när YH infördes som en högre yrkesutbildning vars huvudsakliga syfte är att förse arbetslivet med kompetens som det behöver. Besluten då innebar också att arbetslivet gavs ett stort inflytande över planering och genomförande av utbildningarna, men det skulle samtidigt bidra i det praktiska arbetet och medfinansiera utbildningarnas genomförande. Syftet med de förändringar som beslutades 2016 var att ytterligare öka kvaliteten i YH genom bland annat högre krav på anordnare och mer av långsiktighet och stabilitet. Ett annat syfte var att säkra en bred rekrytering genom bland annat rimliga och adekvata behörighetskrav samt att införa behörighetsgivande förutbildning.

MYH har sedan, med utgångspunkt i beslutade mål och regelverk, och utifrån sin kunskap om hur YH-systemet fungerar över tid, beslutat om en inriktning för arbetet med YH för de närmaste 5-10 åren. Den kan sammanfattas med att
• YH förser arbetslivet med kvalificerad kompetens genom att skickliga utbildningsanordnare bedriver efterfrågade utbildningar med hög och jämn kvalitet.
• YH-systemet vårdas, granskas och utvecklas i samverkan med arbetsliv och utbildningsanordnare för bästa effekt.
• Myndigheten har god förmåga att arbeta effektivt med hög kvalitet gentemot utbildningsanordnare och arbetsliv.
• YH:s utbildningsportfölj omfattas främst av en stabil kärna av utbildningar inom de stora utbildningsområdena med ett visst utrymme för utbildningar till nya yrkesroller och yrkesroller där efterfrågan är tydlig men begränsad.
• Inom YH finns plats för olika typer av utbildningsupplägg – både traditionella och nytänkande.
Det är i detta sammanhang som expansionen nu genomförs. Det innebär att expansionen inte bara handlar om att bevilja och fylla fler platser, utan att samtidigt utveckla yrkeshögskolan mot högre kvalitet, mer långsiktighet och fler behöriga sökande. Arbetslivet ska få mer av den kompetens som behövs och YH-systemet ska fungera bättre.
Vi har försökt att identifiera "flaskhalsar" och ta fram förslag på åtgärder som på olika sätt är ändamålsenliga. Vi har naturligtvis för ögonen att expansionen ska kunna genomföras med bibehållen och till och med ännu bättre kvalitet.

Hur bevilja fler platser?

Primärt handlar det, på några års sikt, om att antalet starter per utbildning ökar. Det pågår nu en implementering som ökar genomsnittet från två till tre starter. På kort sikt, främst till följd av att färre beslutade platser utnyttjas av anordnarna, kommer det dessutom att finnas ett utrymme för att öka antalet beslutade utbildningar. Inom ett par tre år kommer antalet beviljade utbildningar troligen att sjunka om inget oförutsett inträffar.

Myndigheten har successivt informerat mer om sina prioriteringar innan ansökan öppnar. I år är den informationen omfattande, med tillkomna områdesanalyser. Arbetet med att förbättra informationen i förväg kommer att fortsätta. Detta gäller även hur beslut och beslutsmotiveringar formuleras. Kontakterna med regionerna om deras behov ökar. Syftet med allt detta är att anordnare i samarbete med arbetslivet i ännu högre grad ska skapa utbildningar med hög kvalitet och där det finns ett stort behov på arbetsmarknaden.

Vi kommer också att öka volymerna på behörighetsgivande förutbildningar (BFU) och enstaka kurser. Efterfrågan på BFU har ökat kraftigt mellan 2017 och 2018.

Myndigheten kommer också att kartlägga och sprida information om innovativa utbildningsupplägg och upplägg som riktar sig till målgrupper, där bunden undervisning dagtid, veckodagar och terminstid inte är ändamålsenlig.

Hur få fler behöriga sökande och antagna – och därmed öka nyttjandegraden?

Myndigheten planerar och genomför redan fler insatser på kommunikationsområdet. Det handlar bland annat om information till elever på gymnasiet, inom vuxenutbildningen och svenska för invandrare (sfi), om insatser till vidarekommunikatörer i branscher, Arbetsförmedlingen, arbetslivets organisationer, gymnasielärare och studie- och yrkesvägledare. Vi kommer också att anordna forum för YH-anordnare när det gäller informationen om enskilda utbildningar. Anordnarens och arbetslivets bidrag till sådan information kan inte underskattas. Vi ser också över och utvecklar sökfunktioner på yrkeshogskolan.se.

Vi kommer från 2018 att ge möjlighet till ett tillfälligt startbidrag, som syftar till att utbildningar med för få sökande kan starta ändå. Vi utreder även andra förändringar när det gäller ersättningar, i syfte att öka antalet behöriga, antagna studeranden.

Myndigheten kommer att i kontakterna med anordnare och arbetsliv att ta upp en diskussion om tillträdesfrågor - om rimliga och adekvata förkunskaper och olika sätt att göra urval bland behöriga sökanden. Syftet med detta är att öka kunskaperna om tillträdesfrågorna och att utreda behoven av mer enhetliga förkunskaper inom likvärdiga utbildningar.

Myndigheten kommer under 2018 att förändra sina rutiner när det gäller att handlägga frågor om nationellt likvärdigt innehåll. Det kommer att leda till att myndigheten blir mer aktiv i att ta initiativ till sådana prövningar där det finns ett behov. Detta går hand i hand med utvecklingen att vissa utbildningar finns kvar i yrkeshögskolan under en längre tid. En ökad förutsägbarhet kring förkunskaper, utbildningsinnehåll och utbud förväntas leda till att det blir tydligare för potentiella sökande och att antalet sökande därmed kommer att öka.

Vi avser också att utveckla arbetet med att anpassa antalet platser som beslutas för en utbildning, så att det bättre motsvarar det faktiska antalet utnyttjade platser.
Myndigheten tror också att det finns personer som ännu inte upptäckt yrkeshögskolan, och därför inte söker sig dit. Det handlar om att identifiera nya målgrupper, t ex att intressera kvinnor och män för att bryta könsbundna utbildningsval. Det handlar också om att öka intresset för högre yrkesutbildning i vissa grupper. Här pågår arbete på myndigheten och i samverkan med anordnare.

Vi planerar att under 2019 att göra en studie för att kartlägga området gemensam antagningsportal. Detta är uppenbarligen en fråga som diskuteras bland många anordnare. Vilka funktioner skulle det kunna handla om och på vilket sätt skulle de kunna påverka YH-systemet? Det är viktigt att säga att detta är en förutsättningslös kartläggning och innebär inte något nytt ställningstagande i frågan om central eller lokal antagning.

Myndigheten bedömer att de förändrade reglerna kring individens rätt att studera vid komvux, om syftet är att bli behörig i yrkeshögskolan, kommer att påverka antalet behöriga sökanden positivt. Det gör sannolikt också den MYH-föreskrift som gör det obligatoriskt för kommuner att erbjuda vissa yrkeskurser i komvux, liksom den ökande volymen i yrkesvux som nu genomförs.
Det är naturligtvis viktigt att anordnare och arbetsliv bidrar till en ökad nyttjandegrad, utifrån sina roller i YH. Det kan handla om att fokusera på arbetet med att informera om utbildningar och yrkesroller, att anpassa antal ansökta platser till behov och efterfrågan, att säkra tillräckligt många behöriga sökanden samt att utveckla nya studieformer för att underlätta för fler och nya målgrupper att kunna studera.

Hur öka examensgraden?

Det finns många obesvarade frågor kring andelen studerande som tar examen. Därför pågår ett arbete på myndigheten som syftar till att öka kunskapen om orsaker samt om "avhoppare" och "fullföljare". Vi har nyligen konstaterat att det finns ett statistiskt samband mellan ett större antal sökande och högre examensgrad. Det torde innebära att många sökande gör att man genom ett urval får tag på dem som faktiskt klarar en utbildning. Vi undersöker hur vi över tid ska kunna följa upp de studerande som fullföljer en utbildning utan att ta examen. Där får vi se vad som är möjligt och rimligt att göra, eventuellt att ha med sådana frågor i sexmånadersuppföljningen. Vi håller på med en studie om avhopp. Men mest viktigt är sannolikt att anordnarna och ledningsgrupperna analyserar möjliga orsaker till examensgraden och vidtar adekvata åtgärder för att öka den. Ett sådant gemensamt kvalitetsarbete – med anordnare, arbetsliv och studerande – har stor betydelse för utbildningars resultat.

För att bidra till detta är ett av kvalitetsgranskningens fokus på hur genomförandet av en utbildning påverkar dess resultat. Här är planen att fortsätta att utveckla olika typer av kvalitetsgranskning. Det handlar om metoder för självvärdering, uppföljning av granskning och tematisk granskning.

Vi hoppas också att examensgraden kan öka som en följd av förändringar inom svenska med yrkesinriktning. Där är målsättningen att fler ska kunna få ett sådant stöd inom ungefär samma resursinsats. En enkel uppföljningsstudie i det regeringsuppdrag som vi redovisade förförra året, tydde på att svenska med yrkesinriktning kan bidra till högre examensgrad (men några säkra slutsatser kunde inte dras).

Det pågår också ett arbete på myndigheten kring att utveckla anordnarstödet. Det handlar främst om att identifiera bra modeller och verktyg, och sedan att försöka sprida dessa bland anordnarna. Anordnarstödet ska inte ta över anordnarnas ansvar för att genomföra utbildningen i enlighet med regelverk och ansökan, men syftar till att öka anordnarnas egen kapacitet att finna smarta och effektiva lösningar. Ett område vi planerar att lyfta är målgruppsanpassade insatser kring digital undervisning, flexibla utbildningsupplägg och dylikt.

Vi har också planer på att samverka mer med branscherna kring YH. Här finns skisser om att bidra till möten mellan branscher och branschvisa möten med befintliga anordnare.

Avslut

Detta är ett sätt att beskriva arbetet med expansion, nyttjandegrad och examensgrad, och samtidigt sätta det i ett större sammanhang: att utveckla YH utifrån regeringens och riksdagens beslut 2016 om högre kvalitet, ökad stabilitet och långsiktighet samt att underlätta för fler att bli behöriga.

Samtidigt pågår hos anordnarna ett intensivt arbete inför att starta nya utbildningar och omgångar. Vi vet att många anordnare har intensifierat sina ansträngningar att få fler behöriga sökande, identifierat nya målgrupper och prövat nya kommunikationsvägar. 130 ansökningar om att använda behörighetsgivande förutbildning (BFU) har kommit till myndigheten.
Min bedömning är att vi absolut är på rätt väg. Vi kommer att tillsammans kunna förse arbetslivet med ännu mer kompetens. Tack för allt som görs i syfte att klara expansionen och försearbetslivet med rätt kompetens: fler platser, fler sökanden, fler antagna, fler examinerade!

Jag vill samtidigt bjuda in er läsare till att ha synpunkter på denna text och komma med andra förslag på "lösningar" på expansionen.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan

E-post: thomas.persson@myh.se
Twitter: @gdMYH

Här kan du läsa alla "GD har ordet".