Generaldirektör Thomas Persson svarar på frågor om yrkeshögskolan

Under hösten har besökare på myh.se kunnat skicka in frågor om stort och smått till Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör. För ett par veckor sedan publicerades frågor och svar avseende yrkeshögskolans expansion. Idag publicerar vi frågor och svar som bland annat berör antagning till yrkeshögskolan och förändringarna inom ansökningsprocessen.

Vad är anledningen till att ansökningswebben stänger redan den 18 juni, 2019. Betyder det att YH får veta tidigare än januari, efterföljande år, vilka sökta utbildningar som blivit beviljade?

Det handlar om att myndigheten, efter diskussioner med anordnare, beslutat att tidigarelägga sista ansökningsdatum. Det primära syftet med att flytta är att anordnare ska få mer tid mellan beslut och att starta den första utbildningsomgången. Myndigheten får på köpet lite mer tid för handläggning, vilket beräknas påverka effektiviteten inom myndigheten.

Planen är att fatta beslut så tidigt som möjligt i januari. Myndigheten kan inte agera förrän regleringsbrevet för myndigheten har beslutats av regeringen. Det brukar ske dagarna innan julafton eller i mellandagarna. Där framgår vilka uppdrag och vilka resurser som myndigheten förfogar över det kommande året och preliminära dito för de kommande åren.

Varför är ansökan öppen en kortare tidsperiod nästa år?

Myndigheten bedömer att den tidsperiod som ansökan är öppen för aktivt arbete inte behöver vara omfattande. Att fylla i själva webbansökan behöver normalt inte ta lång tid. Vi ser också att nästan alla ansökningar skickas in sista dagen, nära midnatt. Däremot behöver olika anordnare inleda sitt arbete i god tid; exakt när beroende på olika förutsättningar. Vi förstår att det finns ett behov av att kunna arbeta med avsiktsförklaringarna under en längre tidsperiod än då ansökan är öppen, och kommer att utreda om och hur det skulle kunna lösas. Vi kommer också att justera informationen om ansökan så att huvuddelen finns tillgänglig året runt, inte kopplas till öppnandet av ansökansperioden.

Vore det inte en tanke att om en anordnare har fått 35 platser beviljade över en tre års period att de har rätt till en budget om 105 platser så ifall de fyller en klass på 30 i snitt första året så har de fem outnyttjade platser sparade till nästa två omgångar. Budgeten är ju redan beviljad och pengarna öronmärkta till utbildningen.

I myndighetens beräkning av utrymmet för beslut om antalet platser är redan hänsyn tagen till att alla beslutade platser inte kommer att nyttjas. Nyttjande av platser prognostiseras bland annat utifrån historik om hur beslutade platser tidigare använts, men även utifrån omvärldsfaktorer t ex läget på arbetsmarknaden. I nuläget nyttjas ungefär 8 av 10 platser.

Myndigheten beviljar därför varje år fler platser än vad anslaget rymmer. Ett överbeviljande, helt enkelt. Den metoden förutsätter att alla platser inte fylls. För att vi ska hålla oss inom anslaget behöver ungefär 15- 25% av alla beviljade platser förbli tomma. Exakt andel bedömer vi år från år. Då bedömer vi också i hur stor utsträckning som anordnarna kommer att erbjuda enstaka kurser på de platser som inte utnyttjas.

Att erbjuda enstaka kurser är en möjlighet som liknar det som lyfts i frågan.

De fem tomma platserna i frågan är således redan med i myndighetens kalkyl. Det är därför man inte kan göra det som frågan tar upp.

Finns det en plan att samordna antagningssystemet i branschen dvs för att undvika att studerande sitter och håller flera platser samtidigt för andra som står på reservlistan dvs såsom universitet och högskolan är organiserade.

Det finns idag inga sådana planer. YH bygger på ett starkt lokalt engagemang inklusive lokala beslut om rekryteringsinsatser och antagning. Detta är en väsentlig del av konstruktionen av YH-systemet.

Det har det senaste året förts fram önskningar från anordnare att få mer centrala inslag i antagningsarbetet. Problem som har beskrivits har gällt att de sökande kan bli olika behörighetsbedömda hos olika anordnare samt att sökande söker flera utbildningar och tackar nej till erhållen plats i ett sent skede.

Mot bakgrund av detta har myndigheten startat en förstudie, där ambitionen är att ta reda på vad i antagningen som i så fall skulle kunna centraliseras samt att kartlägga för- och nackdelar med en sådan utveckling.

Detta innebär inte att myndigheten har tagit ställning till om nuvarande system bör ändras. Det är en förutsättningslös utredning. En bedömning utifrån förstudien kommer att göras när den är klar.

Finns det tankar/planer på att samordna specialistundersköterskeutbildningarnas innehåll/mål/syfte för att öka anställningsbarheten i landet och pågår eller planeras samverkan med vård och omsorgscollege nationellt kring detta?

Myndigheten har diskuterat detta med Vård- och omsorgscollege på nationell nivå (som fungerar som branschorganisation för detta område).

Min bedömning är att myndigheten kommer att starta ett arbete med nationellt likvärdigtinnehåll kring specialistundersköterska. Det går dock inte att idag säga när detta kan bliverklighet.

Beslut om nationellt likvärdigt innehåll har redan tagits för utbildningarna till tandsköterskaoch steriltekniker.