GD efterlyser mer forskning om YH

Idag skriver Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson på Altinget Debatt om behovet av mer forskning om yrkeshögskolan. I den här artikeln utvecklar han sju områden som han anser att forskarna behöver fördjupa sig i.

Yrkeshögskolan kom till för snart 10 år sedan för att tillgodose arbetslivets behov av kompetens. Under tiden har det blivit mer och mer uppenbart att Yrkeshögskolan skiljer sig från både gymnasieskolans yrkesprogram och högskolan. Utbildningsformen ska bygga på ett mycket tätare samarbete med arbetslivet. Det har även visat sig att YH- studerande sällan tar en direkt rutt till sina utbildningar, utan är en mycket diversifierad grupp som tenderar att vara lite äldre. Först nu, när myndigheten har hunnit bli lite varmare i kläderna – vi fyller 10 år i år, utkristalliseras en mängd spännande frågor.

Förra hösten gjordes en forskningssammanställning, Forskning om och i yrkeshögskolan, som visar att det finns många vita fläckar när det kommer till forskning om och i yrkeshögskolan. Här är några av de områden som Thomas Persson skulle vilja se att forskarna sätter tänderna i.

YH och rörligheten på arbetsmarknaden
Vilken betydelse har YH för rörligheten på arbetsmarknaden? Idag byter 85 procent av de som tar YH-examen arbetsgivare efter utbildningen. En fråga vi ofta ställer oss är vem som tar över arbetsuppgifterna hos den tidigare arbetsgivaren när en YH-studerande avancerar på arbetsmarknaden? Eller händer något annat? En rimlig hypotes att pröva skulle kunna vara att YH varje år frigör tusentals jobb för dem som står allra längst från arbetsmarknaden.

Konjunkturens påverkan
Hur påverkar konjunktursvängningar sökande, examensgrad och utfall i yrkeshögskolan? Är konjunktureffekterna större eller mindre jämfört med andra utbildningsformer? Yrkeshögskolans framgångar är mycket beroende av arbetslivets engagemang. Utbildningsformen har en nära koppling till arbetslivet som är med och skräddarsyr utbildningarna. Skulle arbetslivets intresse för YH öka eller minska vid en lågkonjunktur?

Regional tillväxt och kompetensförsörjning
Yrkeshögskolans geografiska spridning är omfattade. Idag finns YH i 46 av 60 arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). I dessa regioner bidrar utbildningsformen till kompetensförsörjningen, men frågan är hur viktig den är för den regionala utvecklingen och tillväxten?

Studenter och studerande
En av de stora utmaningarna både för akademiska utbildningar och yrkeshögskolan är att locka tillräckligt många behöriga sökande. YH har fler behöriga sökande per plats än högskolan samtidigt som en majoritet av de sökande bara söker en utbildning. Tidigare studier har bland annat visat att YH-studerande inte är lika benägna att flytta till en utbildning. Men vad ligger bakom beteendena? Vad skiljer de studerande åt och vad har de gemensamt?

Utlandsföddas väg till YH 
Utbildningsnivån hos dem som söker sig till en YH-utbildning har ökat och idag har fler än var tredje studerande erfarenhet av akademiska studier. Tittar man närmare på de studerande som har utländsk bakgrund är andelen ännu större. Allra högst är den hos kvinnliga studerande med utländsk bakgrund. Varför ser det ut så? Handlar det om strukturella hinder i etableringen på arbetsmarknaden, diskriminering eller finns det helt andra förklaringar? Vilka yrken är det de lämnar och varför?

Hur går det för avhopparna och fullföljarna?
Myndigheten för yrkeshögskolan följer upp hur det går för de studerande som tar examen. Enligt de senaste siffrorna har 93% jobb inom ett år efter examen, men hur går det för de som inte tar någon examen? I statistiken återfinns gruppen avhoppare som inte läser färdigt utbildningen, men också gruppen fullföljare som finns med under hela utbildningen men aldrig plockar ut en examen. Hur går det för dessa individer? I vilken utsträckning bidrar de till arbetslivets kompetensförsörjning? Påbörjar de andra utbildningar eller arbetar dom?

Examensgrad
Andelen YH-studerande som tar examen har ökat från 60% till närmare 75%. Det finns enskilda utbildningar som har över 90% examensgrad, men den generella nivån rör sig väldigt långsamt. Frågan är varför? Vilka faktorer avgör utbildningsformens examensgrad och hur påverkar vi densamma?