Min bild av läget i yrkeshögskolan och expansionen

Med yrkeshögskolans pågående expansion är det extra viktigt att följa myndighetens statistik om nyttjade platser och resultat. Expansionen är förstås positiv ur många synvinklar, men innebär också risker och utmaningar för YH-systemet. De mest uppenbara är att tillströmningen av behöriga sökande inte hänger med, att det blir svårare för anordnare att finna kompetenta medarbetare och att det blir svårare att säkra väl fungerande LIA-platser.

I dagarna har jag fått de första, preliminära rapporterna om hur väl vi fyller de tillkommande utbildningsplatserna i år. Förra året var det nyttjandet, trots en kraftig ökning av nya platser, högre än tidigare år. Antalet ansökningar och sökande ökade kraftigt. Antalet platser i behörighetsgivande förutbildning (BFU) ökade också kraftigt. Högre andel nyttjande är naturligtvis bra, men samtidigt återstår 5 procent inställda omgångar och 15 procent outnyttjade platser vid start på utbildningarna. Merparten av dessa finns inom utbildningsinriktningar där svenskt arbetsliv har de kanske största behoven. Tack vare att vi försöker kompensera för detta med ”överbeviljanden av platser” blev resultatet över året att vi i princip gjorde ett ekonomiskt nollresultat för hela YH-systemet.

I år ser det ut som om den positiva bilden håller i sig. Vi har ännu inte fått in alla rekvisitioner - eftersom alla utbildningar inte hunnit starta ännu - men det ser ut som om andelen inställda omgångar, inställda platser och outnyttjade platser kommer att ligga på samma nivåer som 2018 – eller möjligen lite bättre. Och då pratar vi andelar – eftersom volymen samtidigt ökar så är det fler omgångar som startar och fler studerande som börjar på YH. Jag har ännu inte tillgång till data om BFU. Bra jobbat alla!!!

Min bedömning är att de data vi nu har tillgång till talar för att expansionen fortsätter att genomföras enligt riksdagens och regeringens beslut. Jag börjar också tro av vi har goda möjligheter att klara hela den femåriga, drygt 40-procentiga expansionen. Det är utmärkt! Men mycket hårt arbete återstår! Och vi vet förstås ännu inte hur många av de som börjat 2018 och 2019 som kommer att examineras och kommer i jobb.

Och det finns orosmoln när det gäller kvalitet och resultat…

Om man läser rapporterna från tillsyn och kvalitetsgranskning, så framträder samtidigt några nya bilder från YH-systemet. Myndigheten ser tydliga varningstecken när det gäller genomförande av LIA. En del anordnare har svårt att få fram rätt antal LIA-platser, till del beroende på expansionen och konkurrens om olika typer av praktikplatser. Några vittnar om att det lokala arbetslivet inte orkar eller är tillräckligt motiverade att skapa de LIA-platser som behövs. Andra vittnar om att det är svårt att få till platser då de studerande vill genomföra LIAn på andra orter. Detta är, i mina ögon, en varningssignal att ta på stort allvar! LIAn är en bärande del i YH. Över 50 procent av de studerande får ett jobb efter utbildningen på någon av sina LIA-platser. Vi vill uppmana anordnare och arbetsliv att göra sitt yttersta för att hantera detta!

En annan iakttagelse som görs i myndighetens granskning är att en del anordnare har svårt att rekrytera och behålla lärare/instruktörer och utbildningsledare (jag använder det begreppet för dem som svarar för den dagliga ledningen av utbildningen). I båda fallen, tänker jag, behöver olika aktörer bidra till att utbudet av dessa kompetenser ökar. Det är avgörande för att expansionen ska kunna genomföras och med hög kvalitet. Behoven av dessa kompetenser är sannolikt inget som kommer att gå över. Och behovet är större än tidigare eftersom YH expanderar med närmare 50 procent. Hur kan vi på olika sätt bidra till att tillgången av dessa kompetenser ökar? Den diskussionen måste fortsätta! Jag tar gärna emot era tankar om detta.

I budgetpropositionen föreslås MYH få i uppdrag att utveckla YH med mer av kortare utbildningar med flexibla upplägg. Det är något som diskuterats intensivt de senare åren i YH-systemet. Arbete pågår inom MYH med hur detta uppdrag kan realiseras. Några saker kan sägas redan nu: relevansen i innehållet måste säkras tillsammans med arbetslivet, ersättningsmodellen behöver ta hänsyn till kort varaktighet, administrationen för anordnare och MYH måste ligga på en rimlig nivå, förkunskapskraven får inte leda till ett för stort lokalt arbete samt att upplägget måste vara så att yrkesverksamma kan gå utbildningen. Siktet är inställt på att starta åtminstone en försöksverksamhet under hösten 2020. Vi återkommer med mer info så fort det är möjligt. Beslut om tilldelning kommer att kunna fattas under våren. En idé vi ska pröva är huruvida dessa kortare utbildningar också kan användas som ”snabbspår” för studerande som kan tillgodoräkna sig en stor del av en YH-utbildning.

I regeringsförklaringen lyfte statsministern frågan om att rörligheten mellan YH och högskola behöver underlättas. Det innebär att frågan har hög prioriteringsnivå. Myndigheten kommer att följa upp sitt tidigare arbete och lämna underlag till regeringskansliet under 2019. Vi kommer också att fortsätta samarbetet med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) i syfte att finna konkreta exempel på hur en ökad rörlighet kan genomföras.

Det pågår också arbete med en ökad stabilitet i utbildningsutbudet inom YH. MYH har ändrat sina rutiner när det gäller handläggning av nationellt likvärdigt innehåll och nationella förkunskapskrav för utbildningar. Vi kommer att utreda behoven av standardisering inom främst reglerade yrken och inom välfärdsområdet. Antalet omgångar per beslut ökar i snitt varje ansökningsomgång. Vi utreder under hösten också hur man skulle kunna hantera ansökningar om utbildningar med mycket långsiktiga behov på arbetsmarknaden.

En fråga som myndigheten arbetat med en längre tid är hur prövningen av anordnarnas kompetens – generell kompetens, kompetens att bedriva YH-utbildning och kompetens inom yrket/branschen – ska genomföras vid ansökan och under en utbildnings gång. Här räknar jag med att det ska finns ett förslag att diskutera under första halvåret 2020. Ambitionen är att de nya, högre och tydligare reglerna ska gälla från 2021.

Jag vill i detta sammanhang också påminna om att vi i den pågående ansöknings-omgången kommer att behöva minska antal platser och utbildningar som får beslut om start. Förra året fanns utrymme att bevilja cirka 14 000 nya platser och vi räknar med att vi de närmaste åren kommer att ligga på ca 10 000 nya platser per år – om inga förändringar i förutsättningarna sker. Samtidigt ökar det sammanlagda antalet möjliga platser att söka för potentiella studerande kraftigt varje år. Det beror på att vi de senaste två åren ökat antalet utbildningar och antalet starter per beslut, och att dessa tidigare beslutade platser läggs samman med de nya platserna. Det betyder att volymerna i yrkeshögskolan ökar totalt sett medan utrymmet för att bevilja nya platser minskar till en mer ”normal” nivå.

Thomas Persson

Reagera gärna på mina GD har ordet. Mejla: thomas.persson@myh.se