Ökad rörlighet mellan yrkeshögskola och högskola

Foto: Scandinav

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i en gemensam utredning kartlagt möjligheter och hinder för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan och ger förslag på hur återvändsgränderna vid övergång mellan respektive utbildningsform kan minskas.

Goda möjligheter till rörlighet mellan yrkeshögskola och högskola skapar fördelar för såväl individer som för kompetensförsörjningen i arbetslivet och i samhället i stort. För detta ändamål behövs ett överblickbart, konsekvent och flexibelt system för eftergymnasial utbildning utan onödiga återvändsgränder.

I rapporten lämnas förslag för utveckling av policy och praxis för ett generöst erkännande av utbildning över systemgränserna. Utredningen föreslår även förändringar i lag och förordning som sammantaget ger ett mer konsekvent examenssystem samt bättre möjlighet att skapa påbyggnadsutbildningar för yrkesverksamma både inom akademin och inom yrkeshögskolan.

Inom ramen för utredningen har det genomförts en enkätundersökning bland representanter för högskolan som visar att bristande incitament, kunskap och förtroende mellan utbildningssystemen är bidragande orsaker till att tillgodoräknande av studier på yrkeshögskolan inte sker.

– Vi har kommit fram till att förtroendet mellan systemen behöver öka. Detta menar vi kan underlättas om de båda utbildningsformerna tillsammans bildar ett konsekvent och begripligt examenssystem, säger Margareta Landh, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Några av förslagen i utredningen är:

- att öka möjligheten till fördjupning inom yrkeshögskolan genom att Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan ändras, så att kraven på särskilda förkunskaper till yrkeshögskoleutbildning även får avse kunskaper från en eller flera kurser i yrkeshögskolans program eller annan eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper.

- att klassificeringen av högskoleexamen ändras till SeQF 5 i bilaga 2 till Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande samt att Short Cycle-nivån införs i det svenska examenssystemet för högre utbildning. Detta förslag kräver ändring i högskolelagen och i högskoleförordningen.

- att Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan ändras så att en utbildning får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng och den sammanlagda omfattningen av utbildningen och dess eftergymnasiala förkunskapskrav motsvarar minst 600 yrkeshögskolepoäng.

- Vi gör bedömningen att föreslagna förändringar ger den kvalificerade yrkeshögskoleexamen en tydlig funktion genom att den kan bygga på yrkeshögskoleexamen eller annan eftergymnasial utbildning och ge tillträde till den avancerade nivån inom högskolan, säger Margareta Landh

Förändringarna bedöms ge möjlighet att inom yrkeshögskolan erbjuda fortbildningskurser som bygger på yrkeshögskoleutbildning eller högskoleutbildning och därmed förbättra möjligheterna för yrkeshögskolan att svara mot såväl arbetslivets som individers efterfrågan när det gäller kompetensutveckling, fortbildning och omställning.

Utredare för SUHF:s räkning har varit Anita Hansbo och Lars Alberius. Till utredningen har det knutits en referensgrupp med representanter från Universitetskanslerämbetet, Universitets- och högskolerådet, Yrkeshögskoleförbundet och Almega-Utbildningsföretagen.

Här hittar du rapporten Ökad rörlighet mellan yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning