Mer om examensgraden inom yrkeshögskolan

"Min viktigaste poäng var att examensgraden utvecklas åt fel håll. Och att det måste leda till åtgärder." skriver generealdirektör Thomas Persson.

Foto: Jessica Ericsson

I början av februari publicerades en GD har ordet-text av Thomas Persson om examensgraden inom yrkeshögskolan. Här besvarar han några av de frågor han fått med anledning av det tidigare inlägget.

Jag har fått ovanligt mycket återkoppling på senaste GD har ordet. Kul! Jag svarar på allt, även om det kan bli lite tidsfördröjning. Tänkte här sammanfatta de två viktigaste återkopplingarna och hur jag svarat på dem.

Först vill jag säga: Stort tack för återkopplingarna! Jag värdesätter att ni tar er tid att skriva och debattera. GD har ordet är ett verktyg som jag använder för att resonera och lära mig mer om hur YH-systemet fungerar. Och då är det bra att få tal del av hur ni reagerar på mina tankar om att utveckla systemet.

Vad vi redan vet

Den första återkopplingen är att anordnaren/utbildningsledaren redan vet varför enskilda studerande inte fullföljer utbildningen eller varför de inte tar examen. Mer eller mindre exakt. Därför blir mina resonemang lite konstgjorda, eftersom de försöker fånga problematiken på en för abstrakt nivå. Och en del av mina förslag till åtgärder blir en omväg, istället för att direkt och på plats hantera de studerande som vill hoppa av, eller som inte klarar alla kurser.

Jag tror jag kan säga att jag helt håller med i resonemanget. Ni borde veta vad som är orsaken på individnivå. Jag vet inte det, men försöker undersöka problemet med lägre examensgrad med det jag vet i form av olika statistikunderlag. Jag försökte också peka på att primäransvaret för analys och åtgärder för att öka examensgraden ligger på anordnaren/utbildningsnivån, men det kunde säkert uttryckts ännu tydligare.

Utvecklingsområden

Jag tog mig också friheten att peka på möjliga utvecklingsområden för att öka examensgraden. Ett sådant område är, enligt uppföljningsdata, att många studerande verkar hoppa av tidigt i utbildningen. Hur ska man hantera förkunskapskrav, urval och sedan undervisningen, så att de studerande påbörjar och sedan fortsätter utbildningen? Min poäng där var att alla parter tjänar på att en analys görs och att åtgärder sedan vidtas, på de olika utbildningarna. Jag tänker alltså att orsakerna kan vara olika beroende på utbildning.

Andra yrkesutbildningar

En annan sak jag fått återkoppling på är mitt påstående att yrkesinriktade utbildningar inom högskolan har bättre examensgrad än yrkeshögskolan. Återkopplingen säger att det gäller vissa utbildningar, men inte alla. Det finns inte heller ett samlat värde för yrkesutbildningar inom högskolan. En koll i UKÄ:s statistik ger er rätt! Det är vissa yrkesutbildningar som har bättre examensgrad. Det gäller bland annat yrkesutbildningar till legitimationsyrken. Det finns gott om exempel på yrkesutbildningar som har lägre examensgrad. Och det finns inga värden för yrkesutbildningar totalt i högskolan. Jag vill därför modifiera min utsaga till att vissa utbildningar i högskolan har högre examensgrad än snittet för yrkeshögskolan. Det som också bör nämnas är att det jag kallar examensgrad mäts på olika sätt i högskolan och yrkeshögskolan.

Min viktigaste poäng var att examensgraden utvecklas åt fel håll. Och att det måste leda till åtgärder. Helst på utbildningsnivå, där vetskapen är störst. Men att jag inte är främmande för att justera på systemnivå om det skulle behövas. Fortsätt gärna återkoppla på GD har ordet!

Thomas Persson, generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan