GD:s kristallkula – om yrkeshögskolan

I denna text ska jag spekulera. Försöker samla mina tankar om yrkeshögskolan (YH) och framtiden. Vad tror jag kommer att hända? Vilka är de stora huvuddragen i utvecklingen? Vad kommer vi på myndigheten att arbeta med i ett lite längre perspektiv?

Det är initialt också viktigt att säga att det redan hänt mycket inom yrkeshögskolan de senaste åren. Det har bland annat handlat om fler varianter inom yrkeshögskolan, en mycket kraftig expansion, tydligare relationer till andra utbildningsformer och försök med validering/möjlighet att ta examen snabbare (YH-flex). Detta är förstås förändringar som kommer att fortsätta att påverka utvecklingen de närmaste åren.

Viktigt att förstärka att detta inte är en text om hur det faktiskt kommer att bli. Det är en text där jag försöker resonera om vad som skulle kunna hända, utifrån det vi vet om yrkeshögskolan idag.

  1. Jag har tidigare sagt att jag tror att yrkeshögskolan kommer att öka i volym. Det tror jag fortfarande. Budgetramarna för 2021 innebär att vi når en fördubbling jämfört med 2014, eller en 75-procentig ökning jämfört med 2017. En del av ökningen kommer att vara kurser/kurspaket, de nya, kortare yrkeshögskoleutbildningarna. Stannar det där? Troligen inte. Yrkeshögskolan som utbildningssystem svarar snabbt mot arbetslivets behov av kompetens på kort och medellång sikt, vilket talar för fortsatt expansion över tid. Konstruktionen med att en yrkeshögskoleutbildning bygger på samspel mellan anordnare, arbetsliv och studerande är kraftfull och talar för ökad efterfrågan. Kommer det att vara en linjär expansion? Troligen inte, eftersom det inte brukar bli så. Besluten kommer att komma när de kommer, när det finns politiska, ekonomiska och andra förutsättningar på plats. En viktig påverkansfaktor är hur väl yrkeshögskolan de facto levererar, en annan att utbildningssystemet fungerar stabilt.

  2. Vilka blir de stora förändringarna inom yrkeshögskolan de närmaste tio åren? Med en kraftig volymökning kommer en hel del fokus – både från politiken och myndigheten - att riktas mot att utbildningarna genomförs med hög kvalitet och att de leder till övergång till och rörelse på arbetsmarknaden. Det kommer efterhand att bli mer fokus på anordnarnas kapacitet att – i samverkan med arbetslivet - bedriva yrkeshögskoleutbildning med hög kvalitet och med goda resultat. Vi kommer därmed att få se mer av systematiska kontakter mellan anordnare och myndigheten samt kvalitetsfrämjande insatser riktade mot anordnarna. Uppföljningen kommer att utvecklas och där finns också frågan hur staten ska kunna följa kostnaderna för genomförandet och medfinansieringen av utbildningarna. Prövningen av anordnare kommer sannolikt att förstärkas över tid, för att även framgent säkerställa seriösa anordnare med hög förmåga att bedriva yrkeshögskoleutbildning.

  3. Det finns för närvarande en aktiv diskussion om kompetensförsörjningen av arbetslivet och förutsättningar för livslångt lärande för individen. Den förstärks av pandemin, med sina snabba förändringar på arbetsmarknaden. Hur ska arbetslivets behov av kompetens påverka utbildnings, arbetsmarknads- och näringspolitiken? Hur ska individer kunna komplettera sin befintliga kompetens? En trolig följd är att staten säkrar en mer utvecklad digital infrastruktur för att hantera arbetslivets behov, individers kompetens och befintliga insatser när det gäller utbildning och validering. Det förutsätter begrepp/språk för att beskriva kompetens, yrkesroller/befattningar och utbildningar så att det går att kommunicera med en tillräcklig precision mellan olika delar och system. En utveckling mot en mer sammanhållen strategi för kompetensförsörjning/livslångt lärande torde sannolikt påverka yrkeshögskolan positivt, eftersom den redan idag ska svara mot arbetslivets behov. En bra digital infrastruktur här skulle också kunna skapa möjligheter när det gäller att förenkla ansökning-antagning inom yrkeshögskolan.

  4. En trolig utveckling är att volymen av korta kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan ökar, som en följd av behov av kortare utbildningar med målgruppen individer som redan finns på arbetsmarknaden. Och jag tänker att det gäller på flera SeQF-nivåer. Det nya regelverket för korttidspermitteringar kommer att öka behoven. När det nya huvudavtalet så småningom börjar genomföras kommer behoven av kortare utbildningar som då blir en följd att öka. Det är rimligt att tro att motsvarande kurser/utbildningar även ges inom vuxenutbildningen och högskolan. Kanske kommer alla dessa kurser/kurspaket att samlas i en egen struktur, oavsett utbildningsnivå, eftersom de bygger på samma finansieringsmodeller, krav på flexibilitet och individualisering med mera.

  5. Ända sedan yrkeshögskolan infördes 2009 har det funnits en diskussion om yrkeshögskoleutbildningar med långsiktiga, eller permanenta, behov i arbetslivet. Varför ska sådana utbildningar behöva söka om med jämna mellanrum, när det finns ett dokumenterat behov över tid? Min gissning är att denna fråga så småningom kommer att utredas noggrant, och att det kommer att öppnas möjligheter för längre beviljandeperioder för vissa utpekade yrken/områden. Varför bara för vissa? Om alla utbildningar blir mer långsiktiga, så skulle dynamiken i yrkeshögskolan minska och möjligheten att svara mot arbetslivets behov på kortare sikt skulle försvåras. Det skulle sannolikt leda till att arbetslivets stöd för utbildningsformen skulle minska, vilket skulle påverka systemet påtagligt negativt.

  6. Finns det frågor som redan ligger i ”högarna” på myndigheten, frågor som är av tillräckligt stor betydelse men som inte har kunnat prioriteras hittills? Självklart finns det sådana frågor. Här är några exempel:

    - Får utbildningar heta vad som helst eller borde det finnas regler för namn på yrkeshögskoleutbildningar? Hur ska utbildningar som leder till yrkesroller med skyddade yrkestitlar benämnas?
    - Hur lång bör en yrkeshögskoleutbildning som leder till examen vara och vem ska avgöra det? Hur ska vi hantera att vissa utbildningar tenderar att bli längre över tid?
    - Kan likartade yrkeshögskoleutbildningar när det gäller yrkesroll, längd, lärandemål ha krav på helt olika särskilda förkunskaper? Är det rimligt, och hur påverkar det i så fall YH som helhet?

    Detta är frågor som myndigheten kommer att utreda över tid. Det handlar om att säkra legitimiteten för yrkeshögskolan, men också att den stora frihet under ansvar som finns i konstruktionen av regelverket hanteras på ett sätt som uppfattas som rimligt av olika intressenter. En viktig del i regelverket är den nära kopplingen mellan arbetslivet och anordnaren.

  7. En annan framtidsfråga är hur relationen och övergångarna mellan olika eftergymnasiala utbildningar kommer att utvecklas. Den gemensamma utredningen av Sveriges Universitets- och Högskoleförbund och Myndigheten för Yrkeshögskolan visade på behov av både regelförändringar och utveckling av tillämpningen inom befintliga regler. Det sistnämnda gällde till exempel tillgodoräkning av reell kompetens. Jag tror också att regeringens övergripande arbete med kompetensförsörjningsfrågor och arbetet med ett nytt huvudavtal kommer att leda till behov av flera korta eftergymnasiala utbildningar och möjligheten för individer att omväxlande studera i vuxenutbildningen, högskola och yrkeshögskola. Det leder i sin tur till behov av att se över regelverk och att data kan flöda mellan IT-stöden i de olika systemen. Flera myndigheter har fått ett uppdrag att utreda delar av detta på vårdområdet under perioden 2021-2022.

  8. En fråga som diskuterats under lång tid är de studerandes roll och position i yrkeshögskolan. Det primära syftet med yrkeshögskolan är att bidra till kompetensförsörjningen i arbetslivet. Det sker i ett offentligt utbildningssystem, där individer ska kunna utvecklas och skaffa sig kunskaper, färdigheter och kompetenser som ger nya möjligheter både på arbetsmarknaden och i livet i stort. Vi vet ännu för litet om rörligheten efter en yrkeshögskoleutbildning både socialt och på arbetsmarknaden. Men det finns några undersökningar om inkomster/löneutveckling, byte av arbetsgivare, förändrade arbetsuppgifter, arbetslöshet/sysselsättningsgrad, sjukskrivning efter genomgången yrkeshögskole- eller KY-utbildning. I takt med att de studerande inom yrkeshögskolan blir fler, så uppstår nya frågor. En sådan är hur studerande inom yrkeshögskolan ska kunna organisera sig lokalt och nationellt. Myndigheten har finansierat ett par utredningar som utförts av Sveriges Förenade Studentkårer, men de har ännu inte lett till något konkret. En annan handlar om de studerandes hälsa och om det finns behov av någon form av ”studenthälsa”, eller om ordinarie hälso- och sjukvård kan vara lösningen. Ur studentperspektivet är det också viktigt att studie- och yrkesvägledningen fungerar väl inom yrkeshögskolan.

  9. En sista stor framtidsfråga (stor i betydelsen komplex, dyr och tidskrävande) är om regering och riksdag avser att se över administrativa IT-stöd för hela den eftergymnasiala utbildningen i ett sammanhang. Idag utvecklas dessa var för sig i högskola och yrkeshögskola. Jag tänker här främst på att vi idag successivt bygger och utvecklar parallella system för antagning och studiedokumentation.

Som jag nämnde i inledningen så är detta inte en text som beskriver ett aktuellt eller önskvärt framtida läge. Jag har passat på tillfället att spekulera utifrån det som är känt. Bedömningar av detta slaget brukar sällan slå in i sin helhet när det gäller sådan här verksamhet. Politiska val, nya samhällsförändringar slår till och nu har vi lärt oss att det alltid finns risk för pandemier. Men det är ändå en bild av en möjlig framtid.

Diskutera gärna! Och du är naturligtvis välkommen att mejla mig med kommentarer eller med annat som handlar om yrkeshögskolans framtid!

Avslutningsvis vill jag också uppmärksamma att myndighetens prioriteringar av de olika utbildningsområdena kopplat till ansökningsomgång YH 2021 nu är publicerade och kan läsas här på myh.se.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan