Referat: Utvecklingen inom valideringsområdet

Foto: Scandinav

Den 21 april 2021 hölls ett webbinarium om utvecklingen inom valideringsområdet. Flera olika myndigheter med ansvar inom validering deltog och gav en lägesbild av hur många individer som blivit validerade det senaste året.

Webbinariet samlade drygt 300 deltagare. 

Verktyg för omställning

Myndighetens generaldirektör Thomas Persson inledde och pekade på vikten av validering som ett verktyg för omställning, inte minst i ljuset av den rådande pandemin. Men trots behovet konstaterade han att antalet valideringar tyvärr sjönk under 2020. En stor del av förklaringen, menade han, ligger i att det varit svårt för arbetsplatser att ta emot individer för att genomföra en validering, i och med nedstängningar och restriktioner som begränsat möjligheterna till fysiska möten. 

Kvalifikationer effektiviserar 

Myndigheten fortsatte med en dragning om branschernas arbete med att utveckla allt fler kvalifikationer (standardiserade krav på yrkeskompetens) och valideringsmodeller. Man såg att branscherna upptäckt ett nytt och effektivt sätt att arbeta med kompetensförsörjning, men även här kunde en tidigare uppåtgående trend konstateras bruten, både på grund av pandemin och på grund av reformering av Arbetsförmedlingen som medfört neddragningar.  

Fler kvinnor valideras

Arbetsförmedlingen berättade att många valideringar sker inom typiskt manliga yrken, men sedan avtal om upphandling av validering inom vård- och omsorgscollege kom på plats under 2020, så möjliggörs ett ökat antal valideringar även för kvinnor.

Företag ersätts för kompetensutveckling

Tillväxtverket berättade om möjligheter till kompetensutveckling under korttidsarbete. Individen genomför insatserna under den ”lediga tiden” och företaget kan få ersättning för kostnaderna på upp till 60 procent, eller högst 10 000 kr per anställd. Det är dock för tidigt att säga något om utfallet, då möjligheten att ansöka ännu inte varit öppen så länge. 

YH-flex kortar studietiden

Myndigheten för yrkeshögskolan berättade att runt 15 procent av de sökande till yrkeshögskolan under 2020 bedömdes som behöriga utifrån reell kompetens. Däremot var det endast drygt 3 procent av de antagna som kunde tillgodoräkna sig minst en kurs. 

Skillnad var det inom försöksverksamheten YH-flex, där tanken är att individer som redan har yrkeskunskap ska kunna nå examen snabbare genom att först validera reell kompetens och sedan bara läsa de delar av utbildningen som saknas. Siffror visar också att en betydligt större andel av innehållet på utbildningar inom YH-flex tillgodoräknats. Den enda egentliga skillnaden på en plats inom YH-flex jämfört med en ordinarie plats, är att ersättningen till utbildningsanordnaren tydligare betalar för valideringsinsatsen.

Koppla yrkesvux till bransch

Webbinariet avslutades med en dragning av Region Gävleborg, som såg att de hade en sammanhållande och sammankallande roll i valideringsarbetet. Man såg bland annat ett stort behov av att sammanföra branschvalidering av yrkeskompetens med direkt kopplade, flexibla utbildningar inom yrkesvux.

Kvalifikationer som placerats in i den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF) kan utgöra en gemensam grund och ett gemensamt språk för effektivare utbildningsvägar och matchning på arbetsmarknaden.

Se hela webbinariet och ladda hem presentationerna här