Arbetslivets behov av kompetens från yrkeshögskolan

Här är MYH:s bedömning av arbetslivets behov av kompetens från yrkeshögskolan – inför den ordinarie ansökningsomgången 2020.

Det finns alltid vissa svårigheter med att göra förutsägelser på tre till fem års sikt när det gäller detaljerade kompetensbehov i arbetslivet. Det blir till följd av pandemin, och dess påverkan på samhället i stort, ännu svårare än vanligt att bedöma arbetslivets behov inom vissa sektorer de närmaste åren. Med det sagt, så är inriktningen i årets ansökansomgång:

  • Vi utgår generellt från att de utvecklingstrender som vi sett i arbetslivet före pandemin kommer att fortsätta. 
  • Det ser samtidigt ut som om vissa branscher kommer att ha mycket låg efterfrågan på kompetens på kort sikt, samtidigt som andra branscher får den motsatta utvecklingen. Det kan också finnas stora behov av omställning i specifika branscher. Om det under hösten finns mycket tydliga indikationer på ökande eller minskande behov på kort sikt av specifika yrkesroller till följd av pandemin, så kan vi komma att göra avsteg från den generella inriktningen.
  • Vi lyfter ett antal utbildningsriktningar där vi ser ett tydligt behov av yh-utbildning, i några fall även önskvärd geografisk placering. Vi lyfter också ett par yrkesroller där vi troligen kommer att vara restriktiva med beviljanden.
  • Vi bibehåller inriktningen att andelen utbildningar i storstäder – jämfört med övriga landet – inte bör öka, eller minska.


Även i år vill vi att ansökningar om yrkesroller inom grund- och gymnasieskola som syftar till att avlasta/komplettera lärare benämns lärarassistenter (om ni vill specificera en viss inriktning så är det möjligt, men det är inte något MYH prioriterar). Vi vill även i år tydliggöra att lärandemålen för sådana utbildningar ska ligga på lägst SeQF-nivå 5. Utbildningar till yrkesrollen elevassistent kommer även i år att bedömas ligga på SeQF 4, det vill säg de ska inte ingå i yrkeshögskolan.

Den pågående pandemin kan komma att påverka flera branscher och yrkesroller i grunden. Vi tar som vanligt gärna emot ansökningar som har nytt innehåll eller nya yrkesroller, även om det kan vara svårare att visa på arbetslivets behov av det som ännu inte existerar.

Vi vill även i år lyfta det positiva i att ansökan avser det antal platser som inte bara behövs, utan också är realistiskt utifrån möjligheten att fylla dem.

Slutligen: Den tillfälliga utökningen av omgångar 2020-2022 kommer förstås att påverka det befintliga utbildningsutbudet. Hur är inte känt förrän efter att beslut fattats i månadsskiftet juni/juli 2020 och utbildningarna har påbörjats. Om den tillfälliga utökningen innebär att det på kort sikt uppstår obalanser mellan arbetslivets behov och utbildningsbud, så kan vi behöva justera dem i kommande beslut.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan

 
Områdesanalyser och inriktningar för ansökningsomgång 2020

MYH publicerar sedan 2018 årligen så kallade områdesanalyser. Myndigheten har publicerat nio områdesanalyser: Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Energi, Hälso- sjukvård samt socialt arbete, Industri, Livsmedelsproduktion, Pedagogik, Samhällsbyggnad och byggteknik och Transportsektorn. Du hittar alla områdesanalyser här.

Områdesanalyserna bygger på den löpande omvärldsbevakning som gjorts under ett år. En viktig källa för vår bevakning är de branschorganisationer som vi har kontakt med och analyserna är också avstämda med dem.

Områdesanalyserna syftar till att på ett övergripande sätt belysa faktorer som kan komma att påverka en bransch och därmed få påverkan på de framtida kompetensbehoven samt att identifiera framtida kompetensbehov som efterfrågas från yrkeshögskolan. De är tänkta att användas som ett kompletterande och stödjande material till ansöknings- och bedömningsprocessen. I bedömningen av en ansökan tar vi hänsyn till många fler faktorer än just efterfrågan såsom till exempel arbetslivsanknytning, anordnarkompetens, utbildningens upplägg och innehåll, tidigare resultat och från arbetslivets synpunkt lämplig nationell och regional placering.I analyserna målar alltså myndigheten upp en nationell, övergripande bild av ett område eller bransch och dess kompetensbehov utifrån ett YH-perspektiv. I analysen drar vi vissa slutsatser om hur myndigheten avser att agera på de omvärldssignaler som vi identifierat.

Yrkeshögskolan kan bidra med en del av den kompetens som efterfrågas i de olika branscherna. Detsamma gäller utbildningar från högskolan. Den allra största delen av branschernas efterfrågan på kompetens levereras från gymnasieskola/vuxenutbildning. Utbildningarna inom yrkeshögskolan blir därmed en viktig del i kompetenspusslet vid sidan om andra utbildningsformer.

Områdesanalyserna samt myndighetens kontinuerliga omvärldsbevakning ställs mot det redan beviljade utbudet inom yrkeshögskolan för att avgöra om det finns områden eller inriktningar där det årliga utflödet av utbildningsplatser skulle behöva förändras. Det som avses är alltså det antal utbildningsplatser som förväntas avslutas varje år. Analyserna och omvärldsbevakningen blir därmed en viktig riktningsgivare för efterfrågan på den övergripande nivån, men inte ett facit för vad vi kommer att bevilja. Det redan beviljade utbudet hittar du här.

Vi har identifierat följande viktiga drag i utvecklingen

För att åstadkomma en ökad hållbarhet i samhället och i samband med det även den nödvändiga klimatomställningen, krävs kompetens inom många olika områden. Det krävs till exempel mycket teknisk kompetens för att ställa om industrin till att producera nya produkter och produkter av nya material. Detta är i sin tur en förutsättning för ökad hållbarhet. Som exempel kan nämnas fordonsindustrins omställning till elektrifierad fordonsflotta, process- och kemiindustrins omställning till hållbar produktion och till exempel återvinning av plastförpackningar, liksom hela konceptet smart industri. Det innebär att de nya teknologierna som digitalisering, automatisering och robotisering, big data med mera används för att effektivisera produktionen. Till detta ska också läggas det som kallas cirkulär ekonomi, där fokus ligger på återvinning och återbruk i stället för utvinning och förbrukning av råvaror. Detta teknikskifte är en förutsättning för ett hållbart samhälle och det kräver i sin tur rätt kompetens.

Även behoven av kompetens inom energiförsörjning och energieffektivisering kommer att fortsätta öka. Ett hållbart samhälle kräver också hållbara transporter. Fordonsflottans elektrifiering är en del i detta, men också en utbyggd och förbättrad infrastruktur krävs. I synnerhet råder ett stort fokus på ny- och ombyggnad och underhåll av järnväg. Inom det området är kompetensbehoven stora.

En del av den byggkompetens som krävs för en utbyggd infrastruktur behövs också i samband med elnätens utbyggnad. När det gäller byggsektorn finns fortsatt stora behov av fler bostäder och det är även stort fokus på ombyggnad och renovering. Det kommer även att vara ett fortsatt fokus på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Det rådde redan före utbrottet av covid-19 ett stort kompetensbehov inom dessa områden. Krisen har ytterligare belyst vikten av att det finns tillräcklig och ändamålsenlig kompetens inom både hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och LSS-verksamhet. I spåren av pandemin följer ekonomiska och sociala konsekvenser som kan leda till ett ökat behov av kompetens inom psykisk ohälsa och social problematik. 

Ett område som genomgående kräver mer kompetens är data/IT-området. Mer kompetens behövs inom de flesta kunskapsområdena. Bland annat behövs mer kompetens inom säkerhet, användarupplevelser, datastrukturering och programmering.I ljuset av coronakrisen har det också visat sig att en ökad inhemsk livsmedelsproduktion behövs för att samhället ska klara de påfrestningar det kan ställas inför. Åtminstone en del av den kompetens som behövs för detta kan komma från yrkeshögskolan.

Myndigheten vill uppmuntra till ansökningar om utbildningar som stödjer denna utveckling. Självfallet är det inte bara den typen av utbildningar som kan komma ifråga, men vi vill gärna peka på den utveckling vi ser. Vi vill också särskilt lyfta behov av utbildningar inom nedanstående inriktningar: 

  • utbildningar till järnvägstekniska yrken, specifikt inom signalteknik och elteknik
  • fördjupande utbildningar inom livsmedelsproduktion och i synnerhet inom kött och chark
  • utbildningar inom vindkraft- och bladteknik
  • utbildningar inom installationsområdet såsom VVS-ingenjörer samt utbildningar inom kyl-, ventilations- och värmepumpsteknik
  • utbildningar inom produktionsteknik för exempelvis trä- och möbelindustrin. En ökning kan med fördel ske i Västerbotten
  • utbildningar till bagare/konditor. En ökning kan med fördel ske i Mälardalen
  • utbildningar inom anläggning och infrastruktur
  • utbildningar inom digitalt byggande
  • utbildningar till byggproduktionsledare inriktade mot ROT
  • utbildningar inom programmering

Vi kommer troligen att vara restriktiva med utbildningsinriktningarna trafikflygare och helikopterpilot.