Besluten om yrkeshögskolan

Den 29 januari i år fattade myndigheten 1105 beslut om vilka utbildningar som ska tillföras YH-portföljen de närmaste åren. Det resulterade i ungefär 500 nya utbildningar med drygt 14.000 nya platser 2019. Beviljandegraden var 45%, den högsta andelen någonsin. Expansionen fortsätter!

Besluten om de enskilda utbildningarna lockar naturligt fram olika känslor, diskussioner och handlingar. Det är alla inblandade aktörer vana vid. Det händer varje år. Orsaken är förstås att det enskilda beslutet betyder mycket för den sökande anordnaren och det engagerade arbetslivet. Jag kan försäkra alla berörda att arbetet med att bedöma ansökningarna bedrivs på ett professionellt sätt, som bygger på vetskapen om beslutets stora betydelse hos den sökande.

Den som får bifall blir normalt glad och fokuserar omedelbart på arbetet med att rigga för utbildningsstart. Den som får avslag blir istället besviken, eller förargad. De handlingar som följer på avslaget varierar: från att nu riggar vi för en ännu bättre ansökan i nästa omgång, till att på olika sätt tydliggöra hur myndigheten bedömt ansökan i förhållande till de utbildningsområden som myndigheten prioriterar. Styrkan i reaktionerna verkar påverkas av den allmänna tilltron till myndigheten och bedömningsarbetet; ju lägre tilltro ju större reaktioner, och vice versa.

Jag tänker att tilltron i sin tur påverkas av en mängd olika faktorer. En sådan är om myndighetens bedömningar och beslut är begripliga. En annan är om kunskapen om regelverket är tillräckligt spridd. En tredje är kvaliteten i myndighetens relationer och hur de uppfattas av aktörerna. En fjärde är om myndigheten gör som den sagt att den ska göra, och att den inte överraskar systemet. För att ta några faktorer som jag bedömer tydligt påverkar tilltron.

Reaktionerna efter besluten påverkas också av hur många ansökningar som kommer in och antalet platser som myndigheten har möjlighet att fördela. Ju fler som får ett avslagsbeslut desto fler besvikna. Och vid någon punkt leder det i sig till att styrkan i reaktionerna blir starkare. Omvänt gäller förstås att ju fler bifall, desto färre besvikelser.

Varför väljer jag att skriva om ”YH-systemets inneboende psykologi” just nu? En förklaring är att jag nu personligen upplevt fem årsbeslut och har observerat vad som händer. Det krävs en tidsserie innan jag vågar resonera så här om mönstren i mina observationer. Ni som känner mig vet att jag är otroligt nyfiken på systemet YH och hur det fungerar, och att analysera vilka komponenter som kan justeras för att få olika effekter. En annan, mer jordnära förklaring, är att vi de närmaste åren sannolikt kommer att ha färre platser att fördela, vilket sannolikt leder till större konkurrens och fler avslag. De senaste två åren har vi kunnat starta ungefär 14.000 nya platser per år. De två närmaste är min bedömning – givet en massa omständigheter – att vi kommer att kunna fördela 10-11.000 nya platser per år. Och då vill jag redan nu försöka tydliggöra vilka förväntningar som är rimliga på myndighetens beslut framgent.

Varför färre nya platser? Expansionen ska ju pågå i fem år? Det är helt enkelt så att vi har varit tvungna att bevilja många platser 2018 och 2019 för att kunna komma upp i rätt volym från 2022 (ökningen på ca 50%). Varje utbildning finns ju i systemet under flera år, inte bara det år som beslutet fattas. Alla expansioner i YH blir lite framtunga i sitt genomförande. Det beror på YH-systemets konstruktion och finansiering.

Avslutar med att önska alla beviljade utbildningar lycka till i sitt arbete med att starta utbildningarna och fylla upp dem med studerande. Önskar också er som nu börjat fundera på ännu bättre ansökningar lycka till! Ansökningen 2019 stängs 18 juni.

Här följer viktig information för dig som avser att ansöka om att anordna utbildning till lärarassistent och andra yrkesroller i förskola och skola:

Antalet ansökningar inom det pedagogiska området har ökat kraftigt de senaste åren. Det handlar bl a om nya yrkesroller som lärarassistent, resurspedagog och specialiserad barnskötare. Jag tror att detta är en följd av flera pågående skeenden:

  • Det finns en generell lärarbrist som gör att huvudmännen rekryterar andra yrkesroller
  • Det pågår en diskussion om att renodla lärares arbetsuppgifter till undervisning för att underlätta lärares arbetssituation
  • Det sker en utveckling av skolans arbetsorganisation där fler yrkesroller etableras utifrån lokala behov
  • Det pågår en nationell debatt om att göra särskilda satsningar på lärarassistenter (som också är en del av den nu träffade Januariöverenskommelsen).

För tre år sedan fick vi in 0 ansökningar med dessa yrkesroller. 2017 var det 6 ansökningar och 2018 30 st. Det speglar ett ökat behov, eftersom ansökningarna förutsätter samverkan med det omgivande arbetslivet. Det finns anledning att tro att antalet ansökningar blir högt även fortsättningsvis, om inte dessa skeenden förändras.

Förra året beviljade MYH 3 lärarassistentutbildningar. I år är det talet också 3, men även 2 utbildningar till specialistbarnskötare har beviljats.

Det var lite bakgrund. Nu till det väsentliga inför framtiden.

Myndighetens bedömning är att många av de inkomna ansökningarna om yrkesroller i förskola och skola ligger på en för låg utbildningsnivå. Utbildningarna når inte upp till lärandemålen på SeQF5, som är ett krav för yrkeshögskoleexamen.

En del av de ansökta utbildningarna till lärarassistent har ett fokus på ett skoladministrativt innehåll. De innehåller ofta kurser som motsvarar gymnasiekurser som finns inom handels- och administrationsprogrammets inriktning Administrativ service och i det nationella yrkespaketet Administratör (400p) inom yrkesvux.

En del ansökningar gäller yrkesroller som sedan länge bygger på kvalifikationer från gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det gäller främst Elevassistent och Barnskötare. Utbildningar för de yrkesrollerna ges inom yrkesvux (aktivitetsledare fritidshem 500p, barnskötare och elevassistent bas 900p) och i gymnasieskolan finns barn- och fritidsprogrammet med yrkesutgången Barnskötare, elevassistent.

Vi har konstaterat att flera av ansökningarna till lärarassistent med fokus på att bidra till arbetet med eleverna har lärandemål som ligger på eller under nivån på utbildningar i gymnasieskolan och yrkesvux.

En tydlig uppmaning till er som avser att ansöka om YH-utbildningar för yrkesroller i skola, förskola och fritids: Säkra att utbildningen inte kan ges inom gymnasieskola/vuxenutbildning och att lärandemålen ligger på eftergymnasial nivå!

Om yrkesrollen har lärandemål som ligger på SeQF-nivå 4, så bör ni hänvisa arbetslivet till skolhuvudmännen, inte skicka en ansökan till MYH.

Slutligen: I den så kallade Januariöverenskommelsen skriver C-L-MP-S: ”Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter. Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna”. Enligt överenskommelsen ska regeringen ge Skolverket ett uppdrag om detta när vårändringsbudgeten är klar. När dessa riktlinjer tagits fram blir det tydligare vad yrkesrollen lärarassistent innebär. Det arbetet kommer med största sannolikhet inte att vara klart före det att YH-ansökningsomgången stänger i juni 2019. Så i väntan på riktlinjer, utforma de utbildningar som ni avser att söka inom YH till att verkligen ha utgång på en eftergymnasial nivå och med relevant innehåll för de behov som finns inom området.

Thomas Persson

(Synpunkter och debatt om mina texter är alltid välkomna! thomas.persson@myh.se)