Nya sätt att identifiera kompetens

Vi alla vet ju vilken föränderlig tid vi lever i. Allt högre krav ställs på oss arbetstagare. Att ha adekvat kompetens är en förutsättning för att klara de många olika yrkesliv vi förväntas hinna med under vårt numer allt längre arbetsliv. Kompetens kan vi få på många olika sätt och på många olika håll. Arbetslivet blir också allt duktigare på att identifiera hur kompetens ser ut. I detta minst sagt komplexa arbete har myndigheten spelat en stor roll de senaste sex åren. Och nu är det snart dags att omsätta arbetet i verkligheten...

…2009 beslutade Sverige att tillsammans med ett antal europeiska länder*, att arbeta för ett europeiskt ramverk för kvalifikationer, EQF. Med kvalifikation menas ett dokumenterat läranderesultat som uttrycks i kunskaper, färdigheter och kompetenser i form av exempelvis ett examensbevis, certifikat eller annat intyg.

Kvalifikationsramverket, med tiden bör vi kanske hitta en mer kommunikativ term, synliggör något som alla nog håller med om – att lärandet sker på många olika sätt och på många olika platser. Alltså inte enbart i skolbänken. Fokus kommer nu att ligga på vad lärandet ger för resultat. Alltså inte på själva lärprocessen, eller hur lång tid lärandet pågår, var lärandet sker eller vem som genomför lärandet utan just på vad:et – vad har lärts in, resultatet. De medarbetare som jobbar med NQF på myndigheten kallar denna förändring i synsätt för ett paradigmskifte. Spännande!

Visste ni att den stora volymen av lärandet i Sverige faktiskt sker utanför det offentliga utbildningssystemet? Alltså till exempel inom folkbildningen och på arbetsplatser. Kvalifikationsramverket är så skapat att allt lärande som kan förekomma i vårt samhälle och arbetsliv ska bli synligt. Vinnare i detta är både individen och arbetslivet. Med ramverket på plats kommer det bli både enklare och lättare att se vilka kvalifikationer man har med sig efter ett lärande, alltså oavsett hur det har genomförts. Det övergripande syftet med ramverket är att skapa förståelse och transparens mellan de europeiska ländernas utbildningssystem. Rörligheten hos medborgarna underlättas mellan länderna, och stimulerar det livslånga lärandet.

Ramverket består av åtta nivåer och kommer att täcka alla former av lärande; alltså både det som ingår och det lärande som finns utanför det offentliga utbildningssystemet. Enligt ramverket finns det tre former av lärande:

  • Det formella lärande – det lärande som förekommer i det offentliga utbildningsystemet, till exempel gymnasieskolan,
  • Det icke-formella lärandet – det strukturerande lärande som pågår utanför det offentliga utbildningsystemet, exempelvis folkhögskolornas särskilda kurser eller branschernas egna internutbildningar,
  • Det informella lärandet – det man lär sig på egen hand eller det som man lär sig genom lång arbetslivserfarenhet.

Vad betyder nu införandet av ett svenskt NQF konkret för individen, arbetslivet och de olika utbildningssystemen som finns i landet?

Individen

I det svenska ramverket ska det efter en ansökningsprocess vara möjligt att ansluta en kvalifikation utanför det offentliga utbildningssystemet till det svenska NQF:en. Det innebär att för de kvalifikationer som blir anslutna till ramverket, exempelvis branschutbildning som genomförs inom arbetslivet, ges ett kvalifikationsbevis i form av en NQF-nivå, som både har ett nationellt och internationellt värde. De människor som fortlöpande utbildar sig, oavsett var, får här ett tydligt bevis på sitt livslånga lärande. Ett kvalifikationsbevis i form av en NQF-nivå kommer också förhoppningsvis underlätta matchning mellan den kvalifikation individen har och det yrkeskunnande som arbetslivet efterfrågar. Ramverket kommer att förenkla processen med att synliggöra det yrkeskunnande som en individ har och det yrkeskunnande som eventuellt behöver byggas på, för att bli anställningsbar.

Arbetslivet

I Sverige har arbetslivets organisationer varit en pådrivande kraft för införandet av ett svenskt kvalifikationsramverk. Bra! Några av branschorganisationerna har framfört att ramverket kommer att bli ett konstruktivt verktyg för att tydliggöra vilket yrkeskunnande som faktiskt krävs inom specifika yrkesroller eller branscher. Det underlättar också kommunikationen mellan arbetslivet och det offentliga utbildningsystemet när ett visst yrkeskunnande ska tydliggöras – ramverket blir här ett gemensamt språk och en gemensam plattform att utgå ifrån när yrkesutbildningar, som till exempel yrkeshögskolan, ska utformas.

Jag ser också möjligheter med att ramverket kan blir en pådrivande kraft för att höja kvaliteten och finna någon form av nationell standard på internutbildningen inom olika branscher.

Yrkeshögskolan

Hur kommer NQF påverka yrkeshögskolan då? Jo, myndigheten kan förvänta sig en förändring av examensordningen. En yrkeshögskoleexamen ska motsvara NQF-nivå 5 och en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska motsvara NQF-nivå 6. Inledningsvis innebär det ett visst merarbete för både er utbildningsanordnare och oss på myndigheten. Men på sikt kommer det dock att förenkla och förtydliga vad det är för läranderesultat som yrkeshögskoleutbildningarna förväntas leverera.

Ramverket kommer att bli ett viktigt verktyg att utgå ifrån när arbetslivet och en utbildningsanordnare ska skapa en yrkeshögskoleutbildning.

Vi kommer att i god tid gå ut med information till utbildningsanordnare för att det ska vara klart och tydligt vad som gäller inför ansökningsomgången 2016.

Nu närmast, med start i höst, kommer vi först att sätta igång med informationsinsatser och myndigheten kommer att arbeta brett med alla aktörer som har intresse av ramverket.

Rätt använt kommer NQF att vara ett viktigt verktyg för individen, arbetslivet och samhället att möta framtidens utmaningar!

Thomas Persson
Generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan


*Sammanlagt 38 länder från Europa är nu aktiva i EQF.