Vägledning inför ansökan om att bedriva YH

Detta är viktigt när vi bedömer ansökningar.

Så har den dragit igång igen – ansökningsomgången till yrkeshögskolan. Jag förstår att ni är många som arbetar hårt nu för att få ihop både examinationer, antagning av nya studerande, nya ansökningar och hinna få lite sommarledigt. Och även i år finns en del nyheter att ta hänsyn till.

Jag vill gärna ägna denna GD har ordet åt att försöka göra det tydligare för er som är involverade i ansökningsomgången om hur vi resonerar när det gäller förändringar i regelverk och vad som kommer att vara viktiga komponenter i vår bedömning av ansökningar. Allt i syfte att svara mot många utbildningsanordnares önskemål om att vi ska bli mer transparenta avseende våra bedömningar av ansökningar.

Jag hoppas att mina tankar ska ge så mycket vägledning det bara går – även om det i slutänden handlar om en bedömning av varje enskild ansökan.

Nyheter i ansökan 2017

Till att börja med införs den nya bestämmelsen om utbildningsanordnarens kompetens. Vår uttolkning är att utbildningsanordnaren ska ha:

  • generell kompetens att anordna utbildning enligt yrkeshögskolans regelverk
  • specifik kompetens att anordna utbildning inom ett visst område, det vill säga att ha tillräcklig kunskap inom området för att kunna samverka med arbetslivet, att kunna anställa personer med lämplig och tillräcklig kompetens för utbildningens genomförande och att se till att kompetensutveckling anordnas för dessa personer
  • förutsättningar i form av till exempel lämpliga lokaler och lämplig utrustning för utbildningens genomförande

På samma sätt som vi hade förändrat regelverk att ta hänsyn till vid den förra ansökningsomgången, går det dessvärre inte att vara så mycket mer precis än så här innan vi har börjat tillämpa det nya regelverket och fått värdefull erfarenhet inom området.

Vi har nu gått igenom och analyserat de utbildningar som beviljades i ansökningsomgång 2016 med yrkeserfarenhet eller andra kunskaper som särskilt förkunskapskrav. Vi har nu fått vår första praxis på området som finns att läsa i vår rättsliga bedömning:

Rättslig bedömning av särskilda skäl inom YH 

En annan nyhet är vi, i samband med en förnyad ansökan om att få bedriva YH-utbildning, ska beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning när vi beviljar statsbidrag. Det betyder i klartext att när vi ska bedöma vilka utbildningar som ska ingå, så är det inte bara arbetslivets framtida behov av kompetens som har betydelse, utan även vilken effekt en YH-utbildning har haft och hur den har genomförts. Det betyder att antal examinerade, avhopp, outnyttjade platser, inställda omgångar och andel examinerade i arbete och i arbete som överensstämmer med utbildningen kommer att ha betydelse för framtida beviljanden. Den faktiska efterfrågan som arbetslivet kan uppvisa tillsammans med arbetslivets medverkan i den specifika utbildningen väger dock tyngst.

Det kommer att vara mer motiverat att bevilja fler omgångar för en utbildning där arbetslivets behov och medverkan bedöms som omfattande och där samtidigt examensgraden är god, antalet sökta platser harmonierar med antagnings- och avhoppsstatistik från föregående utbildningsomgångar och som i samband med granskning bedömts ha god kvalitet.

Jag tror att det är en efterlängtad förändring – att det i samband med en förnyad ansökan ska ha betydelse vad man presterat tidigare. Det är dock inte helt okomplicerat att använda kvantitativa data och kvalitativa bedömningar från granskningar. Vi har inte hela bilden för alla pågående utbildningar och vi behöver bli mer tydliga om vad som är kvalitet i utbildningarna och vad som verkligen driver utvecklingen avseende kvalitet. Oaktat detta, så tycker jag ändå att det är en välkommen förändring att kvalitet i genomförandet och resultat kommer att få större betydelse än vad det haft tidigare. Särskilt med tanke på att våra fördjupade analyser inom bland annat Data/IT och Teknik och tillverkning som gjordes förra våren (begär gärna ut analysen, den har diarienummer MYH 2016/1430), visar att genomförandet av en utbildning har mycket stor betydelse för hur de slutgiltiga resultaten. Det har visat sig i studierna att andelen examinerade som får arbete och arbete som överensstämmer med utbildningen kan vara mycket begränsad även om arbetslivets behov av kompetensen är stort – om kvaliteten i genomförandet brister.

Jag har fått några reaktioner på min senaste betraktelse i GD har ordet om vikten av att vi tillsammans undviker onödiga ansökningar. Dessa går bland annat ut på att vi borde sätta upp tydliga nyckeltal som anger vad som är godtagbart exempelvis när det gäller examensgrad, avhopp, andel i arbete osv. Jag förstår önskemålet och att det möjligen skulle påverka mängden ansökningar som vi får in. Men vi är inte där ännu. Vi är ännu långt ifrån att kunna vara så precisa. Med det sagt vill jag nämna att det pågår arbete med att utveckla hur vår granskning och uppföljning och annan information kommer att påverka bedömningen av ansökningar. Vi kommer att bli tydligare på den punkten, men det kommer att ta tid. Och under tiden vill jag passa på att tacka för de synpunkter jag fått på det jag skriver. Jag vill verkligen ha dina reflektioner som kan bidra till att vi utvecklar YH-systemet tillsammans, så tveka inte att höra av dig!

Tydligare inriktning

I myndighetens verksamhetsplan för 2017 har vi satt upp ett mål om att vi ska vara mer proaktiva vad gäller att styra inflödet till utbildningarna, och även ta initiativ till dialog med arbetsliv och anordnarna kring vilka yrkesroller som bör utbildas inom yrkeshögskolan. Vi bedriver därför ett arbete med att utveckla våra analysmetoder för att bedöma bland annat arbetslivets behov. Detta kommer vi att redovisa efter hand som vi blir klara.

Jag vill gärna ta tillfället i akt och göra vad jag kan för att berätta så mycket som möjligt om förutsättningarna för årets ansökningsomgång, då det har varit efterfrågat. Men jag vill dock samtidigt påpeka att det kvittar hur tydliga inriktningar vi anger innan en ansökningsomgång startar, om inte de ansökningar som kommer in matchar dessa inriktningar. Vi kan förstås ha en ambition att prioritera vissa yrkesområden eller regioner, men till syvende och sist går det bara om det finns ansökningar som är av tillräckligt hög kvalitet.

Till att börja med vill jag hänvisa till den checklista som vi nyligen publicerat på myh.se, vars syfte är att ge en klar bild över de viktiga vägval som bör göras innan man bestämmer sig för att skicka in en ansökan. Även detta är ett led i att det ska vara tydligt vilka de grundläggande förutsättningarna är.

Minskat utrymme

Historiskt har vi kunnat bevilja omkring 25 - 30 procent av de ansökningar vi får in. Från och med denna ansökningsomgång kommer beviljade utbildningar i normalfallet att få tre omgångar – några får fler, andra färre. Det betyder att utrymmet för att bevilja fler ansökningar kommer att bli ännu mindre än tidigare. Vi gör i dagsläget bedömningen att vi 2018 kommer att kunna bevilja nya utbildningar motsvarande cirka 8 700 platser per utbildningsomgång - givet nuvarande tilldelning i statsbudgeten. Det betyder i storleksordningen cirka 300 utbildningar. I år beviljade vi 10 400 platser på drygt 350 utbildningar. När förändringen med fler starter per beslut får fullt genomslag, räknar jag med vi kan bevilja cirka 6 000 platser per utbildningsomgång.

Nationella strategier

Inom ramen för vårt arbete med att analysera framtida kompetensbehov har vi identifierat 15 nationella strategier som bedöms vara de mest relevanta för yrkeshögskolans utveckling och som vi kommer att ta hänsyn till i bedömningen av ansökningarna. Merparten av dessa strategier påverkar främst utbildningsområdena Teknik och tillverkning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Data/IT. Några av de strategier på nationell nivå som vi bedömer vara av störst vikt för yrkeshögskolan, och som vi kommer att ta särskild hänsyn till i bedömningsarbetet, är Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige, Digitala agendan, Digitaliseringsstrategin och den Nationella infrastrukturplanen.

Tar hänsyn till befintligt utbud

I den förra ansökningsomgången valde vi att prioritera utbildningar inom området Samhällsbyggnad och byggteknik där behoven bedömdes som mycket stora. Det finns inget som tyder på att byggandet minskar de närmaste åren. Vi kan konstatera att detta område har ökat sina andelar av den totala volymen utbildningsplatser sedan 2014 medan andelen utbildningsplatser inom Data/IT har minskat under samma period.

Mot bakgrund av hur det för närvarande ser ut avseende befintligt utbud i förhållande till förväntad efterfrågan, och med hänsyn taget till utvecklingen i omvärlden, ser vi ett behov av att ge utrymme för viss återhämtning inom Teknik och tillverkning, stabilisera volymerna inom utbildningsområdet Data/IT samt även fortsättningsvis bibehålla volymerna inom Samhällsbyggnad och byggteknik på en hög nivå.

Utgångspunkten för våra bedömningar kommer alltid att vara graden av arbetslivets behov. Men vi kommer ständigt att behöva ställa det specifika behovet av att en viss utbildning till en viss yrkesroll inom ett område kommer till stånd mot något annat. I praktiken betyder det exempelvis att en hovslagare eller redovisningsekonom vid något tillfälle riskerar att ställas mot en byggproduktionsledare. Efterfrågan kan vara betydande inom alla tre av dessa yrkesroller – alla är viktiga – men till sist måste vi bedöma konsekvenserna av att inte bevilja en viss utbildning och bedöma vad som till sist är bäst för landet Sverige.

Grundläggande inför en bedömning av nya ansökningar är det befintliga utbudet av YH-utbildningar och liknande utbildningar inom andra utbildningsformer. Jag skulle önska att vi alla inriktar oss på en fokusförflyttning som går ut på att vi vårdar och utvecklar de väl fungerande utbildningar som pågår och att vi gör vad som krävs för att sammantaget få bättre effekt i hela YH-systemet. Vi ska naturligtvis ta in nytt, men med längre beviljanden kommer utrymmet för nya utbildningar att minska. Och det blir än viktigare att det som pågår är av hög kvalitet eftersom en utbildning stannar längre i systemet.

Verkningsgraden

Jag har flera gånger talat om att jag önskar att verkningsgraden i yrkeshögskolan förbättras. Med det menar jag att hela kedjan från beviljade platser, antagna studerande, antal examinerade studerande, andel i arbete efter examen och andel i arbete som överensstämmer med utbildningen ska öka. Idag är verkningsgraden i förhållande till satsade medel för låg. Om vi tar utgångspunkt i det totala antalet studerande som antas till en utbildning, som sedan tar examen, som får ett jobb - vilket som helst - och som till sist får ett jobb som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen, så slutar värdet av den sista länken i kedjan för närvarande på 45 procent av de 100 procent som antogs. Här finns således möjlighet till förbättring för att YH-systemet ska få full effekt. Just nu har YH goda resultat när det gäller andel i arbete, så den stora förbättringspotentialen ligger i att alla som jobbar i YH-systemet riktar sitt fokus på att öka andelen studerande som tar examen.

Alltså: resultat och effekt på enskilda utbildningar och redan befintligt utbud på hela utbildningskartan har betydelse för framtida bedömningar. Det kan mycket väl vara så att det finns en stor efterfrågan på kompetens, men att redan beviljade utbildningar tillgodoser det behovet. Här hittar du hela underlaget som visar vad som redan finns i utbildningsutbudet och som kommer att vara en mycket viktig utgångspunkt för våra bedömningar.

Regional fördelning

Apropå utbildningskarta, det finns ju även en Sverigekarta att hänsyn till. Myndigheten har i uppdrag att bidra till den regionala tillväxten i hela landet. Det innebär att även inriktningen i den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är viktig för framtida bedömningar av ansökningar.

I den nya regleringen i förordningen om yrkeshögskolan anges att vi – när vi fördelar pengar – ska ta hänsyn till att utbildningen har lämplig regional eller nationell placering utifrån arbetslivets behov. Och utbildningsformen har stor spridning i landet, det märks genom att det bedrivs yrkeshögskoleutbildning i ungefär hälften av landets kommuner. Vi får emellanåt kritik från olika delar av landet för att vi inte tillgodoser deras regionala arbetsliv med efterfrågad kompetens. Den kritiken kommer även från storstadslänen. Generellt handlar det om att efterfrågan på YH-kompetens överstiger de resurser som finns till förfogande idag.

På senare år har närvaron av YH i storstadslänen ökat. Det har nog i allt väsentligt varit en rimlig utveckling, då tillväxten och efterfrågan på kompetens är som störst i befolkningstäta områden. Alla tre storstadslänen har större andel av YH-platserna jämfört med deras andel av befolkningen i åldersgruppen 20 - 64 år. Högst andel har Västra Götaland och Stockholm som ökat sina andelar av platserna markant på senare år, medan Skåne gått tillbaka något. I exempelvis Kalmar län är utvecklingen en annan – här har fördelningen av platser i förhållande till andel av befolkningen minskat kontinuerligt sedan 2010.

Jag är fullt medveten om att länsindelning är ett trubbigt mått, då arbetspendlingen inom ett län kan se mycket olika ut. Det kan ge betydligt mer att titta på de så kallade FA-regionerna som är de regioner där människor kan bo och arbeta utan alltför tidsödande resor. Som exempel kan nämnas att Västra Götaland som län är väl försett, medan det i själva verket är i FA-regionen Göteborg som de flesta YH-platserna finns.

Återigen: det är styrkan i arbetslivets behov som är avgörande för våra bedömningar, men givet de senaste årens utveckling är det min bedömning att YH-koncentrationen till storstadslänen inte bör öka jämfört med dagens nivåer.

Sammanfattningsvis: Vi genomför de förändringar som riksdag och regering beslutat om. Och vi utvecklar praxis över tid. Vi försöker bli lite mer proaktiva genom att redovisa de områden som vi ser som angelägna i det totala utbudet. Vi drar en lans för att kommande ansökningar är avstämda mot befintligt utbud. Vi kommer att väga in utbildningars kvalitet och resultat i bedömningen av ansökningar. Vi tydliggör vårt uppdrag att bidra till tillväxt i hela landet. Och i tidigare GD har ordet har jag försökt beskriva vad som är onödiga ansökningar, som ingen bör lägga ned resurser på att hantera. Jag hoppas att jag med dessa rader har kunnat bringa klarhet hur vi tänker kring ansökningsomgången, som just öppnat.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan

E-post: thomas.persson@myh.se
Twitter: @gdMYH