Yrkeshögskolan är idag något helt annat

På väg hem efter en inspirerande, lärorik och nätverkande Almedalsvecka är det dags för reflektion. Med ena benet i en intensiv arbetsperiod, och det andra på väg in en förhoppningsvis lugn semester hamnar mina tankar bland grodor och tid...

Sex år är i min ålder inte är särskilt lång tid. Men om man tar sig tid att reflektera, som nu, så är det inte sällan man upptäcker att ganska mycket har skett utan att man egentligen märkt något. Det är lite som berättelsen om den kokta grodan ni vet - om man släpper ner grodan i en kastrull med vatten och värmer upp sakta, så märks inte förändringen. Det är varmt och mysigt och till sist för varmt för att grodan ska överleva, medan om man släpper ner grodan i kokande vatten, så kommer den göra allt för att ta sig upp och sannolikt också kunna styra sitt öde.

Yrkeshögskolan inrättades för sex år sedan. Och jag kan konstatera att yrkeshögskolan modell 2009 är något annat än yrkeshögskolan modell 2015. Ja, vi har ju förstås kvar vårt huvuduppdrag att kompetensförsörja arbetslivet. Men utbildningsformen har blivit differentierad och har kommit att tjäna delvis andra syften.

När yrkeshögskolan introducerades så beskrevs den som väsensskild från föregångaren – kvalificerad yrkeutbildning (KY). Några kanske uppfattade detta då som en sanning med modifikation. KY-utbildningen hade ett tydligt uppdrag, en relativt homogen utbildningsportfölj och en mycket begränsad andel uppdragsutbildningar. "KY-produkten" fanns så att säga bara i en variant. Nu, idag, skulle jag dock vilja påstå att begreppet väsensskild från kvalificerad yrkesutbildning är än mer relevant.

Yrkeshögskolans differentiering ska inte förväxlas med myndighetens förändrade och utökade uppdrag när det gäller exempelvis att ta över ansvar för tolkutbildning eller forma en ny utbildningsform inom konst- och kulturområdet. Nej, jag menar de förändringar som har skett med utbildningsformen yrkeshögskolan. Dessa förändringar har skett främst mot bakgrund av politiska beslut beroende på att omvärlden förändras. Yrkeshögskolan har också blivit en allt viktigare del av samhällskroppen och därmed får tjäna fler syften än tidigare.

De utbildningar som finns inom yrkeshögskolan har olika karaktär. Låt mig ge några exempel på vilka förändringar som har skett under yrkeshögskolans livstid:

Inom utbildningsformen finns smala yrkesutbildningar inom traditionella yrkesområden som till exempel förgyllare eller ångbåtsmaskinist. Här är samhällets intresse av utbildningens existens en viktig faktor.

  • Även den så kallade lärlingsutbildningen för vuxna inom vissa hantverksyrken har under denna tid blivit yrkeshögskoleutbildning.
  • Andelen uppdragsutbildningar har ökat markant.
  • Yrkeshögskolan ska kunna hysa utbildningar som tillgodoser ett någorlunda konstant kompetensbehov liksom innovativa utbildningar som kan sägas innebära en risk mot bakgrund av ett osäkert kompetensbehov.
  • Vi har även fått utbildningar med ett nationellt likvärdigt innehåll, till exempel tandsköterskeutbildning, där arbetslivet gemensamt har formulerat krav på vad utbildningen ska innehålla för att motsvara nationella krav.
  • I YH finns också utbildningar där regeringen genom separata beslut har bestämt hur många platser som ska tilldelas. Så är fallet för trafikflygarutbildningen.
  • Yrkeshögskolan har också från tid till annan fått vara verktyg för arbetsmarknadspolitiska satsningar – bland annat i Västra Götaland.

Det senaste tillskottet är YH-utbildningar som inte finanseras via de statsbidrag MYH tilldelar utan som enbart har studiestöd och där finansieringen kan ske genom studerandeavgift, en kommun/region eller en bransch. Här finns också exempel på att anordnare på närliggande orter går samman och delar på tilldelade YH-platser i det fall då enbart den ena anordnaren fick sin ansökan beviljad. Under våren har dessutom regeringen aviserat att det införs en möjlighet för deltagare i fas 3 att studera kortare utbildningar på max ett år med bibehållet aktivitetsstöd inom ramen för yrkeshögskolan, högskolan och annan vuxenutbildning – förutsatt att studerande uppfyller de formella behörighetskraven och att antagningen sker i konkurrens med övriga behöriga sökande.

Utöver denna förändringsvåg, så ställs även krav på YH-utbildningarna att de ska innehålla yrkessvenska och pilotprojekt pågår för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bedriva studier på YH. I framtiden måste också YH-utbildningarna kunna svara mot krav på breddad rekrytering och mångfald. Utöver detta vet vi heller inte säkert hur ett införande av ett nationellt kvalifikationsramverk kommer att påverka yrkeshögskolan.

Summa summarum:
Yrkeshögskolan av idag är väsensskild från den utbildningsform som såg dagens ljus för sex år sedan. Flera förändringar har skett utan att vi tänkt så mycket på dem. Vi använder också i stort sett samma modeller för att bevilja utbildning, utöva tillsyn och mäta resultat. När man tar sig tid att reflektera över förändringen så inser man – av lätt förklarliga skäl – att yrkeshögskolans differentierade uppdrag kräver andra sätt att hantera och styra verksamheten på. Det är också därför vi internt arbetar så intensivt med att se över hur vi analyserar kompetensbehov, hur vi beviljar utbildningar och hur vi följer upp dem.

Det är förstås viktigt att vi på myndigheten och ni som anordnare tillsammans med berört arbetsliv samverkar för att vi ska kunna leverera YH-utbildning som är anpassad till morgondagens krav. Att vi anpassar våra respektive verksamheter utifrån det. Det ställer stora krav på styrning, positionering och kommunikation av yrkeshögskolan. Jag är säker på att det inte finns ett sätt eller en modell och det kommer sannolikt inte att bli enkelt.

Men mot bakgrund av allt som hänt med yrkeshögskolan under dessa sex år, så är det ju onekligen spännande att fundera över hur yrkeshögskolan modell 2021 kommer att se ut. Fundera gärna över det under några lata sommardagar. Om du vill dela med dig av dina reflektioner, så mejla gärna på e-post: thomas.persson@myh.se eller twittra på @gdMYH.

Nu önskar jag en avstressad tillvaro för oss alla!

(Och lite extra till alla er som sliter hårt med ansökningsarbetet.)

Trevlig sommar!

Thomas Persson
Generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan