Resultat av kvalitetsgranskning 2016

Myndigheten för yrkeshögskolan har under hösten 2016 genomfört 10 kvalitetsgranskningar av konst- och kulturutbildningar.

Urvalet av 2016 års kvalitetsgranskningar blev de treåriga konst- och kulturutbildningar som förväntas ansöka om förnyat statligt stöd under 2017. Det resulterade i åtta utbildningar. Utöver dessa valdes två tvååriga utbildningar ut som står i tur att ansöka om förnyat stöd under 2018.   

Resultat av granskningarna

Inför granskningarna användes all information om utbildningarna som finns hos myndigheten och protokoll från styrelse eller ledningsgrupp och kursplaner som utbildningsanordnaren skickat innan besöket. Vid besöken var utbildningsanordnaren (rektor med flera), lärare, studerande och representanter från styrelse eller ledningsgrupp representerade.

Hos de granskade utbildningarna kan myndigheten så här långt konstatera att de identifierade utvecklingsområdena i första hand berör utveckling och förbättring och hur man i utbildningen arbetar med att bidra till övergripande samhälleliga mål. Det bör tilläggas att granskningen har genomförts på ett litet urval utbildningar, 10 av totalt 123, och resultaten bör ses med hänsyn till detta.

De som bedriver konst- och kulturutbildningar har haft ett stort utvecklingsarbete bakom sig då den nya förordningen trädde i kraft under 2015. Det har inneburit tydligare krav på utbildningsanordnaren bland annat när det gäller utbildningens omfattning, tillsättning av ledamöter i en ledningsgrupp eller styrelse, krav på kursplanernas utformning och tydligare krav på behörighet och urvalsprocess. Utöver detta ställs också tydliga krav på att ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas där ledningsgruppen eller styrelsen har ett tydligt ansvar. 

Myndigheten konstaterar så här långt är att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till varje utbildnings specifika förutsättningar i kvalitetsgranskningen. 

Granskningsmetod

I myndighetens granskningsmetod ingår dialog med ledningsgruppen eller styrelsen som ett viktigt moment. Dialogen ger möjlighet att skapa samsyn kring granskningsresultat och bedömningar. Denna dialog mellan utredare och utbildningsanordnare, utbildningsledare samt ledningsgrupp eller styrelse är viktig för utbildningarnas fortsatta kvalitetsutveckling. Ledningsgrupp/styrelse, utbildningsledare och anordnare har visat sig vara mycket hörsamma för de bedömningar och den feedback som kommer från myndigheten, och ger i många fall fler och mer långtgående förslag på förbättringar och åtgärder än de utvecklingsområden som myndigheten identifierat.

Myndigheten tolkar det som att granskningsverksamheten bidrar till kvalitetsutveckling i utbildningarna. Efter de tio först granskade konst- och kulturutbildningarna kan vi så här långt konstatera att myndigheten behöver stödja utbildningsanordnarna i att ta fram kvalitetsmodeller som är särskilt anpassade och relevanta för de olika inriktningar som utbildningarna har. Att utbildningarna utvecklas genom ett väl fungerade systematiskt kvalitetsarbete är ett annat område där utbildningsanordnarna behöver råd och stöd.