Kvalitetsgranskning av tolkutbildningar inom folkbildningen
Myndigheten har tagit fram kvalitetskriterier för utbildningar som omfattas av förordning (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk. Kvalitetskriterierna ska tydliggöra och underlätta det konkreta arbetet med kvalitet och kvalitetsutveckling i utbildningarna. Kriterierna anger vad som kännetecknar kvalitet i utbildningarna och är utformade för att tillsammans ge en heltäckande bild av en utbildnings kvalitet.
Olika granskningsområden
Kvalitetsgranskningen omfattar följande granskningsområden:
1. Lärande
Det ska finnas både praktiska och pedagogiska förutsättningar så att deltagarna får rätt förutsättningar att nå utbildningens mål. Den undervisande personalen ska ha både yrkeskunskap och pedagogisk förmåga.
2. Arbete med validering
Utbildningsanordnaren har rutiner för och arbetar systematiskt med validering.
3. Samverkan
Samverkan sker med relevanta aktörer i omgivande samhälle med syfte att bidra till att uppfylla utbildningens mål och syfte samt utveckla utbildningen.
4. Kvalitetsarbete
Utbildningsanordnarna ska ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete med syfte att ständigt utveckla utbildningen till det bättre.
5. Värdegrundsarbete
Värdegrundsarbetet ska ge alla lika möjlighet att verka och delta i utbildningen, vara integrerad i utbildningens alla delar och förankrad hos dem som är inblandade i utbildningen.
Inom dessa områden finns sammanlagt sju kvalitetskriterier som tillsammans täcker in vad som anses vara en god tolkutbildning inom folkbildningen.
Läs mer om kvalitetskriterierna här.
Ständig förbättring
Kvalitetsgranskning skiljer sig från den mer strikta tillsynen som kontrollerar att ett antal lagkrav är uppfyllda. Kvalitetsgranskningen ska istället stödja utbildningsanordnaren genom att identifiera utvecklingsområden. Målet är att utbildningsanordnaren, utifrån utbildningens förutsättningar, ska reflektera över och utveckla rutiner för hur de bör jobba för att uppfylla utbildningens mål på ett så bra sätt som möjligt.
Så här går en kvalitetsgranskning till
När det är dags för kvalitetsgranskning kommer du som utbildningsanordnare att bli kontaktad av myndigheten i god tid. En utredare berättar vilka underlag som behöver skickas in till myndigheten samt meddelar datum för ett besök. Under besöket träffar myndigheten bland annat utbildningens ledning, deltagare och den undervisande personalen.
Inför en kvalitetsgranskning är det bra att kontrollera att den rapportering som gjorts till myndigheten är aktuell. Inför besöket bör du även kontrollera så att rutinbeskrivningar och annan dokumentation för utbildningen är aktuell.
Samlad bedömning av utbildningens kvalitet
När myndigheten kvalitetsgranskar en tolkutbildning inom folkbildningen görs en samlad bedömning av utbildningens kvalitet. Den samlade bedömningen utgår från de kvalitetskriterier som är beskrivna ovan, men påverkas också av utbildningens resultat, till exempel andelen deltagare som går ut utbildningen med godkänt resultat.
Detta händer efter en kvalitetsgranskning
Alla kvalitetsgranskningar resulterar i ett beslut som kan innehålla utvecklingsområden eller förbättringsområden för utbildningen. Bedömningen av vad myndigheten sett görs i förhållande till kvalitetskriterierna.
Innan vi fattar det slutliga beslutet skickar vi en preliminär version av rapporten till anordnaren och ledningsgruppen, som får kontrollera ifall den innehåller sakfel.
Alla granskningar publiceras på myndighetens hemsida. En granskningsrapport publiceras de år kvalitetsgranskningar av tolkutbildning inom folkbildningen genomförts. Granskningsrapporten presenterar en sammanställning av resultaten från myndighetens granskningar inom ett visst område men innehåller också goda exempel på arbetssätt som myndigheten sett fungerar väl.