Information och övergripande stöd

Här finns bland annat informationsmaterial om validering på en nordisk nivå och på EU-nivå.

Åtta faktorer för kvalitet i validering

En nordisk forskargrupp har tagit fram en modell för kvalitet i validering som omfattar åtta kvalitetsfaktorer: Information, Förutsättningar, Dokumentation, Koordinering, Vägledning, Kartläggning, Bedömning och Uppföljning (Information, Preconditions, Documentation, Co-ordination, Guidance, Mapping, Assessment, Follow-up).

Här hittar du Nordisk modell för kvalitet i validering (engelska)

Modellens användbarhet har också studerats. Tre nordiska utbildningsanordnare har deltagit i en interaktiv forskningsprocess. Resultaten visar att modellen fungerar för att peka ut strategiskt viktiga delar och faser i valideringsprocessen ur ett kvalitetssäkringsperspektiv.

Läs rapporten Nordisk studie om kvalitet i validering (engelska)

Standard och riktlinjer för branschvalidering av yrkeskompetens

Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, har utarbetat en standard för branschvalidering av yrkeskompetens. Standarden är ett stöd till branscherna när de utvecklar och vidareutvecklar kvalitetssäkrade och stabila valideringsmodeller. Standarden är framtagen i samarbete med branscherna och är förankrad i MYH:s branschnätverk för validering, där det ingår företrädare för branschorganisationer och för nationella myndigheter.

Ladda hem Standard och riktlinjer för branschvalidering av yrkeskompetens

Bli leverantör av branschvalidering till Arbetsförmedlingen

Validering är ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen, som upphandlar branschvalidering enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV). Det innebär att arbetssökande själv väljer leverantör och att alla som är valideringsutförare enligt branschmodell har möjlighet att bli leverantör.

Läs mer om validering hos Arbetsförmedlingen

Upphandlade branschmodeller hos Arbetsförmedlingen

Här kan du läsa mer om de branschmodeller som finns hos Arbetsförmedlingen. Personen det gäller behöver vara inskriven som arbetssökande. Arbetsförmedlingen arbetar för att validering successivt ska bli tillgängligt inom flera yrkesområden där det råder brist.

Läs mer om validering för arbetssökande hos Arbetsförmedlingen

EU:s rekommendation om validering

Europeiska rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande anger att EU:s medlemsstater senast 2018 ska ha inrättat arrangemang för validering. Valideringsdelegationen har, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, sammanställt en redovisning av hur Sverige har implementerat EU:s rekommendation om validering.

Läs mer om EU:s rekommendation om validering på EUR-Lex

Europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande

Cedefops riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande är ett stöd till individer och organisationer som ska påbörja, utveckla, införa och genomföra validering. Syftet med riktlinjerna är att klargöra villkoren för genomförande av validering och peka på de kritiska val som behöver göras av intressenter vid genomförandet av valideringen.

Cedefop = Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (European centre for the Development of Vocational training)

Läs mer om European guidelines for validating non-formal and informal learning

Skolverkets samlade stöd och verktyg inom validering

En persons kunskap och kompetens kan synliggöras genom verktyget validering, det vill säga kartläggning och bedömning. Validering kan användas inför en utbildning om den sökande saknar betyg i de kurser som krävs eller för att exempelvis anpassa eller förkorta en utbildning. Det är en vinst för både samhälle och individ att ta vara på det som en person redan kan. På Skolverkets webbplats hittar du som arbetar med vägledning, kartläggning eller bedömning användbara resurser inom området validering.

Gå till Skolverkets samlade stöd och verktyg inom validering

Riktlinjer till stöd för kommunernas arbete med validering

Riktlinjer och stödmaterial utformat främst för att stödja studie- och yrkesvägledare, lärare, handledare, rektorer och yrkesbedömare inom kommunernas vuxenutbildning. De kan även användas i samband med kartläggning av unga vuxna som har kunskaper och kompetenser inom t.ex. ett yrkesområde. Syftet med riktlinjerna är att stimulera till insatser i olika valideringssituationer och utgöra underlag för såväl kartläggningsprocesser, bedömningsarbete samt efterföljande dokumentation av en individs kunskaper och kompetenser.

Läs mer om riktlinjer till stöd för kommunernas arbete med validering