Yrkeshögskolan

Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft och drivs  i nära samverkan med företag och organisationer.

Det innebär att utbildningarnas innehåll utvecklas i takt med att arbetslivets krav förändras.

Utbildningarna är eftergymnasiala och oftast mellan ett och tre år långa. Under utbildningen får de studerande kombinera teoretiska studier med arbetsplatsförlagda kurser som kallas Lärande i arbete, LIA.

Arbetslivet medverkar aktivt i utbildningarna på olika sätt. Representanter från arbetslivet deltar i utbildningens ledningsgrupp, bidrar med föreläsare, medverkar i projekt eller erbjuder LIA-platser. 

Utbildningsanordnarna kan vara privata utbildningsföretag, kommuner, landsting eller högskolor. Från och med 2017 kan också statliga myndigheter driva utbildning inom yrkeshögskolan.

Utbildningar inom yrkeshögskolan ger rätt till  studiemedel från CSN. De allra flesta är avgiftsfria, men det finns några som tar ut en studerandeavgift.

Utbildningarna kan beroende på kvalifikationsnivå leda till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

yrkeshogskolan.se som vänder sig till potentiella studerande presenteras det aktuella utbildningsutbudet.

Myndighetens uppgifter för yrkeshögskolan

  • Fatta beslut om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan
  • Fatta beslut om vilka utbildningsanordnare som ska beviljas statsbidrag eller särskilda medel
  • Analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar
  • Göra tillsyn
  • Granska utbildningarnas kvalitet
  • Framställa statistik
  • Främja utvecklingen och kvaliteten i utbildningarna