Yrkeshögskolan

Foto: Lars Owesson

Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden och drivs i nära samarbete med arbetslivet.

Utbildningsanordnare kan vara exempelvis privata utbildningsföretag, kommuner, landsting och universitet och högskolor.

Eftersom yrkeshögskolan är behovsanpassad varierar innehåll och inriktning över tid. Nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom arbetsmarknaden förändras.

Utmärkande för yrkeshögskolan är att de företag och organisationer som är knutna till utbildningarna är aktiva när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. De kan också vara delaktiga genom att hålla i föreläsningar, delta i projekt och erbjuda praktikplatser.

Praktik är något som de flesta av yrkeshögskolans utbildningar erbjuder. Inom yrkeshögskolan kallas det praktiska lärandet LIA vilket är en förkortning för "lärande i arbete".

Utbildningarnas längd varierar, men de flesta är mellan ett och tre år. De spänner över en rad olika områden och vilka de är hittar du på vår speciella YH-webb www.yrkeshogskolan.se.

Samtliga utbildningar är eftergymnasiala och berättigar till studiemedel från CSN. De allra flesta är avgiftsfria, men det finns några som tar ut en studerandeavgift.

Utbildningarna kan beroende på kvalifikationsnivå leda till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

Myndighetens uppgifter för yrkeshögskolan

  • Fatta beslut om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan
  • Fatta beslut om vilka utbildningsanordnare som ska beviljas statsbidrag eller särskilda medel
  • Analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar
  • Göra tillsyn
  • Granska utbildningarnas kvalitet
  • Framställa statistik
  • Främja utvecklingen och kvaliteten i utbildningarna