Frågor och svar

Här hittar du svaren på olika frågor som vi på MYH ofta får om yrkeshögskolan.

Ämnen:


  • Vilka särskilda förkunskapskrav gäller för en utbildning?

    Kraven på särkilda förkunskaper varierar mellan olika utbildningar, eftersom hänsyn ska tas till vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig den specifika utbildningen.

  • Vad är skillnaden mellan behörighet och urval?

    Behörighet
    Handlar om att se om den sökande uppfyller kraven för behörighet enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och de eventuella särskilda förkunskaper som anordnaren har angett för utbildningen. Behörighet handlar om att se vad den sökande har i sin ryggsäck och besvara frågan ”Är han/hon behörig?” med ett ja eller ett nej.

    Urval
    Handlar om att rangordna de som är behöriga när en utbildning har färre platser än antalet sökande. Ranordning ska göra det möjligt att se vem som har plats 1, 2, 3 etc i en lista för att sedan anta de sökande som står högst upp på listan.

  • Vad menas med ”20-procentsregeln”?

    Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots att de inte uppfyller kraven på behörighet och/eller eventuella krav på särskilda förkunskaper enligt 3 kap 1-3 §§ i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

    För att antas enligt denna regel ska den sökande bedömas kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för.

    Om det är fler sökande än det finns platser så ska dessa personer liksom övriga behöriga sökande genomgå en urvalsprocess. Det handlar alltså inte om att "gå före" någon annan utan att personen i fråga förklaras behörig i likhet med övriga.

     

  • Vad är skillnaden mellan ”fjärde punkten” och ”20-procentsregeln”?

    Fjärde punkten under Behörighet 3 kap 1 § i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan handlar om att behörighetsförklara en sökande till utbildningen om han/hon "genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen."

    ”20-procentsregeln" (3 kap 4 §) i förordningen om yrkeshögskolan är en möjlighet att som anordnare anta en sökande som:

    • inte uppfyller behörighetskraven (3 kap 1 §),
    • har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska och inte har de kunskaper i svenska som behövs (3 kap 2 §) och/eller
    • inte uppfyller de särskilda förkunskapskraven (3 kap 3 §)

    Det som ska bedömas enligt ”20-procentsregeln” är om den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. En sökande som förklaras behörig enligt denna regel ska sedan delta i urvalsprocessen som alla andra behöriga sökande.

  • Hur räknar man ut?

    Exempel på genomströmning:
    Vi antar 50 studerande (Vi får betalt för 35 studerande)
    Vi fastställer studerandelistan och har då 43 studerande
    5 studerande tar studieuppehåll
    10 tar studieavbrott
    Kvar 28 studerande
    26 tar examen
    2 tar utbildningsbevis

    Hur räknar man ut?

    1. Examensgrad
    Examensgrad inom YH är ett individbaserat mått precis som måtten för genomströmningen på högskolan är och som också är individbaserade (mäts av UKÄ). Det mått som mäts av UKÄ och som är jämförbart med YH är examensfrekvens som visar hur stor andel av studenterna på ett utbildningsprogram som tagit examen. Examensgraden inom YH avser andel examinerade i procent av samtliga antagna som bedrivit studier. Det brukar oftast mätas efter slutår d.v.s. för utbildningsomgångar som avslutats under kalenderår. Yrkeshögskoleutbildningar som inte ger examen ingår inte i måttet.

    Antagna som bedrivit studier avser alla som är eller har varit studerande, inklusive de som har tillkommit under utbildningens gång och de som har hoppat av utbildningen. Detta inkluderar alla som varit med på minst en förteckning över studerande för en utbildningsomgång. Andelen som tillkommer under utbildningens gång är marginell. Första förteckningen ska anordnaren skicka in till myndigheten tre veckor efter att omgången startat, i samband med första rekvisitionen av statliga medel. Därefter ska anordnaren skicka in en uppdaterad förteckning varje halvår i samband med en ny rekvisitionsperiod. Även för utbildningar utan statliga medel ska anordnaren skicka in förteckningar över studerande varje halvår.

    Examinerade avser antal examinerade. Anordnarna rapporterar in examinerade även efter avsluts-tidpunkten, vilket framförallt beror på att en del studerande gör sena komplett¬eringar. Dessa ingår också i statistiken, vilket orsakar en viss eftersläpning.

    Måttet examensgrad är endast indirekt kopplat till antal platser på omgångarna. Antal platser på en utbildningsomgång avgör ungefär hur många som kan påbörja studier på omgången.

    Nästan alla omgångar bedrivs med statliga medel från MYH. Omgångar som bedrivs med statliga medel får ha fler som bedriver studier än det finns platser, vilket benämns överintag. Utbildningsanordnaren får inga statliga medel för överintagen. Är det t.ex. 35 som påbörjar studier på en omgång med 30 platser så får anordnaren endast betalt för 30 individer. Det är dock inte utpekat vilka 5 individer som det inte ges bidrag för så därför har varje enskild individ på studerandelistan lika stor betydelse för utbetalningen. Omgångar som bedrivs utan statliga medel från MYH får däremot inte göra överintag. De är en marginell andel av hela YH.

    Måttet har sin utgångspunkt i att varje individ som påbörjat en utbildning inom YH också ska slutföra den med examen. Varje individ har satsat tid och pengar får att gå en YH-utbildning. Framförallt för de som inte tagit examen men varit kvar på utbildningen mer än några månader kan det vara en bortkastad investering.

    Ett exempel nedan:
    För slutåret fanns det totalt 17 300 antagna som bedrivit studier på utbildningar som gav examen. Det var 12 800 som tog examen på de utbildningsomgångar som avslutades under året, vilket ger en total examensgrad på 74 procent.

    Om vi ser till exempelet som fanns högst upp så skulle det beräknas enligt nedan:

    Exempel på genomströmning:

    Vi antar 50 studerande (Vi får betalt för 35 studerande)
    Vi fastställer studerandelistan och har då 43 studerande
    5 studerande tar studieuppehåll
    10 tar studieavbrott
    Kvar 28 studerande
    26 tar examen
    2 tar utbildningsbevis

    Enligt studerandelistan (som kopplas till rekvisitionen) finns 43 studerande varav 15 inte finns med till slut av någon anledning (studieuppehåll, studieavbrott). Dessa 15 räknas med men som ej examinerade. Av de resterande 28 är det 2 som tar utbildningsbevis men ej examineras. Även de räknas med men som ej examinerade. Detta medför 26 examinerade av 43 antagna som bedrivit studier som avslutats det aktuella året det mäts. Det ger en examensgrad på 60 procent.

    Formel: Antal examinerade / Antal antagna som bedrivit studier som avslutats det aktuella mätåret.

    2. Verkningsgrad 1
    Verkningsgraden är ett mått som endast används som redovisning i Statistisk årsrapport och bara på aggregerad nivå (resultat totalt) och inte på enskild utbildningsnivå. Vår generaldirektör har använt sig av detta mått ibland på extern representation för att skapa dialog kring de övergripande resultaten. I övrigt använder vi oss inte av måttet för någon bedömning i kvalitetsgranskning eller ansökans- och bedömningsprocessen. Läs mer om verkningsgraden i Statistisk årsrapport 2018, avsnitt 1.9.3, sid 28.

    Verkningsgrad 1 är: Andel av de antagna som bedrivit studier, som har tagit examen och som året efter examen hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen.

    3. Verkningsgrad 2
    Se ovan för beskrivning. Verkningsgrad 2 är: Andel av de antagna som bedrivit studier, som har tagit examen och som året efter examen hade ett arbete som åtminstone överensstämde till viss del med utbildningen.

  • Hur används genomströmning och resultat i myndighetens bedömningar av kvalitet?

    När vi kvalitetsgranskar yrkeshögskoleutbildningar använder vi genomströmning och resultat för både den granskade omgången och dess föregångare om sådana finns. Genomströmning och resultat utgör en av de fyra delar som ligger till grund för vår samlade bedömning av utbildningens kvalitet:

    Utbildningens genomströmning och resultat återkommer även indirekt inom andra områden när vi pratar med anordnare, studerande, lärare och arbetsliv om utbildningens kvalitet. Exempelvis har genomströmning och resultat också en given roll när vi tittar på kvalitetsarbetet och ledningsgruppens arbete.

    Hur vi använder genomströmning och resultat i våra bedömningar av kvalitet

    När vi använder genomströmning och resultat i vår samlade bedömning så beaktar vi de olika sammanhang som utbildningen befinner sig i, då det kan finnas många olika orsaker till varför de ser ut som det gör. Det finns alltså inte någon matematisk formel där en viss procents examensgrad leder till en viss gradering, utan varje utbildning bedöms individuellt utifrån dess förutsättningar. Notera att genomströmning och resultaten i sig inte heller ensamt avgör om vi bedömer om en utbildning har hög kvalitet eller inte, utan utgör ett av de fyra områden som bedömningen vilar på.

    I kvalitetsgranskningen tittar vi inte bara på genomströmning och resultaten i sig, utan vi utreder även om anordnaren har ett kvalitetsarbete där denne tillsammans med ledningsgruppen tar del av utbildningens resultat, om de analyserar och gör åtgärder för att förbättra problem som resultaten pekar på, och om de även har tankar kring hur de ska upprätthålla de resultat som redan är goda. I vår bedömning av utbildningens kvalitet är alltså inte resultaten i sig det enda som räknas. Bedömningen påverkas också av ifall anordnaren är medveten om resultaten, oavsett om de är bra eller dåliga, och verkar för ständiga förbättringar som bygger på en analys av de styrkor och svagheter som resultaten pekar på.

    Exempel på hur genomströmning resultat och genomströmning används hittar du bäst genom att titta i någon eller några av våra granskningsrapporter.

    Genomströmning och resultat beskrivs i del två av rapporten, under rubriken "Utbildningen", där de redovisas i form av ett kommenterat diagram för den granskade omgången och eventuella föregångare. Sedan återkommer de i själva beslutet, som du hittar först i varje fil, där vi beskriver grunderna för den samlade bedömningen.

    I granskningen använder vi två typer av uppgifter som rör genomströmning och resultat:

    1. Främst använder vi oss av de resultatuppföljningar som anordnaren skickar in 6 månader efter examen. Det är bara här vi hämtar uppgifter om antal studerande med examen som har jobb, och antal studerande som har ett jobb som motsvarar utbildningens innehåll.

    2. Vissa uppgifter hämtar vi från andra system hos myndigheten. Exempel på dessa är antalet beviljade platser, antalet studerande med examen (då någon kan ha kompletterat kurser och därför tagit examen efter resultatuppföljningen) och antalet studerande på utbildningar som pågår eller nyligen avslutats, och därför ännu inte gjort någon resultatuppföljning. Dessa uppgifter hämtar vi i samband med själva granskningen, så att de ska vara aktuella.

    I kvalitetsgranskningarna har vi valt att inte använda den sysselsättningsstudie som görs av SCB, "Studerandes sysselsättning året efter examen". Detta då sysselsättningsstudien generellt har en för låg svarsfrekvens för att ge en tillräckligt bra bild av en enskild utbildnings resultat.

  • Hur används nyckeltal i ansökans- och bedömningsprocessen?

    För att få en utbildning beviljad krävs att utbildningsanordnarens ansökan uppfyller ett antal kriterier, som MYH utgår ifrån när vi bedömer ansökningarna. Ansökan är vår huvudsakliga grund till bedömning. Vi gör två bedömningar:

    • För det första bedöms om utbildningen kan ingå i yrkeshögskolan enligt lag och förordning, det vill säga den ramlagstiftning som MYH har. På grund av ramlagstiftningen lämnas ett större tolkningsutrymme för MYH när det gäller olika frågor som rör yrkeshögskoleutbildningar. I lag och förordning ingår ett antal bedömnings-kriterier. Dessa kan inte ändras av MYH. Nedan kan du se vilka bedömningsområdena är och en beskrivning
    av dem.

    • Om det är många utbildningsansökningar som uppfyller alla bedömningskriterier utsätts ansökningarna för konkurrens, det vill säga vi mäter hur väl utbildningen svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft och finansieras av arbetslivet. Alla bedömningskriterier ingår inte i denna mätning, eftersom några kriterier inte kan graderas. I vissa fall måste kriteriet uppfyllas helt, annars kan inte utbildningen ingå i yrkeshögskolan. En utbildningsansökan kan därmed bli beviljad med motiveringen att den i högre grad än andra ansökningar svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller finansieras av arbetslivet. Anledningen till att vi måste göra så beror på att vi får en specifik summa pengar från regeringen att fördela mellan olika utbildningar och därför kan vi inte bevilja alla ansökningar som uppfyller kraven.

    Bedömningen av ansökan görs utifrån följande kriterier: Efterfrågan, Arbetslivsanknytning, Organisation och Utbildningen, vilka beskrivs nedan. Utifrån allt detta görs en helhetsbedömning som leder till ett beviljande eller ett avslag. Hur varje del i ansökan bedöms specifikt går att läsa i vår bedömingshandbok (diarienummer MYH 2017/4036) samt på vår webbplats.

    Efterfrågan

    Under detta bedömningskriterium bedömer myndigheten hur nationell och regional efterfrågan beskrivs i ansökan, om denna beskrivning stöds av uppgifter som kommer från referenspersonerna i avsiktsförklaringarna. Vi stämmer även av om beskrivningen stämmer överens med myndighetens analyser och den omvärldsbevakning som myndigheten bedriver. Vi tittar inte bara på efterfrågan utan ställer även efterfrågan mot det beviljade utbudet av utbildningar som finns. Vi gör också en bedömning av den ur arbetslivets synpunkt lämpliga regionala eller nationella placeringen av utbildningen.

    Arbetslivsanknytning

    Under detta bedömningskriterium bedömer myndigheten hur samarbetet med arbetslivet beskrivs i ansökan. En bedömning görs också kring varifrån initiativet till ansökan kommer, om angivna referenspersoner kommer från relevant arbetsliv. Vi bedömer också på vilket sätt arbetslivet medverkat i planeringen och utformningen av utbildningen. Dessutom bedömer myndigheten hur engagemanget från arbetslivet gällande t.ex. LIA och ledningsgrupp ser ut samt hur medfinansieringen ser ut.

    Organisation

    Under detta bedömningskriterium bedömer myndigheten anordnarkompetensen, dvs kompetens att tillämpa yrkeshögskolans regelverk, pedagogisk kompetens, kompetens att anlita undervisande personer och LIA-handledare för utbildningen, kunskap inom yrkesområdet och anskaffning av lokaler och utrustning samt ekonomisk, organisatorisk och administrativ kompetens.
    Myndigheten bedömer också beskrivningarna kring demokratiska värderingar, jämställdhet, kränkande behandling, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön

    Vi bedömer också om anordnaren har de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva utbildningen.

    Utbildningen

    Under detta bedömningskriterium bedömer myndigheten om utbildningen är på rätt nivå för att kunna ingå i yrkeshögskolan. Dvs, om den bygger vidare på kunskaper som kan erhållas från nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande. I de fall det finns ett nationellt likvärdigt innehåll förhåller sig myndigheten till detta i sin bedömning. Myndigheten behöver även bedöma om det finns en likadan utbildning på högskolan.
    Vidare bedömer myndigheten om utbildning leder till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som arbetslivet efterfrågar, om det finns en "röd tråd" mellan förkunskapskrav, innehåll och arbetslivets behov av kompetens.

    I de fall utbildningen har bedrivits tidigare tittar myndigheten även på historisk information såsom examinationsgrad, andel i arbete, andel i rätt arbete samt nyttjandegrad. Myndigheten tar även del av resultatet från tillsyner och kvalitetsgranskningar.

  • Vid vilket tillfälle och med vilket underlag definieras antalet antagna?

    Antagna som bedrivit studier avser alla som är eller har varit studerande, inklusive de som har tillkommit under utbildningens gång och de som har hoppat av utbildningen. Detta inkluderar alla som varit med på minst en förteckning över studerande för en utbildningsomgång. Första förteckningen ska anordnaren skicka in till myndigheten tre veckor efter att omgången startat, i samband med första rekvisitionen av statliga medel. Därefter ska anordnaren skicka in en uppdaterad förteckning varje halvår i samband med en ny rekvisitionsperiod. Även för utbildningar utan statliga medel ska anordnaren skicka in förteckningar över studerande varje halvår.

    Uppgifterna hämtas från MYH:s administrativa system när utbildningsomgången avslutats och då räknar vi in samtliga individer som varit med på minst en studerandelista som kopplas till rekvisitionen exklusive utbildningar som inte ger examen.

  • När ska studerandelistan fastställas som senast?

    Frågan saknar betydelse då MYH först tar uppgifterna efter att utbildningsomgången avslutats och då är alla studerandelistor redan inlämnade som är kopplade till rekvisitionen även de som har YH utan statliga medel.

  • Hur påverkas statistiken av de som tar studieuppehåll och kommer in i nästa klass?

    Individen kommer att räknas so antagna som bedrivit studier på två utbildningsomgångar om de är med på en studerandelista som är kopplad till rekvisitionen. På den första omgången räknas individen som ej examinerad och på den andra omgången skulle det i så fall bli ett inhopp alternativt att individen är med från start och resultatet skulle kunna vara både examinerad och ej examinerad beroende på individens prestation. Notera att varje utbildningsomgång räknas var för sig.

  • MYH:s slogan ”Att 9 av 10 får jobb” vilket nyckeltal är den beräkningen baserad på?

    Det är baserat på resultatet från studien "Studerandes sysselsättning året efter examen" och som genomförs årligen ett år efter de studerandes examen. Det är enbart de examinerade som besvarar enkäten som skickas ut av Statistiska centralbyrån. Det är också de som tar fram resultaten som MYH sedan får. De beräknar resultaten med 95-procentigt konfidensintervall vilket innebär att de "skattar" hela populationen oavsett bortfall och med 95 procent säkerhet ligger resultatet inom det angivna intervallet för den totala populationen dvs för alla examinerade just det aktuella mätåret.

  • Om vi vill ha en mer specificerad statistik?

    Många efterfrågar en mer specificerad statistik årsvis på:
    - Examensgrad efter utbildningsområde, bunden
    - Examensgrad efter utbildningsområde, distans

    - Verkningsgrad 1 för alla områden
    - Verkningsgrad 1 utbildningsområde, bunden
    - Verkningsgrad 1 utbildningsområde, distans

    - Verkningsgrad 2 för alla områden
    - Verkningsgrad 2 utbildningsområde, bunden
    - Verkningsgrad 2 utbildningsområde, distans

    Vi tackar för dessa synpunkter och tar med oss dem till kommande diskussioner om vad
    som bör/ska finnas framtaget på vår webbstatistiksida.