Frågor och svar

Ämnen:

---

Om yrkeshögskoleutbildningar

• Vem har rätt att bedriva en yrkeshögskoleutbildning?

  Yrkeshögskoleutbildningar kan anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. (En ”fysisk person” är en enskild människa, medan en ”juridisk person” kan vara till exempel ett företag, en stiftelse eller en förening)

• Måste alla yrkeshögskoleutbildningar ha en ledningsgrupp?

  Ja, alla yrkeshögskoleutbildningar måste ha en ledningsgrupp. Ledningsgruppens sammansättning är reglerad i förordningen om yrkeshögskolan.

  Läs mer:

  Ledningsgruppsarbete (information för utbildningsanordnare)
  Ledningsgruppsarbete (information för företag och organisationer)

• Vem ansvarar för att den studerande har tillgång till LIA-plats?

  Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att samtliga studerande har en arbetsplats att genomföra sin LIA (lärande i arbete) på.

• Är studerande på en yrkeshögskoleutbildning försäkrade?

  Ja, yrkeshögskolestuderande har ett personskadeskydd som motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Under utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) omfattas de studerande även av en ansvarsförsäkring.
  
  Vid studier eller LIA utomlands har de studerande ett personskadeskydd som motsvarar skyddet enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett reseförsäkringsskydd.

  Läs mer om försäkringar för studerande

• Finns det kursplaner för yrkeshögskoleutbildningar? Var hittar jag dem?

  Ja, för varje kurs på en yrkeshögskoleutbildning ska det finnas en kursplan. Den finns hos utbildningsanordnaren. Du hittar kontaktuppgifter till utbildningsanordnare på yrkeshogkolan.se.

• Vad menas med svenska för yrkesinriktning?

  Svenska med yrkesinrikting är ett stöd för studerande med ett annat modersmål än svenska. Syftet är att ge de språkkunskaper som behövs för just det yrke utbildningen leder till.

  Svenska med yrkesinriktning ska inte ingå i utbildningen utan ska erbjudas/läsas parallellt och betygssätts inte i utbildningens ordinarie examen/utbildningsbevis.

  Läs mer:

  Svenska med yrkesinriktning (information för utbildningsanordnare) 
  Svenska med yrkesinriktning (information för studerande)

• Vad innebär särskilt pedagogiskt stöd?

  Särskilt pedagogiskt stöd innebär olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter i studiesituationen.

  Exempel på sådana insatser kan vara:

  • Anteckningsstöd
  • Mentorstöd
  • Utökad lärartid
  • Teckenspråkstolkning
  • Inläsning av litteratur
  • Anpassad examination (exempelvis enskild examination, muntlig i stället för skriftlig examination eller förlängd examinationstid) 

  Läs mer:

  Särskilt pedagogiskt stöd (information för utbildningsanordnare)
  Särskilt pedagogiskt stöd (information för studerande)

Tillträde till yrkeshögskoleutbildningar

• Vilka särskilda förkunskapskrav gäller för en utbildning?

  Kraven på särkilda förkunskaper varierar mellan olika utbildningar, eftersom hänsyn ska tas till vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig den specifika utbildningen.

• Vad är skillnaden mellan behörighet och urval?

  Behörighet
  Handlar om att se om den sökande uppfyller kraven för behörighet enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och de eventuella särskilda förkunskaper som anordnaren har angett för utbildningen. Behörighet handlar om att se vad den sökande har i sin ryggsäck och besvara frågan ”Är han/hon behörig?” med ett ja eller ett nej.

  Urval
  Handlar om att rangordna de som är behöriga när en utbildning har färre platser än antalet sökande. Ranordning ska göra det möjligt att se vem som har plats 1, 2, 3 etc i en lista för att sedan anta de sökande som står högst upp på listan.

• Vad menas med ”20-procentsregeln”?

  Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots att de inte uppfyller kraven på behörighet och/eller eventuella krav på särskilda förkunskaper enligt 3 kap 1-3 §§ i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

  För att antas enligt denna regel ska den sökande bedömas kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för.

  Om det är fler sökande än det finns platser så ska dessa personer liksom övriga behöriga sökande genomgå en urvalsprocess. Det handlar alltså inte om att "gå före" någon annan utan att personen i fråga förklaras behörig i likhet med övriga.

   

• Vad är skillnaden mellan ”fjärde punkten” och ”20-procentsregeln”?

  Fjärde punkten under Behörighet 3 kap 1 § i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan handlar om att behörighetsförklara en sökande till utbildningen om han/hon "genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen."

  ”20-procentsregeln" (3 kap 4 §) i förordningen om yrkeshögskolan är en möjlighet att som anordnare anta en sökande som:

  • inte uppfyller behörighetskraven (3 kap 1 §),
  • har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska och inte har de kunskaper i svenska som behövs (3 kap 2 §) och/eller
  • inte uppfyller de särskilda förkunskapskraven (3 kap 3 §)

  Det som ska bedömas enligt ”20-procentsregeln” är om den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. En sökande som förklaras behörig enligt denna regel ska sedan delta i urvalsprocessen som alla andra behöriga sökande.