Tematisk WS 2 – Validering inom komvux
Fredag den 20 augusti hölls den andra av åtta tematiska workshops för regionerna i Valideringslyft i syfte att öka kunskapen om validering inom komvux. Bland annat diskuterades hur valideringsprocessen kan göras enhetlig och rättssäker, individens stärkta självkänsla samt vikten av en brygga mellan validering och kompletterande utbildning.
Alla workshops syftar till att ge en gemensam kunskapsbas inför kommande arbete med analysverktyget, som ska hjälpa regionerna att ta fram handlingsplaner för validering utifrån egna förutsättningar och mål.
Projektets experter presenterade sig
Projektet har knutit till sig tre experter som bland annat bistår i framtagningen av analysverktyget och stöd för vidare utveckling:
- Jörgen Bergvall. Jobbar på Nordiskt valideringsforum och har lång erfarenhet av arbete med olika branschers kompetensförsörjningsproblematik.
- Björn Dufva Hellsten. Arbetar på Validering Väst, som är en väl utvecklad stödstruktur för validering inom Västra Götaland.
- Thomas Petersson. Lång erfarenhet av utveckling och implementering av valideringsmodeller, främst inom verkstadsindustrin. Numera fristående konsult inom validering.
Rollfördelning mellan Skolverket och kommunerna
Margaretha Allen, undervisningsråd på Skolverket sa att det är huvudmännen i kommunerna som ansvarar för valideringsarbetet, antingen i egen regi eller via upphandlade entreprenörer.
– Validering kan användas för att anpassa en utbildning, eller inför en utbildning om den sökande saknar formella betyg, sa hon.
Margaretha betonade särskilt ordet kan. Hon la till att Skolverket främjar validering, men utan att tala om hur den ska genomföras, och tipsade bland annat om den kostnadsfria webbutbildningen ”Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion”.
– Ett validerande förhållningssätt är vanligt inom kommunal vuxenutbildning och ibland kan det vara svårt att särskilja det från validering i formell mening, sa hon.
Margaretha förklarade att validering leder till ett intyg, medan ett formellt betyg kräver att individen dessutom utför en prövning.
Nytt statsbidrag för kommuner
Avslutningsvis informerade hon om ett nytt statsbidrag på 35 miljoner som ska gå till kartläggning och validering inom ramen för yrkesutbildning på komvux. Bidraget kommer troligtvis att vara sökbart 1 september till och med 1 oktober 2021, och kräver bland annat minst två samverkande kommuner samt konsultation av den regionalt utvecklingsansvarige (RUA). Kommuner som söker om statsbidrag för regionalt yrkesvux ska erbjuda möjlighet till validering. Du kan läsa mer om bidraget Statsbidrag för kartläggning och validering 2021 och ansöka på Skolverkets webbsida.
Region Gävleborg – vinster med validering
Därefter följde ett pass med fokus på utmaningar med- och framgångsfaktorer för processen med validering och kompletterande utbildning.
Talare var Marianne Andrén, strateg på Region Gävleborg; Kerstin Olsson Palmquist, rektor, och Birgitta Fransson, lärare, för vård- och omsorgsprogrammet i Hudiksvall; samt Monica Hansson, rektor för vuxenutbildningarna inom Gävle kommun.
Passet inleddes med en film riktad mot potentiella validander, som bland annat förklarar processen med inledande kartläggning hos en studie- och yrkesvägledare och en fördjupad kartläggning tillsammans med en yrkeslärare, för att komma fram till vilka delar av en kurs eller utbildning som kan valideras. Allt i syfte att individen ska komma snabbare ut på arbetsmarknaden.
Birgitta Fransson medverkar i filmen och tipsar bland annat validander om att förbereda sig och tänka igenom alla de praktiska moment som utförs i arbetet till vardags.
– Mycket går på rutin och man har kanske inte alltid ord för det man gör, eller varför man gör på ett visst sätt, sa hon.
Filmen kan du se på sidan Validering inom vuxenutbildning på Region Gävleborgs webbsida.
Samverkan A och O
Marianne Andrén sa att validering är integrerat inom kompetensförsörjningsarbetet och att de har en gemensam process inom alla kommuner i regionen. Hon berättade också att samverkan mellan kommuner och att etablera noder för validering och kompletterande utbildning är nödvändigt. Det är svårt för små kommuner att ha ett fullskaligt utbud.
Kerstin Olsson fyllde på att hon som rektor fått ett tydligt uppdrag att jobba för en effektivare kompetensförsörjning.
– Skolverkets kan har bytts till ska inom validering. Det är viktigt att samverka med till exempel arbetsplatser, kolleger i andra kommuner och valideringshandläggare. Alla behöver ha samsyn, förstå vad vi håller på med och vitsen med det, sa hon.
Kerstin sa också att samverkan inte bara lett till ett förändrat arbetssätt utan en ändrad syn på vad lärande är och en medvetenhet om att det finns olika vägar till kunskap.
”Jag var så mycket mer än vårdbiträde”
Monica Hansson, rektor i Gävle, berättade en solskenshistoria om vårdbiträdet ”Elisabeth” som efter lång tjänst, vid 40 års ålder, validerades till undersköterska. Elisabeth hade låg uppfattning om vad hon kunde och tänkte vid kartläggningen att hon kanske kunde valideras mot en eller två kurser.
– Men vartefter Elisabeth berättade om lösningar utifrån fiktiva fallbeskrivningar och visade vad hon kunde i praktiska moment, så visade det sig att hon hade betydligt bredare kunskaper, sa Monica.
Hon la till att förutom en snabbare väg till examen som undersköterska, så var den stora vinsten en ökad självkänsla hos Elisabeth, när värdet av all hennes erfarenhet kunde omsättas till kurser.
– Sen var det förstås övriga vinster, som högre lön, nya utvecklingsmöjligheter och en effektivisering för kommunen som inte behövde lägga resurs på onödig utbildning, nu när Elisabeth redan hade kompetensen inom sig, sa Monica.
Inledande kartläggning för alla
Monica Hansson har som rektor fått uppdraget att utveckla valideringsmaterialet från vård- och omsorgsprogrammet till att passa även andra yrkesutbildningar.
– Vi funderar även på hur vi kan göra valideringsprocessen och dess resultat tillgängligt digitalt. Det skulle öka tillgängligheten för individen och ge ökad kontroll över det egna materialet, sa hon.
Hon berättade också att man i Sandviken arbetar med inledande kartläggning av samtliga elever antagna till en yrkesutbildning.
Marianne Andrén avslutade med att berätta att de även arbetar för att stötta företag i strategisk kompetensplanering.
– Målet är att använda validering som ett verktyg för att ta reda på vilka kompetenser de har i dagsläget och vilka kompetenser de behöver stötta upp med kopplat mot verksamhetsmålet, sa hon.
Läs mer om arbetet med validering i Gävleborg på Region Gävleborgs webbsida.
Diskussionspass 1
Med inspiration av Gävleborg följde diskussioner i mindre grupper om nödvändiga förutsättningar för en effektiv validering och vilka vinster som kan uppnås.
En sammanfattande devis var att ”validering löser inte kompetensförsörjningen ensamt, men om validering och kompletterande utbildning inte finns, då löser man inte kompetensförsörjningen alls”.
Man tyckte också att det är viktigt att politiken prioriterar validering, att rätt resurser tillsätts och att frågorna hamnar på rätt nivå.
För att sätta validering på kartan krävs envishet och enträget arbete med att åka runt och utbilda och förklara. Men det är också viktigt att komma till skott och faktiskt utföra valideringar, för att därigenom kunna påvisa nyttan i praktiken. Om individer förstår nyttan ökar också trycket på fler valideringar.
Grupperna pratade också om att se nyttan både för samhället och individen – inte minst den stärkta självkänslan lyftes återigen fram.
Avslutningsvis var man överens om att samverkan och erfarenhetsutbyte över gränserna inte kan underskattas som framgångsfaktorer.
Validering inom vård och omsorg
Delprojektledare Maria Dejevik och Ingrid von Sydow från Vård och omsorgscollege (VOC) berättade om ESF-projektet ”Validering inom vård och omsorg”.
Projektet ska vidareutveckla framtaget metodmaterial för validering inom vård- och omsorgsutbildningar, erbjuda kompetensutveckling för yrkesverksamma inom validering, ta fram en modul för valideringshandledare samt tydliggöra VOC:s roll som stödstruktur för validering.
Maria och Ingrid beskrev ett omfattande metodmaterial, med riktlinjer och bedömningsgrunder. Målet är att det ska bli enhetligt och kvalitetssäkrat över landet.
Ett sätt att kvalitetssäkra är standardiserade beskrivningar av kunskapskrav och färdigheter i olika arbetsmoment. Valideringshandledaren/yrkesläraren sätter ett kryss i det praktiska bedömningsunderlaget om kraven i ett visst moment uppfylls av validanden, som då får en tydlig dokumentation och slipper bli beroende av hur välformulerat ett omdöme kan vara.
En annan bärande del är att utgå ifrån ämnet i valideringsprocessen, så att kunskaper och färdigheter bara behöver uppvisas en gång, oavsett hur många kurser det ingår i.
Resultatöversikten ger en tydlighet för individen över vad som behöver kompletteras för att bli färdigutbildad. Validanden ska bedömas mot alla betygsnivåer vilket underlättar fortsatt kompetensutveckling i framtiden.
Diskussionspass 2
Utifrån VOC:s exempel genomfördes dagens andra och sista diskussionspass i smågrupper.
Kopplat till metod och yrkesbedömning menade en del att validering handlar om att någon ”till övervägande del” ska överensstämma med kompetensområdet. Checklistor behöver inte vara på detaljnivå. En yrkeslärare med yrkesmässig och pedagogisk kompetens kan se på helheten om en individ kan sitt område.
Nationella valideringsmodeller ansågs viktigt för legitimiteten och rättssäkerheten. En digitalisering skulle öka tryggheten ytterligare för individen.
Skillnad på ungas och vuxnas lärande
Innan dagen rundades av konstaterades det också att ungas lärande följer en progression från ett mer eller mindre blankt papper, medan vuxnas lärande mycket mer handlar om att möta individer med olika utgångsläge, där en individ till exempel har arbetat och även samlat på sig andra erfarenheter i 15 år.