Alla workshops syftar till att ge en gemensam kunskapsbas inför kommande arbete med analysverktyget, som ska hjälpa regionerna att ta fram handlingsplaner för validering utifrån egna förutsättningar och mål.

Yrkeshögskolan – bygger på arbetslivets behov

Utredare Anna Haglund, enheten för tillsyn och studiedokumentation på Myndigheten för yrkeshögskolan, inledde med en introduktion till yrkeshögskolan.

Hon sa att portföljen består av eftergymnasiala utbildningar, som spänner över ett brett fält av utbildningsområden. Största området är ”Ekonomi, administration och försäljning” men det finns även utbildningar inom till exempel bygg, data/IT, vård och lantbruk.

– Det unika med yrkeshögskolan är arbetslivets inflytande. Efterfrågan på kompetens påverkar utbudet och arbetsgivarna styr även innehåll och genomförande via utbildningens ledningsgrupp, där de även ska vara i majoritet, sa Anna.

Hon berättade även om LIA, som är ett annat av yrkeshögskolans signum. LIA står för ”lärande i arbete” och innebär arbetsplatsförlagt lärande i skarpt läge, och ska inte jämställas med praktik i traditionell betydelse.

Majoriteten av de examinerade inom yrkeshögskolan får jobb – många via sin LIA – och det är även en majoritet som får ”rätt jobb”, alltså ett jobb som motsvarar det som utbildningen syftade till.

Anna drog en del statistik om yrkeshögskolan. Hon sa att det är ganska jämn könsfördelning bland de studerande och medelåldern är runt 30 år. Knappt 80 000 studerade 2020 hos någon av de drygt 200 utbildningsanordnarna.

– 23 procent är utrikesfödda, vilket är en något högre andel än i befolkningen i stort, sa Anna.

Validering – särskilt viktigt inom yrkeshögskolan

Anna pekade på en proposition från 2008, som säger att validering och tillgodoräknande är viktigt inom yrkeshögskolan för att undvika onödiga omvägar och repetition. Den betonar att validering är särskilt betydelsefullt inom yrkeshögskolan, med tanke på den nära kopplingen till arbetslivet.

Bedömning av reell kompetens är inom yrkeshögskolan tydligt framskrivet i samband med behörighet. Den ”fjärde punkten” i reglerna för grundläggande behörighet handlar om att den sökande alltid har rätt att bli bedömd på andra grunder än betyg från gymnasiet.

– Du kan ha gått en annan svensk eller utländsk utbildning, ha praktisk erfarenhet eller lyfta fram någon annan omständighet som gör att du kan anses ha tillräckliga förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen, sa Anna.

Hon sa att myndigheten aktivt stödjer ett användande av fjärde punkten.

–Det finns annars en tradition av att titta på dokumenterade meriter från gymnasiet.

Anna sa också att bedömning av reell kompetens inte bara gäller för grundläggande behörighet, utan även vid eventuella krav på särskilda förkunskaper. Anordnaren är skyldig att bedöma om den sökande kan anses ha kunskaper som motsvarar de formella kraven.

Sen berättade hon om en ytterligare möjlighet. En slinga förbi alla behörighetsregler, inklusive reell kompetens, som brukar gå under namnet ”20-procentsregeln”.

– Den innebär att utbildningsanordnaren får, om det anses nödvändigt, göra undantag från samtliga andra behörighetskrav och anta en person som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och verka i yrket. Men det är begränsat till 20 procent av platserna, sa Anna.

Det finns alltså stora och breda motorvägar för att komma in på en yrkeshögskoleutbildning via reell kompetens. Men tyvärr kan det innebära problem vid ett eventuellt urval.

– Betyg är en vanlig urvalsmetod om det finns fler sökande än platser och det innebär att många som söker på reell kompetens faller ifrån i urvalet. Förra året antogs ungefär 15 procent, eller 10 000 personer, via reell kompetens, så det finns ju potential att öka den urvalskvoten, sa Anna.

Få tillgodoräknanden

Utredare Marcus Karlsson, enheten för kvalitetsgranskning och utbildningsfrågor på Myndigheten för yrkeshögskolan tog över och berättade om tillgodoräknande inom yrkeshögskolan.

– För att kunna tillgodoräkna dig delar av en utbildning behöver du först vara antagen. Anordnaren gör en prövning utifrån tidigare utbildning eller annan relevant erfarenhet, men det är ledningsgruppen som beslutar om det ska ske.

Marcus visade siffror på att andelen studerande som fått minst en kurs tillgodoräknad har ökat något från 2016 till 2020, men ändå ligger relativt lågt på runt 3 procent.

Det kan skilja mellan olika utbildningsområden. Hälso- och sjukvård ligger på drygt 6 procent, men sammantaget är det alltså små volymer. De flesta tillgodoräknar dessutom oftast bara någon enstaka kurs

– Den vanligaste grunden för tillgodoräknande är tidigare omgång. Ganska få, runt 10 procent, av alla tillgodoräknanden baseras på yrkeserfarenhet.

Marcus fick en fråga om det krävs starkare incitament för anordnarna, men han lät den bero i väntan på kommande presentation om YH-flex.

– YH-flex, riktat mot yrkesverksamma med lång yrkeserfarenhet, är ju lite av ett svar på de relativt låga volymerna med tillgodoräknande.

IHM Business School arbete med reell kompetens

Antagningschef Anna Weinsjö, IHM Business School, berättade hur de jobbar med reell kompetens och validering. För IHM är det viktigt att visa på möjligheten.

– Alla sökande som inte uppfyller formell behörighet får information om att de kan fylla i ett kompetenskartläggningsformulär. Där kan de beskriva tidigare erfarenheter, hur man löst olika uppgifter och varför man valde ett visst angreppssätt, sa Anna.

Individen fyller själv i formuläret hemma. På en fråga hur IHM säkerställer att individen verkligen har gjort allt det som står, svarade Anna att det såklart går att ”Googla” eller fråga någon kollega eller vän. Men menade att det i så fall märks ganska tydligt på svaren.

– För att kunna svara adekvat och på en tillräcklig detaljnivå så krävs det att det är självupplevt, sa hon.

Fråga vad en individ har – inte vad som saknas

IHM träffar även individerna och genomför utforskande samtal i syfte att undersöka informell kompetens. Anna poängterade vikten av att ställa frågorna på rätt vis, för att undvika inlåsningseffekter. Med öppna frågor och reflektion går det att vidga perspektiven och hitta det icke självklara.

– Vi ställer till exempel inte frågan ”vad har du som motsvarar Matematik 2”. Många har en uppfattning om vad matematik innebär, och svarar kanske utifrån den att de inte har med sig någon mattekunskap.

För IHM handlar det om att röra sig från ”vad saknar du?” till ”vad har du?”. Anna drog en parallell till sin morfar, som arbetade som plåtslagare.

– Min morfar använde mycket matematik i sitt jobb. Han hade bara gått sex år i skolan, men min mamma har berättat att han trots det kunde hjälpa henne med matematik på gymnasienivå. Det visar på hur man kan ta till sig kunskaper i matematik på andra sätt än formellt genom skolan.

Anna gav exempel på öppna frågor av utforskande karaktär: Vad innehåller en vanlig arbetsdag? Vad händer när det inte är som vanligt? Berätta mer… Hur gör du när du utför den här uppgiften?

– Det är också viktigt också att återspegla samtalet. När individen får höra någon annan berätta vad den uppfattat, så kan det leda till komplettering och fördjupning av berättelsen, sa hon.

Validerade klarar utbildningen lika bra

Anna tyckte däremot inte att man som kompetenskartläggare själv behöver besitta olika ämneskunskaper under kartläggningen, under förutsättning att det finns en ämneskunnig person som gör kompetensbedömningen. Ibland kan det till och med vara en fördel att inte vara så insatt i ämnet.

– Om jag saknar djupa ämneskunskaper så lägger jag mindre av värdering och kan inte dra slutsatser. Jag måste helt enkelt vara säker på att jag förstår, varpå jag ställer fler frågor och ber dem förklara ännu tydligare.

Trots möjligheterna med reell kompetens och validering så söker de flesta med formella meriter. Enligt Anna kan det bero på att många inte känner till möjligheterna med reell kompetens – eller vad det innebär att söka på den grunden.

Men av de som söker på reell kompetens så blir majoriteten behöriga enligt Anna, och klarar generellt sin utbildning lika bra som de som antagits på formella meriter.

– Men en rolig sak jag noterat, är att de som fått sin kompetens validerad ofta går in i utbildningen med ett högre självförtroende, avslutade Anna.

Diskussionspass 1

Dagens första diskussionspass fokuserade på möjligheterna med reell kompetens inom yrkeshögskolan och hur det kan bidra till en bättre kompetensförsörjning i regionerna.

Många såg validering som en möjlighet för framförallt äldre personer som inte pluggat på länge, men som kanske har lång yrkeserfarenhet. Även yrkesverksamma utan formella meriter kan plötsligt få tillgång till utbildning som kanske inte varit möjligt tidigare.

Men det gäller att inte inge falska förhoppningar, tycket någon, Ett tillgodoräknande kanske inte alltid sker i praktiken. Personen fick medhåll och det konstaterades också att vi behöver akta oss för att urvattna validering. Det är viktigt att bibehålla kvaliteten.

Ett förslag var att de anordnare inom yrkeshögskolan som är extra duktiga på validering kunde stödja, inte bara andra anordnare inom yrkeshögskolan, utan även inom komvux. Det handlar till stor del om en förändrad attityd och förändrade arbetssätt för att se den här vägen som självklar.

Någon frågade sig var vi hittar personerna med de mest värdefulla kompetenserna för samhället och branscherna, men som inte utnyttjas i dag, och la till att även Arbetsförmedlingen behöver ökad kunskap om yrkeshögskolan. Det finns många inskrivna med gymnasial utbildning.

Koncensus nåddes kring att incitamentsstrukturen, varken inom yrkeshögskolan eller någon annan utbildningsform, åtminstone inte ska motverka validering.

YH-flex – snabbare väg till examen

Utredare Anna Kahlson, enheten för arbetslivets kompetensförsörjning på Myndigheten för yrkeshögskolan, berättade om hur idén till försöksverksamheten YH-flex föddes när man såg de låga volymerna av genomförda tillgodoräknanden baserat på reell kompetens.

– Men riktig fart blev det under coronapandemin när regeringen frågade vad vi kunde göra för att motverka negativa effekter på arbetsmarknaden och öka möjligheterna till kompetensutveckling och omställning, sa Anna och fortsatte:

– Vårt svar var att vi vill testa en modell för att skapa en snabbare, individanpassad och mer flexibel väg till yrkeshögskoleexamen – YH-flex.

YH-flex föddes med ett viktigt syfte: att öka förmågan hos utbildningsanordnarna att validera yrkeserfarenhet för tillgodoräknande.

– Men också utarbeta en statsbidragsmodell där anordnarna inte förlorar medel ju mer de validerar, sa Anna.

YH-flex genomförs på extra studieplatser som kopplas till befintliga yrkeshögskoleutbildningar. Anordnaren får ersättning för två delar:

1. Fast bidrag på 10 000 kr per studerande för valideringsinsats.
2. Löpande bidrag per yrkeshögskolepoäng (enligt schablon) för komplettering.

YH-flex omfattar alltså både validering och komplettering. Anna berättade att resultaten än så länge ser positiva ut.

– 84 procent kommer enligt plan ta examen tidigare, alltså innan den ordinarie utbildningen avslutas, och i medeltal har 60 procent av utbildningen tillgodoräknats.

Medel och medianålder för YH-flex är ca 10 år högre än vanligt.

– Har vi nått nya målgrupper? Frågade Anna retoriskt. Det är ju i så fall i linje med vår målsättning.

Anna avslutade med att berätta att även kostnaden för att utbilda individer sjunker betydligt med YH-flex. Den är ungefär hälften mot kostnaden för en ordinarie utbildningsplats.

Kompetensutvecklingsinstitutets arbete med YH-flex

Affärsområdeschef Monica Gallon, Kompetensutvecklingsinstitutet, gav exempel på deras arbete med YH-flex, som hon menade vänder sig till personer med gedigen yrkeserfarenhet.

– YH-flex förkortar verkligen utbildningstiden då upplägget inte skapar hål under utbildningen, vilket ofta sker vid tillgodoräknande i ordinarie utbildning. Det är ju en stor fördel om du är äldre och kanske inte kan lägga långa perioder på utbildning.

Monica visade processen med kartläggning, bedömning, tillgodoräknande, planering och studieplan till examen.

– Kartläggningen innefattar två delar, självskattning och kompetenskartläggningssamtal med en till två pedagoger, som tar en dag.

Pedagogerna bedömer vilka kurser som den studerande uppnår målen i. Om ledningsgruppen beslutar om tillgodoräknande så sätts betyg i kurserna. Därefter görs det en individuell studieplan för den kompletterande utbildningen.

– Vad som ska läras ut är detsamma, men ”hur” kan skilja sig. Ibland sker integrering med ordinarie utbildning. Ibland kan det handla om särskild handledning eller undervisning i mindre grupp, sa Monica.

Monica avslutade med att berätta att flera av de som slutfört sin utbildning via YH-flex förkortat tiden avsevärt. En tvåårig utbildning har kunnat skäras ner med upp till 1,5 år.

– Det gör att specialistutbildad personal kommer ut snabbare i verksamheter där kompetensen behövs. Och de behöver inte heller dra på sig lika mycket i studieskuld. En win-win.

Diskussionspass 2

Dagen avslutades med en diskussion om fördelarna med YH-flex och hur YH-flex kan bli en del av den regionala kompetensförsörjningen.

Inledningsvis gjordes en jämförelse mellan YH-flex och uppdragsutbildning, som innebär att arbetsgivaren köper hela eller delar av en utbildning och även avgör vilka som ska gå den. YH-flex är ju individens val, även om arbetsgivaren kan stötta, med målet att nå en examen. Inom uppdragsutbildning så är examen inte målet i första hand.

Någon resonerade kring de förändringar i vår uppfattning om vad en utbildning är och ska vara, som YH-flex för med sig. Vi behöver sluta tänka på utbildning som att människor sitter i samma klassrum och gör samma sak hela tiden.

En annan såg stor potential i YH-flex som ett agilt verktyg för kompetensförsörjningen och menade att det kan bli den centrala motorn för både fortbildning och omställning.

Avslutningsvis konstaterades det att allting som kan förkorta en människas utbildningstid är positivt. Och att det borde gälla för samtliga utbildningssystem.