Workshopen hölls fredagen 12 november på temat SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer. Därtill presenterades Kompetensslussen vid Stiftelsen Proteko, som arbetar för en effektiv kompetensförsörjningsprocess genom bland annat branschvalidering.

Alla höstens workshops har syftat till att förse regionerna med en god kunskapsgrund inför arbetet med det analysverktyg som i höst ska hjälpa dem att ta fram handlingsplaner för validering utifrån egna förutsättningar och mål

Varför en referensram för kvalifikationer?

Vi började workshopen med en kort introduktionsfilm till SeQF. Filmen redogör för komplexiteten med att dels beskriva, dels jämföra individers kompetens och företags kompetensbehov – och beskriver SeQF som den standard eller det system som hjälper oss att få ett gemensamt språk när vi pratar kompetenser, både i Sverige och utomlands.

Den första presentationen hölls av Kerstin Littke, utredare och nationell samordnare för referensramsfrågor på MYH, som började med att betona att SeQF är ett system som de facto är initierat på gräsrotsnivå – för att man såg behov som det behövdes en lösning på.

– Vi är inne i livslångt lärande och behöver kontinuerligt utvecklas. Vi kan faktiskt nästan kalla detta en kompetensrevolution – precis som i filmen ni nyss såg, konstaterade Kerstin Littke.

– Förändringarna drivs på av både digitalisering och globalisering. Människor rör sig mellan länder men också mellan branscher. Det är en stor rörlighet mellan länder och på arbetsmarknaden, som vi behöver kunna hantera.

Den europeiska referensramen – bryggan mellan nationella referensramar

På europeisk nivå har man tagit fram den europeiska referensramen för kvalifikationer, EQF. Också den har sitt ursprung i arbetsmarknadens och medlemsländernas önskemål om ett gemensamt översättningsverktyg för att göra kvalifikationer inom och mellan olika länder jämförbara.

– Syftet är att främja rörligheten, att kunna arbeta eller studera någon annanstans, att underlätta anställning och livslångt lärande. Man vill även stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv som idag använder helt olika ”språk” – där EQF kan fungera som en brygga, beskrev Kerstin.

I EQF placeras inga kvalifikationer – det är bara en översättningsnyckel, som gör det enklare att jämföra kvalifikationer mellan våra länder. Liknande system finns även i andra delar av världen, ofta med EQF som förlaga. 38 europeiska länder är idag anslutna till EQF dels genom nationella samordningspunkter (i Sverige MYH), dels genom egna nationella referensramar (i Sverige SeQF).

Kvalifikationer som byggsten

EQF och de nationella referensramarna, såsom SeQF, bygger på kvalifikationer.

En kvalifikation är en kravspecifikation för en yrkesroll, funktion eller ett kompetensområde inom arbetslivet. Det kan också vara en specifikation för vilka olika lärandemål en individ ska ha uppnått efter en utbildning.

Beskrivningen i en kvalifikation uttrycks i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser (kompetenser betyder i detta sammanhang, ansvar och självständighet).

Det kan finnas flera olika sätt att uppnå kraven i en kvalifikation. Exempel på bevis för att en individ motsvarar kraven i en viss kvalifikation kan vara ett yrkesbevis utfärdat av en bransch eller ett examensbevis från gymnasiet eller högskola.

Kerstin jämförde kvalifikationen med höjdhopp, där att klara sig över ribban är synonymt med att man uppfyllt alla krav och kan erhålla ett bevis på att man har den kompetens som motsvarar kvalifikationen.

– Detta öppnar upp för olika sätt att lära sig. Det har alltså inget att göra med hur man lärt sig något. Jag vill betona att det inte är utbildningen man sätter nivå på, utan kravspecifikationen, poängterade Kerstin.

Läranderesultat – nyckeln till det gemensamma språket

Sveriges Referensram för kvalifikationer (SeQF) har åtta nivåer, som de flesta andra nationella referensramarna. Genom EQF kan man se vilket värde en svensk kvalifikation har i ett annat land. Den svenska referensramen har funnits sedan år 2015 har varit öppen för alla slags kvalifikationer sedan år 2016. Kvalifikationer inom det formella utbildningssystemet, såsom YH-examen eller en magistersexamen har nivåplacerats av regeringen. Kvalifikationer utanför det formella utbildningssystemet, kan utbildningsanordnare eller branscher ansöka om att få inplacerade i systemet genom ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan – något som Proteko också nämner senare under workshopen.

– En viktig grundprincip är att alla kvalifikationers kompetenskrav beskrivs som läranderesultat, alltså vad en person ska veta, förstå, kunna göra och/eller vara kapabel att utföra för att erhålla kvalifikationen. Läranderesultaten blir också det ”gemensamma språket” som förenar utbildningsvärlden och arbetslivet. Det ska vara lätt att förstå för alla parter, förklarade Kerstin.

– Nivåplaceringen görs utifrån de kompetenskrav som ställs beskrivningar som finns på varje nivå i referensramen. Kvalifikationerna behöver inte till precis alla delar ha en viss nivå utan merparten ska vara på den nivå där kvalifikationen nivåplaceras (best fit-principen reds. anm.), fortsatte hon.

Kvalifikationer kan inplaceras på alla nivåer. Ingen kvalifikation eller instans har ”monopol” på någon nivå. Kerstin tydliggjorde vidare att kvalifikationer som ligger på samma nivå kan vara av olika omfattning.

– Referensramen säger inget om omfattningen av en kvalifikation. På nivå sex i SeQF ligger t.ex. en kandidatexamen som är en omfattande och bred kvalifikation. Men det kan exempelvis finnas spetskompetens inom svetsområdet som är på lika kvalificerad nivå men inte har samma omfattning, förklarade Kerstin.

Branschvalidering – en skjuts framåt för textilbranschen

Workshopens andra presentation stod Lenita Oderfält och Bertil Andrén från Stiftelsen Proteko för. För dem har det gemensamma språket via SeQF varit till stor hjälp i jobbet kring att ta fram yrkeskvalifikationer och skapa ett system för branschvalidering inom Kompetensslussen – snabbspåret till den svenska textilbranschen.

Kompetensslussen har under ett och ett halvt år jobbat med ett system för branschvalidering. Alla kompetenskrav är framtagna i samarbete med företagen, och det är TEKO & IF Metalls yrkesnämnd som fattar beslut om nya yrkeskvalifikationer. Stiftelsen Proteko fungerar som driftssättare.

– Den allra första kvalifikationen Kompetensslussen tagit fram är den för Sömnadsoperatör. Och genom att språket i SeQF använts i framtagandet, är allt också förberett för att ansöka om en nivåplacering i SeQF, förklarade Lenita Oderfält.

Kartläggning hjälper individen sätta ord på sina kompetenser

Kompetensslussen har testat sin framtagna valideringsmodell på nyanlända personer. Enligt Bertil Andrén kan redan en persons kartläggningsunderlag hjälpa hen vidare. Ett exempel är en person som gjorde kartläggningen hos Kompetensslussen och nästa dag blev uppringd av Arbetsförmedlingen, då två företag sökte efter kompetenser hen hade.

– Alla som testade modellen och var jobbredo har jobb idag, berättade Bertil.

– När individer med olika kompetens i svenska språket förstår att det vi frågar dem om är deras reella kompetenser i sömnad och inte SFI nivå, så ökar deras självförtroende direkt, fortsatte Bertil.

– Avsaknad av yrkesspråk är en utmaning vi sett genom hela processen. Att de får med sig sitt kompetensdokument redan vid kartläggningen hjälper dem också att sätta ord på vad de kan till både arbetsgivare och studierådgivare, förklarade Lenita.

Också företag har nytta av en kompetenskartläggning

Valideringsprocessen med kartläggning för individer har modifierats till att även användas för en kartläggningsprocess för företagen.

– I början av processen var vårt fokus individen. Men när vi pratade med företagen insåg vi att vi kan använda underlaget också för att kartlägga företagen. Vi skruvade om så det passade även dem. På så sätt kunde företagen formulera sina kompetenskrav. Hade jag vetat detta som kvalitetschef på ett företag för tio år sedan så hade jag haft väldig nytta av det, menade Bertil.

Precis som för individen ger kartläggningen företagen fördelar:

– Vi har inga problem att få företagen med på tåget. De har normalt kanske inte tid för detta men uppskattar denna process där de får stöd för att kunna jobba med rekrytering, pensionsavgångar, ändrade krav etc. De blir också tydligare i att formulera sina kompetensbehov när de behöver kommunicera detta till både Arbetsförmedlingen och andra aktörer, berättade Lenita

Stiftelsen Proteko diskuterade även de stora omställningar vi sett och kommer att fortsätta se på arbetsmarknaden. Kabinpersonalen hade kompetenser som passade i andra yrken. Med rätt små insatser kunde många av dem byta jobb när det behövdes. Vad ska bilmekanikern göra när elbilarna blir alltmer vanliga? Kan de jobba med trikåmaskiner? Där kan ett branschvalideringssystem med kompetensmoduler och ett gemensamt språk vara till stor hjälp för att se dem överförbara kompetenserna.

På gång hos Kompetensslussen just nu

Stiftelsen Proteko har många järn i elden just nu. I Kompetenslussen fortsätter de att ta fram fler yrkeskvalifikationer. De har etablerat ett testcenter och satt det i drift. Kompetensslussen har skapat synergier på olika håll, bland annat håller Västsvenska handelskammaren handledarutbildning för de företag som erbjuder praktikplatser. De fortsätter också att kartlägga individer och företag – och jobbar med ansökningar om nivåplacering av kvalifikationer på SeQF.

– Branschvalideringssystemet ska ju säkra en yrkesroll över tid. Yrkesroller och världen förändras hela tiden. Många yrken hade helt annat arbetsinnehåll för 5–10 år sedan. Det uppstår också nya yrken. Våra befintliga kompetensmoduler är flexibla och kan användas i nya yrken tillsammans med de som vi får skapa, sade Bertil,

Kompetensslussen avslutade sitt pass genom att visa en ny film. Filmen finns att ta del av på sidan kompetensslussen.se.

Diskussionspass 1

I gruppdiskussionerna noterades både nyfikenhet och många frågor kring SeQF, som för många blivit bekant först under de senaste åren. Rent allmänt såg man stor potential med systemet.

Att som Kompetensslussen ha med både individ- och företagsperspektivet i sin process, upplevdes av många som ett nytänk som man inte sett i andra sammanhang, och Proteko ansågs har löst många svåra frågor, engagerat aktörer på bredden och åstadkommit verkstad.

Aktiv samverkan i Boråsregionen

Även dagens tredje presentation hölls av Bertil Andrén och Lenita Oderfält på Kompetensslussen, denna gång med fokus på hur Västra Götalandsregionen; kommunalförbundet Boråsregionen ser på nyttan med att samarbeta kring kompetensförsörjning och valideringsfrågor.

i Kompetensslussen ser man att det viktigaste är aktiv samverkan och att man upprättar en dialog med till exempel politiker, kompetensråd, arbetsförmedlingen, företag, studie- och yrkesvägledare med flera. Och oavsett var man jobbar, t.ex. på en region eller i en bransch, är det viktigt att använda samma språk vad gäller kompetenser. Genom samverkan uppstår även ringar på vattnet, både i form av samarbeten (såsom med Västsvenska handelskammaren som nämnts tidigare) eller mer generellt så att valideringsfrågor fått mer utrymme.

– Företagen måste naturligtvis jobba med sin strategiska kompetensförsörjning, menade Lenita. Men de kan behöva stöd, samordning och struktur och där kan regionen kanske hjälpa till. Framför allt behöver företag få ta del av goda exempel för att kunna se vad de själva kan göra tillsammans.

Goda råd på vägen

Den hälsning Boråsregionen gett som medskick till regionerna handlar om att inventera vilka branscher, företag och aktörer som är eller kan vara berörda av validering samt ta reda på vilka svårigheter partnerna har på området. Därefter kan man koppla ihop parterna för att diskutera eventuella lösningar. Till sist kan man enas om en gemensam begränsad projektidé utifrån där man står idag och påbörja arbetet kring lösningar som ska mynna ut i en kompetensförsörjningsstrategi

Som exempel har man på Proteko endast ”grävt där man stått”.

– Vi har använt oss av de nätverk som redan finns, och har inte skapat några helt nya plattformar, poängterade Bertil.

Vilket är då det viktigaste rådet Stiftelsen Proteko kan ge regionerna?

– Var aktiva, var ute och diskutera och lyssna på vad som är på gång och vilka behoven är och starta upp en styrgrupp med individer som har till uppgift att arbeta med att samla in den informationen och driva en fokuserad utveckling kring regionens användande av validering föreslog Lenita.

Diskussionspass 2

I diskussionen hördes röster om hur viktigt det är få företagen att aktivera sig eftersom de inte alltid ser sig själva som utbildare i första hand. Det gemensamma språket hjälper här. En annan synpunkt handlade om att samsynen mellan utbildningssystemet och företagen ibland saknas men också att samsynen mellan företag och bransch inte alltid är på plats.

Flera deltagare ställde sig frågan om företagen känner till SeQF tillräckligt väl. Man var överens om att beställarkompetensen hos företagen kan förbättras genom SeQF och det gemensamma språket. En annan fråga som lyftes var hur man kan hitta och sprida strukturer för detta.

Eftersom SeQF som system kan vara svårt att presentera på ett tydligt sätt, frågade sig flera deltagare om Valideringslyft eventuellt kunde bistå både med hur man kan ”prata SeQF” men även med generell information om på vilket sätt regionerna kunde agera som mediär i frågan.