Åtta faktorer för kvalitet i validering

Det nordiska expertnätverket för validering som arbetar inom Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) har tagit fram en modell för kvalitet i validering som omfattar åtta kvalitetsfaktorer: Information, Förutsättningar, Dokumentation, Koordinering, Vägledning, Kartläggning, Bedömning och Uppföljning (Information, Preconditions, Documentation, Co-ordination, Guidance, Mapping, Assessment, Follow-up).

Modellens användbarhet har också studerats. Tre nordiska utbildningsanordnare har deltagit i en interaktiv forskningsprocess. Resultaten visar att modellen fungerar för att peka ut strategiskt viktiga delar och faser i valideringsprocessen ur ett kvalitetssäkringsperspektiv.

Nordiska kvalitetskompassen

Expertnätverket har tagit fram ett verktyg kallat Nordiska kvalitetskompassen. Verktyget ger möjlighet att göra en bred genomgång av den egna verksamhetens arbete och utveckling av validering. Verktyget ger möjlighet att ta fram en utvecklingsplan för valideringsarbetet.

Standard och riktlinjer för branschvalidering av yrkeskompetens

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har utarbetat en standard för branschvalidering av yrkeskompetens. Standarden är ett stöd till branscherna när de utvecklar och vidareutvecklar kvalitetssäkrade och stabila valideringsmodeller. Standarden är framtagen i samarbete med branscherna och är förankrad i MYH:s branschnätverk för validering, där det ingår företrädare för branschorganisationer och för nationella myndigheter.

Bli leverantör av branschvalidering till Arbetsförmedlingen

Validering är ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen, som upphandlar branschvalidering enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV). Det innebär att arbetssökande själv väljer leverantör och att alla som är valideringsutförare enligt branschmodell har möjlighet att bli leverantör.

Läs mer om validering hos Arbetsförmedlingen.

Upphandlade branschmodeller hos Arbetsförmedlingen

Här kan du läsa mer om de branschmodeller som finns hos Arbetsförmedlingen. Personen det gäller behöver vara inskriven som arbetssökande. Arbetsförmedlingen arbetar för att validering successivt ska bli tillgängligt inom flera yrkesområden där det råder brist.

Läs mer om validering för arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Självvärderingsverktyg för kvalitetssäkring av validering

MYH har tagit fram ett verktyg som är ett frivilligt stöd för både nya och erfarna utbildningsanordnare i arbetet med validering. Verktyget riktar sig till utbildningsanordnare av både yrkeshögskoleutbildningar, konst- och kulturutbildningar och tolkutbildningar.

Verktyget är uppbyggt kring de olika delarna i validering och frågeställningarna utgår ifrån de fastställda kvalitetskriterier för validering som används vid myndighetens kvalitetsgranskningar.

Skolverkets samlade stöd och verktyg inom validering

En persons kunskap och kompetens kan synliggöras genom verktyget validering, det vill säga kartläggning och bedömning. Validering kan användas inför en utbildning om den sökande saknar betyg i de kurser som krävs eller för att exempelvis anpassa eller förkorta en utbildning. Det är en vinst för både samhälle och individ att ta vara på det som en person redan kan. På Skolverkets webbplats hittar du som arbetar med vägledning, kartläggning eller bedömning användbara resurser inom området validering.

Riktlinjer till stöd för kommunernas arbete med validering

Riktlinjer och stödmaterial utformat främst för att stödja studie- och yrkesvägledare, lärare, handledare, rektorer och yrkesbedömare inom kommunernas vuxenutbildning. De kan även användas i samband med kartläggning av unga vuxna som har kunskaper och kompetenser inom t.ex. ett yrkesområde. Syftet med riktlinjerna är att stimulera till insatser i olika valideringssituationer och utgöra underlag för såväl kartläggningsprocesser, bedömningsarbete samt efterföljande dokumentation av en individs kunskaper och kompetenser.

Läs mer om riktlinjer till stöd för kommunernas arbete med validering på skolverket.se.

EU:s rekommendation om validering

Europeiska rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande anger att EU:s medlemsstater senast 2018 ska ha inrättat arrangemang för validering. Valideringsdelegationen har, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, sammanställt en redovisning av hur Sverige har implementerat EU:s rekommendation om validering.

Läs mer om EU:s rekommendation om validering på EUR-Lex.

Europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande

Cedefops riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande är ett stöd till individer och organisationer som ska påbörja, utveckla, införa och genomföra validering. Syftet med riktlinjerna är att klargöra villkoren för genomförande av validering och peka på de kritiska val som behöver göras av intressenter vid genomförandet av valideringen.

Cedefop = Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (European centre for the Development of Vocational training).