Så ansöker du
Här hittar du information och underlag som stöd för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning.
I ansökan prövas om utbildningen i form av kurser (YH-utbildningar upp till 99p) kan ingå i yrkeshögskolan och om den kan beviljas statsbidrag. Kurser får omfatta som mest 99 YH-poäng. Det är möjligt att både använda kurser från befintliga yrkeshögskoleutbildningar och skapa nytt utbildningsinnehåll.
Kurser ska särskilt svara mot ett behov av kompetens för omställning på arbetsmarknaden, men även mot behov av kunskap inom nya områden.
Vem kan ansöka?
Utbildningar inom yrkeshögskolan kan anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, andra statliga myndigheter och enskilda fysiska eller juridiska personer.
I samband med bedömningen av ansökan kommer vi att pröva anordnarkompetens, vilket bland annat innebär att den sökande ska lämna uppgift om vem eller vilka i organisationen som har yrkeserfarenhet för det yrkesområde som ansökan avser.
I föreskriften MYHFS 2020:5 står mer om vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att få ansöka om att bedriva yrkeshögskoleutbildning.
Hur går ansökan till?
Ansökan görs på Mina sidor. För att få tillgång till ansökan behöver du som redan är utbildningsanordnare i yrkeshögskolan logga in på ditt användarkonto på Mina sidor.
Om du är ny utbildningsanordnare så måste du först ansöka om ett organisationskonto. Även detta görs på Mina sidor.
Instruktion till ansökan
På Mina sidor kan du ta del av demoversioner av ansökan. Där finns även en guide med vanliga frågor kring ansökan.
Arbetslivets medverkan (avsiktsförklaringar)
De uppgifter som lämnas under rubriken arbetslivsanknytning är integrerade i webbansökan.
Flexibelt upplägg
Det ska vara möjligt för redan yrkesverksamma att ta del av kurser inom yrkeshögskolan. Därför är det viktigt att uppläggen är flexibla när det gäller studieform och studietakt. Upplägget är också tänkt att vara flexibelt för dig som anordnare, vilket också ska gynna de studerande. I ansökan behöver du därför inte ange hur många utbildningsomgångar som ni planerar att starta och inte heller några startdatum. Under perioden med beviljade platser avgör du själv hur många omgångar du vill starta och hur antalet studerande ska fördelas mellan omgångsstarterna.
Utbildningsupplägget ska beskrivas i ansökan, men vi kommer inte att fatta beslut om antalet omgångar som får genomföras, studietakt, studieform eller om start- och slutdatum för respektive utbildningsomgång. De utbildningsomgångar som ni startar kan ha olika upplägg avseende studietakt och studieform inom samma utbildning. Till exempel kan vissa utbildningsomgångar genomföras intensivt under en viss period medan andra kan ha en lägre studietakt. Olika utbildningsomgångarna kan även pågå samtidigt om det är ändamålsenligt.
Det kommer även att vara möjligt att ansöka om att bedriva en utbildning på flera orter. I ansökan ska det anges i vilken eller vilka kommuner som utbildningsanordnaren avser att starta utbildningen.
Yrkeshögskoleutbildningar berättigar till studiestöd. När det gäller möjlighet att få studiemedel från CSN, så krävs att den sökande inte får vara äldre än 57 år och att utbildningen bedrivs på minst 50 procents studietakt under minst tre veckor. Läs mer om studiemedel på CSN:s webbplats.
Beslut och förutsättningar
I beslutet anges årsplatser med start respektive period och det statsbidrag som utbildningen beviljats. Antalet studerandeplatser med start baseras på hur många årsplatser med start som beviljas för respektive period samt utbildningens genomförande i antal YH-poäng. Årsplatser som inte utnyttjats under ett visst år kan inte flyttas till nästkommande år.
Antalet platser som beviljas för respektive utbildning kan komma att anpassas utifrån tillgängligt ekonomiskt utrymme samt vår bedömning av efterfrågan och kan därmed komma att avvika från det antal som anges i ansökan.
Anpassningar i regelverket
I kurser inom yrkeshögskolan ges möjlighet att ha andra förkunskapskrav än i de längre utbildningarna. Om det är fråga om kurser, får kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än de som ges inom ramen för gymnasieskolans nationella program.
Det innebär att den som ansöker om att bedriva kurser har möjlighet att ställa krav på yrkeserfarenhet, men också större möjligheter att ställa krav på andra kunskaper eller erfarenheter än i längre yrkeshögskoleutbildningar. Som exempel kan nämnas krav på en tidigare yrkeshögskoleexamen eller krav på att den sökande har godkända betyg från kurser vid universitet eller högskola.
Det finns även skillnader avseende ledningsgruppens ansvar när det gäller kurser. Ledningsgruppen för en kurs behöver inte anta studerande till utbildningen och inte heller utfärda utbildningsbevis. Detta kan istället överlåtas till utbildningsanordnaren.
I övrigt finns inga undantag från det regelverk som gäller för program inom yrkeshögskolan.