Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan.

Om du är intresserad av att ansöka om att bedriva yrkeshögskoleutbildning är det viktigt att vissa krav uppfylls.

Arbetslivsanknytning

Utbildningen ska ha en stark arbetslivsanknytning och utformas i nära samarbete med representanter för arbetslivet. Yrkeshögskoleutbildningar får inte utformas till nytta för endast ett specifikt företag. Utbildningen ska heller inte kunna erbjudas inom ramen för någon annan utbildningsform, till exempel inom gymnasieskolan eller inom universitet/högskola.

Vi kan även bevilja en yrkeshögskoleutbildning inom ett smalt yrkesområde om det är av intresse för individen och samhället. Ett smalt yrkesområde är ett kvalificerat yrkeskunnande som är av betydelse för individen och samhället, utan att det finns ett uttryckligt arbetsmarknadsbehov. En utbildning inom ett smalt yrkesområde ska utveckla eller bevara ett yrkeskunnande som individen helt eller delvis kan försörja sig på. Läs mer om smala yrkesområden via länken nedan.

Lag och rätt

De utbildningsformer vi ansvarar för regleras av lagar och förordningar. På ett övergripande plan reglerar lag (2009:128) om yrkeshögskolan och förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Myndigheten tar också fram föreskrifter som rör utbildningarna.

Utbildningsplan

I samband med ansökan ska en utbildningsplan tas fram. Där ska utbildningens mål, huvudsakliga innehåll, omfattning och anordnare beskrivas. Utbildningsplanens innehåll är av avgörande betydelse när vi bedömer ansökan.

Finansiering

Det går att ansöka om statligt stöd för att bedriva yrkeshögskoleutbildning. Vi beslutar om statsbidrag eller särskilda medel i samband med beslutet om att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan. Särskilda medel gäller för utbildningsanordnare som är universitet eller högskola med staten som huvudman. Ersättningen utgår från schabloner där schablonbidrag (statsbidrag) bestäms per studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor och 200 yrkeshögskolepoäng. Du kan läsa mer om schabloner via länkarna nedan.

En utbildning bör också drivas med hjälp av medfinansiering, en annan finansiering än, eller utöver, statligt bidrag. Myndigheten ser positivt på en hög medfinansieringsgrad och tar särskilt hänsyn till i vilken grad en utbildning finansieras av arbetslivet. I en konkurrenssituation kan detta vara av vikt. En yrkeshögskoleutbildning, där statsbidrag eller särskilda medel beviljats, ska vara avgiftsfri för de studerande. Yrkeshögskoleutbildningar får inte heller finansieras med flera olika statsbidrag. Det är dock möjligt att bedriva yrkeshögskoleutbildningar utan statsbidrag, men med studiestödsplatser och studerandeavgifter.

Ledningsgrupp

För varje yrkeshögskoleutbildning ska det finnas en ledningsgrupp. Ledningsgruppen spelar en viktig roll i utbildningen, bland annat genom att forma utbildningen så att den passar de efterfrågade kompetensbehoven. Gruppen ska också se till att utbildningen följer lag och förordning om yrkeshögskolan, samt de föreskrifter som myndigheten har tagit fram och de beslut som myndigheten fattar.

Ledningsgruppen ska också anta studerande till utbildningen och utfärda examens- eller utbildningsbevis efter avslutad utbildning.

Det är även ledningsgruppen som beslutar om eventuellt tillgodoräknande av tidigare studier samt ser till att anordnaren bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. En majoritet av ledamöterna i ledningsgruppen ska komma från det arbetsliv som berörs av utbildningen.

Studerandeinflytande

Studerandeinflytandet i en yrkeshögskoleutbildning är av stor betydelse och regleras i den lag som styr yrkeshögskolan. I en yrkeshögskoleutbildning ska de studerande ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens innehåll och genomförande. Bland annat ska det finnas minst en studeranderepresentant i ledningsgruppen för varje utbildning.

Tillsyn

Alla utbildningar står under myndighetens tillsyn. Det betyder att det sker en granskning så att utbildningen uppfyller de krav som gäller för yrkeshögskolan som de är formulerade i lag och förordning, samt bedrivs i enlighet med den utbildningsplan som gäller för varje utbildning.

Myndighetens möjlighet att fördela medel

I regleringsbrevet från regeringen får vi de ramar vi utgår ifrån vid fördelning av statsbidrag eller särskilda medel.

När myndigheten i slutet av december/januari får besked om tilldelning av statsbidrag, det vill säga hur mycket pengar som finns att fördela, vet vi hur många yrkeshögskoleutbildningar vi kan bevilja.

Utifrån den specifika summa pengar vi får tilldelat av regeringen kan vi fördela bidrag till yrkeshögskoleutbildningar och därmed bevilja dessa. Ansökningarna om att få bedriva utbildningar konkurrensutsätts, det vill säga jämförs med varandra för att vi ska kunna avgöra vilka utbildningar som ska få statsbidrag eller särskilda medel. Detta innebär att även om utbildningen i övrigt uppfyller alla kriterier kan den ändå få avslag för att det finns andra utbildningar som i högre grad motsvarar kraven.

Ansökningarna jämförs med andra inom samma utbildningsområde, men det görs även en prioritering mellan de olika utbildningsområdena. Detta innebär återigen att även om utbildningen i övrigt uppfyller alla kriterier kan den ändå få avslag för att det finns andra utbildningar som i högre grad motsvarar kraven.