Daniel Frändås Thörner i Stenungsund har jobbat 30 år inom driften på kemiindustrin Ineos Inovyn. Sedan några år tillbaka är han utbildningskoordinator hos arbetsgivaren. I den rollen har han bland annat ansvar för att ta emot praktikanter som går Stenungsunds kommuns YH-utbildning till processoperatör/drifttekniker.

– De långa praktikperioderna är en bra väg in. Vi får lära känna en person och se vad den går för och får möjlighet att lära upp honom eller henne. Många av eleverna som varit inne och praktiserat anställer vi sedan.

Löste problem

Daniel blev engagerad i ledningsgruppen för utbildningen för några år sedan. Han tyckte att det var ett bra sätt att medverka till att branschen förses med relevant kompetens. Inför terminsstart år 2023 uppstod en besvärlig situation.

– Skolan tappade en lärare lagom när de höll på och rekryterade studerande. Det skulle ha varit svårt att genomföra utbildningen och det gick ut ett allmänt upprop till alla industrier om någon kunde bidra till undervisning. Min kollega sa till mig ”Daniel, det där skulle väl du kunna göra?” På den vägen är det.

I höst fortsätter Daniel att undervisa på cirka 30 procent. Han har sin industrianställning kvar och är glad över att hans arbetsgivare ser vinsten i att släppa honom på deltid för att utbildningen ska kunna fortsätta.

– Rekryteringsunderlaget hade säkert halverats om utbildningen skulle ställas in. Vi behöver folk i branschen, och framförallt behöver vi rätt folk.

Vinst i längden

Det är ett visst dilemma att personer med lång erfarenhet inom industrin ofta tjänar mer än vad kommunalanställda lärare gör. Därför hyrdes Daniel in som konsult på utbildningen i början. Nu ser man på en lösning där han får ett grundbelopp från den kommunala utbildaren och där Daniels arbetsgivare går in och skjuter till resten, så att han inte ska förlora på sitt läraruppdrag.

– Visst är det en kostnad för min arbetsgivare. Men om vi inte gör en sådan här mindre insats blir det en helt annan utgift i längden. Då måste man istället internutbilda, provanställa och så vidare. De YH-elever vi anställer har uppskattningsvis kunskaper som motsvarar två års internintroduktion. Det ger ett annat perspektiv på kostnader!

Ger mycket tillbaka

Hur kändes det att ta steget och bli lärare då?

– Skräckblandad förtjusning! Att utbilda vuxna som har huslån, barn, make, tjänstledigt – de vill ha levererat resultat. De sätter kvalitetskrav på mig. Det fina är att när jag levererar får jag en otroligt fin feedback och det är den jag lever på.

Daniel vill peppa andra yrkesverksamma att engagera sig i YH genom att undervisa.

– Man ska inte oroa sig för att inte vara kvalificerad nog. Har du jobbat några år som yrkesman eller -kvinna i någon industri är du utmärkt kvalificerad för vara lärare i en yrkeshögskola. Du har så mycket kunskap och den är dessutom helt aktuell för din bransch. Då handlar det mest om förmågan att förmedla vidare det man kan. Så att man börjar på en tillräckligt basic nivå när man ska lära en undersköterska att bli drifttekniker.

Daniel vill avsluta med att berätta hur fantastiskt roligt han tycker att det är att undervisa inom yrkeshögskolan.

– Det har verkligen varit jätteskoj! Och intressant att möta dessa människor mellan 20 och 53 år, där vi numera har 50 procent kvinnor på vår utbildning. Att få möta dem i den resan de gör för att omskola sig och få se deras utveckling. Det har gjort att jag växt som människa själv också. Jag har blivit mer ödmjuk inför att vi vuxna kan om vi vågar.