Bakom utvecklingen ligger olika drivkrafter på arbetsmarknaden. För lokförare har lågkonjunkturen och den minskade godstrafiken dämpat efterfrågan på kort sikt. För de järnvägstekniska yrkena pekar utvecklingen i motsatt riktning, med ett växande behov kopplat till järnvägens underhåll, modernisering och kommande investeringar.

– Det finns en tydlig tudelning på järnvägens arbetsmarknad. Samtidigt som det har blivit svårare för nyutbildade lokförare att etablera sig är efterfrågan fortsatt stor på järnvägsteknisk kompetens. Signaltekniker, eltekniker och bantekniker kommer att vara avgörande för att Sverige ska kunna genomföra de investeringar som planeras i järnvägen, säger Joel Junros, analytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Nyckelkompetenser för framtidens järnväg

Bristen är särskilt tydlig inom signalteknik. Åtta regioner rapporterar brist på signaltekniker, samtidigt som flera aktörer inom branschen beskriver ett växande behov under lång tid framöver.

Kompetensbehovet drivs bland annat av omfattande reinvesteringar i järnvägen, införandet av det nya signalsystemet ERTMS och ökade krav på underhåll och robusthet i transportsystemet.,

– När järnvägsdebatten handlar om nya spår, ökad kapacitet och stora investeringar hamnar kompetensfrågan ofta i skymundan. Men utan människor som kan bygga, underhålla och utveckla järnvägen blir investeringarna svåra att genomföra i praktiken, säger Joel Junros.

Stora behov under lång tid

Myndighetens analys visar att behovet av järnvägsteknisk kompetens väntas vara högt under överskådlig tid. Samtidigt är flera av yrkena relativt okända för den breda allmänheten, trots att de erbjuder goda arbetsmarknadsutsikter.

– För den som står inför ett utbildningsval finns det goda möjligheter inom järnvägens tekniska yrken. Det handlar om kompetenser som kommer att spela en viktig roll för både Sveriges infrastruktur och den gröna omställningen under många år framöver, säger Joel Junros.