Yrkeshögskolan är en ung utbildningsform som vuxit snabbt. Sen starten för snart 15 år sedan har en stegvis utbyggnad skett och idag studerar ungefär 90 000 personer på någon av landets många YH-utbildningar. Var tredje person som påbörjar en eftergymnasial utbildning i Sverige idag börjar på en yrkeshögskola.

Utbildningsutbudet är brett och passar därför många. Det innehåller både program för den som vill ha ett nytt yrke och kurser för yrkesverksamma som behöver stärka sin kompetens. På yrkeshögskolan utbildas idag allt från lokförare, vindkraftstekniker och programmerare till försäkringsrådgivare och stödpedagoger. Samtidigt kompetensutvecklar sig tusentals personer på någon av yrkeshögskolans korta kurser inom exempelvis digitalisering, cirkulär affärsutveckling eller cybersäkerhet.

Kännedomen ökar

I takt med att fler studerar på yrkeshögskolan och erbjudandet utvecklats med kurser känner också fler till utbildningsformen. Jämfört med mätningen som gjordes 2017 har kännedomen ökat nästan tio procentenheter till 83 procent i år.

– Det här är ett kvitto på att det finns ett ökat intresse för utbildning och att yrkeshögskolan har en allt viktigare roll att spela inom svenskt utbildningsväsende, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Magnus Wallerå.

Av de som hört talas om yrkeshögskolan känner ungefär en tredjedel till utbildningsformen väl. Detta är också en ökning jämfört med tidigare år.

– Yrkeshögskolan har ett bra erbjudande till den som vill byta yrke eller är i behov av kompetensutveckling. Vi pratar om avgiftsfria och studiestödsberättigade korta utbildningar med flexibla upplägg som matchar arbetslivets behov och leder till jobb. Det är klart att vi vill att så många som möjligt ska känna till de möjligheter som finns, säger Magnus Wallerå.

Inställningen mer positiv

Andelen som är positivt inställda uppgår till 70 procent totalt sett. Personer i åldern 31-45 år och kvinnor är de grupper som är mest positivt inställda.

– YH-utbildningar förknippas med att de är korta och leder till jobb. Eftersom utbildningarna är framtagna för att matcha behoven i arbetslivet och innehåller en stor andel arbetsplatsförlagd praktik (så kallad LIA) har de blivit ett populärt och effektivt alternativ för den som vill karriärväxla eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden, säger Magnus Wallerå.

Andelen som är negativt inställda till yrkeshögskolan har sjunkit från sex procent i den första mätningen till fyra procent i den senaste.

Kännedomen i arbetslivet kan bli ännu bättre

Kännedomen om yrkeshögskolan har stigit i arbetslivet och når i den nya mätningen högre än någonsin tidigare. Så många som 93 procent av de tillfrågade arbetsgivarna anger att de känner till yrkeshögskolan. Det innebär en ökning med fem procentenheter på två år.

Mätningen visar att samtliga arbetsgivare med fler än 50 anställda kände till yrkeshögskolan. Kännedomen bland arbetsgivare med färre än 50 anställda hade ökat från 85 till 91 procent på två år.

– Yrkeshögskolans framgångar grundas på det nära samarbetet med arbetlivet. De goda resultaten har vi mycket att tacka alla de arbetsgivare som tar emot LIA-studerande och engagerar sig i utbildningarnas ledningsgrupper. Därför jobbar myndigheten med att öka kunskapen om yrkeshögskolan även bland mindre företag, säger Magnus Wallerå.