Kurser, och även korta utbildningar, får allt större betydelse kopplat till kompetensförsörjning, utveckling och omställning genom livet.

Tydliga lärandemål en förutsättning

Våren 2020 infördes kurser inom yrkeshögskolan, riktat till yrkesverksamma som behöver fylla på med kompetens för att kunna gå vidare till nya arbetsuppgifter eller yrkesväxla.

Vid samma tidpunkt startade även YH-flex, som är en snabbare och mer flexibel väg till examen för individer med lång yrkeserfarenhet. Genom tillgodoräknande av redan befintliga kunskaper slipper den studerande att läsa det som den redan kan.

– Vi ser att validering av befintliga kunskaper i syfte att korta ner en vanlig yrkeshögskoleutbildning ökar. För att det ska kunna ske en rättssäker prövning för tillgodoräknande är det förstås viktigt att lärandemålen i kursplanen är tydliga, säger Anna Haglund, utredare på myndigheten.

Inom EU arbetas det även mycket med ”mikromeriter” för att individer fortlöpande ska kunna fylla reella behov på arbetsmarknaden. Flera mikromeriter ska också kunna samlas och kombineras till en större kvalifikation.

– Alla dessa fenomen, med kurser, tillgodoräknande och mikromeriter, gör att kursplaner behöver kunna stå för sig själva på ett tydligare vis framöver. Stöd i form av en generell mall eller yviga formuleringar för att täcka in så mycket som möjligt fyller inte längre sitt syfte, säger Anna.

Viktigt att se värdet – ur olika perspektiv

Kursplanerna konkretiserar utbildningsplanens övergripande mål och inriktning. Anna menar att de har flera viktiga funktioner, men ur olika perspektiv.

– Ur den studerandes perspektiv visar kursplanerna vilket lärande kursen syftar till, hur kunskapskontroller ska gå till och vilka krav som ställs vid betygsättning. För en arbetsgivare däremot blir kursplanerna, och möjligheten att justera dessa i takt med förändringar i kraven på en yrkesroll, det viktigaste styrdokumentet för innehållet och kvalitetsarbetet i en utbildning.

Stödmaterial och kontinuerlig dialog

Rafal Tomaszewski är chef för myndighetens tillsynsfunktion. Han säger att tillsynen framöver kommer att ha en skarpare tillämpning av befintligt regelverk, men att det inte har tillkommit några nya regler eller krav.

– Jag vill också framhålla att när vi säger ”bättre tillämpning” så är det från en generellt sett redan hög nivå. Kritiken på senare år har oftast handlat om enstaka justeringar.

För att nå målet med tydliga kursplaner kommer myndigheten även att utveckla stödmaterial och riktade informationsinsatser.

– Vi har redan inlett dialog i en fokusgrupp bestående av anordnare som representerar en bredd inom yrkeshögskolans utbildningar samt de två stora förbunden, säger Rafal.

– Dialogen ger viktiga insikter om processer och behov, så att stödet framöver blir till nytta och hjälper utbildningsanordnare att ”göra rätt från början”.

Det här kan du som anordnare göra redan nu

Anna Haglund är tillsammans med kollegan Ernesto Cerizola experter på regelverk och krav kopplat till kursplaner och har samlat på sig erfarenheter av vanliga brister.

– Vårt viktigaste tips är att läsa på om själva syftet med en kursplan, dess funktion och nytta. Vi på myndigheten kan ta fram goda exempel på kursplaner, men att försöka kopiera eller följa en mall utan djupare förståelse kommer troligen inte att fungera så bra, säger Anna.

– Vi vill också slå ett slag för rutiner för intern kunskapsöverföring hos utbildningsanordnarna. Det kan handla om överföring mellan ledningsgrupp och operativ personal, men också i samband med att personer slutar eller byter arbetsuppgifter.

Ernesto fyller i att den som är osäker i ett specifikt fall är välkommen att ringa myndighetens tillsynsenhet för ”råd och vägledning”, men ansvaret och det konkreta skrivandet av kursplanerna ligger alltid i anordnarens händer.

– En bra kursplan förser arbetslivet, anordnare och de studerande med en beskrivning av vad en kurs ska leda till och vilka krav som ställs för att klara den, säger Ernesto.

För en studerande är det också viktigt att kunna utläsa vad som krävs för ett G respektive ett VG samt formerna för kunskapskontrollen.

– Undvik ”pinnjakt” vid formulering av betygskriterier. Skriv hellre hur du kommer att bedöma kvaliteten på den kunskap som ska uppnås, säger Ernesto.

Rafal avslutar med att påtala att både befintligt och kommande stödmaterial för arbete med kursplaner ska gälla som inspiration och vägledning.

– Anordnare som läst stödmaterialet får som sagt gärna vända sig till oss med frågor om något fortfarande är oklart.

På sidan Utbildningsplan, kursplaner och betyg finner du befintligt stödmaterial i arbetet med kursplaner: