Ann-Sofie Sydow arbetar med kvalitetsfrågor på myndigheten och ger råd om hur fokus på effekt i ledningsgruppsarbetet kan ge en utbildning som levererar fullt ut – både för studerande och för det anställande arbetslivet.

Kvalitetstriangelns samverkande delar

När Ann-Sofie och hennes kolleger pratar om vad det är som ledningsgruppen bör följa upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, så används en enkel modell: kvalitetstriangeln.

– I det nedre högra hörnet i triangelns bas finns process. I det nedre vänstra resultat. Och högst upp i toppen har du effekt, som handlar om att nå yrkeshögskolans övergripande mål, nämligen att förse arbetslivet med efterfrågad kompetens.

Process handlar enligt Ann-Sofie om hur utbildningen genomförs.

– Det kan vara alltifrån schemaläggning till att rekrytera kvalificerade utbildare. Eller rutiner för kunskapskontroll och dialog med studerande.

Hon fortsätter med att förklara resultat, som mäts och presenteras kvantitativt.

– Det kan vara söktryck till utbildningen, andelen studerande som genomför och slutför utbildningen eller undersökningar om de studerandes nöjdhet.

Effekt, slutligen, handlar om samspelet mellan de examinerades nyvunna kunskaper, färdigheter och kompetenser och hur väl de kompetensförsörjer arbetslivet.

Bygg utbildningen utifrån önskad effekt

De flesta anordnare har god koll på både process och resultat, men enligt Ann-Sofie kan frågor om effekt vara lite svårare att greppa.

– Yrkeshögskolan är unik som mäter effekten som utbildningarna ger, alltså hur många examinerade som får jobb inom det yrkesområde som utbildningen avser att kompetensförsörja.

Ann-Sofie verkar för att ledningsgrupper ska se nyttan med att prata mer om- och utvärdera effekterna av utbildningen och göra dem till en del av utbildningsdesignen. Allt i syfte att den tid och energi som läggs på att forma och utveckla utbildningarna ska ge nya medarbetare med aktuell och relevant kompetens.

– Utgå från den kompetensprofil som utbildningen ska leda till och arbeta ”baklänges” för att säkerställa att utbildningen är utformad på lämpligaste sätt för att nå det önskade effektmålet.

Ann-Sofie menar att fokus på utbildningens effekt bidrar till ökat engagemang och meningsfulla ledningsgruppsmöten.

– Ett engagerat arbetsliv och ett aktivt ledningsgruppsarbete brukar vara de främsta kvalitetsdrivande faktorerna för en utbildning. Det ser vi gång på gång i våra granskningar.

Kartlägg och analysera vid låg effekt

Om ledningsgruppen inte är nöjd med effekten, eller leveransen, till exempel att endast en tredjedel av de som påbörjar utbildningen kommer i rätt jobb, då är det enligt Ann-Sofie läge att plocka fram data- och analysunderlag för att se var i kedjan det brister.

– Ett diagram som visar utbildningens genomströmningshistorik under de år den funnits är en god hjälp. Då kan man se om utmaningarna finns redan vid rekryteringen till utbildningen eller om det är så att många studerande hoppar av eller gör studieavbrott. Man kan också jämföra och se eventuella avvikelser mellan de olika utbildningsomgångarna.

Här skjuter Ann-Sofie in att det sedan april i år finns en uppdatering av myndighetens självvärderingsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Verktyget kan laddas hem via myndighetens webb (se länk längre ner). Numera finns bland annat en flik för att synliggöra genomströmning i utbildningar och det är samma typ av diagram som används vid kvalitetsgranskningar.

Sen fortsätter hon med fler exempel på utmaningar.

– Utmaningarna kan också komma senare i en utbildning, till exempel att relativt få studerande tar examen eller att få examinerade verkar i den yrkesroll eller inom det yrkesområde som utbildningen leder fram till.

Källor till data

En förutsättning för att kunna göra den här typen av flödesanalyser är tillgång till rätt data.

– Vilket underlag som är ”rätt” beror ju på utmaningen man har. Här behöver ledningsgruppen tillsammans diskutera och analysera tillgänglig information och även säkerställa att den är relevant, innan de tar fram en möjlig lösning. Sen behöver man även hitta former för uppföljning och utvärdering.

Ann-Sofie ger exempel på kvantitativa data och underlag.

– Det kan vara data som rapporteras in till myndigheten i den så kallade sexmånadersuppföljningen, alltså andel examinerade i jobb, men också sådant som rapporteras till studiedokumentationen.

Hon fortsätter med kvalitativa data.

– Det kan vara dokumentation från samtal med studerande eller LIA-handledare. Kanske har LIA-handledare framfört att de studerande behöver mer kunskap inom ett område, och då kan man lägga in föreläsningar om det i nästkommande kurs. Kanske vill en LIA-handledare till och med komma och berätta om hur de jobbar med det specifika ämnet i sina processer.

Nytta för varandra och för branschen

Ann-Sofie avslutar med att hon och kollegerna inom kvalitetsgranskningen märker att ledningsgrupper som arbetar med samtliga aspekter i kvalitetsarbetet – både process, resultat och effekt – har inspirerande utmaningar att lösa tillsammans.

– De har ett tydligt mål för egen del, att hitta rätt folk att anställa, men också mål på ett högre plan då de jobbar för branschens kompetensförsörjning.

– Det är även en stor tillfredställelse för oss på myndigheten att se vilken nytta en aktiv och engagerad ledningsgrupp kan utgöra för varandra och för branschen som helhet.

Om du som utbildningsanordnare har frågor om kvalitetsarbete så är du välkommen att kontakta Ann-Sofie Sydow och hennes kolleger på enheten för kvalitetsgranskning.

På sidan Kvalitetsfrämjande stöd och verktyg kan du ladda hem ett verktyg som underlättar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete genom självskattning. Verktyget baseras på myndighetens kvalitetskriterier men är ett frivilligt stöd och inget som myndigheten kommer att begära in. Ytterligare stödmaterial kopplat till kvalitetstriangeln är på gång och förväntas komma under hösten.