Tågtrafiken är ett av de mest klimatsmarta och hållbara transportalternativen vi har idag, och spelar en avgörande roll för samhällets funktionalitet. Den bidrar till att minska koldioxidutsläppen och avlastar våra vägar, vilket gör den både miljövänlig och effektiv. Om person- och godståg stannar, påverkar det hela samhällsstrukturen – från människors dagliga pendling till varuleveranser som håller ekonomin igång. För att säkerställa att tågen fortsätter att rulla krävs dock rätt kompetens.

– I den nationella planen för transportsystemet finns kraftigt ökade anslag för upprustning och utbyggnad av järnvägen. Satsning på underhåll och ny teknik kommer att modernisera järnvägen och ge en mer tillförlitlig trafik med färre störningar. Men för att detta ska vara möjligt krävs rätt medarbetare med rätt kompetens, säger myndighetens analytiker Joel Junros.

Brist på mer än bara lokförare

Även om det pratas mest om lokförare kräver branschen en mängd andra yrkesroller inom både infrastruktur och tågtrafik, inklusive järnvägsingenjörer, spårsvetsare, signaltekniker och tågtekniker.

Den senaste statistiken från SCB visar att 100 procent av de utbildade lokförarna och tågteknikerna hade jobb inom ett år efter examen. Även kart- och mättekniker, järnvägsingenjörer hade en mycket hög andel i jobb efter examen, ungefär 90 procent.

Outnyttjade platser

Trots ett ökat behov av teknisk kompetens, på grund av modernisering och upprustning av järnvägen och mycket goda möjligheter till jobb efter examen, har många utbildningar svårt att fylla platserna.

– Problemet blir tydligt om man tittar närmare på tågteknikerna. Alla får jobb efter utbildningen men hälften av utbildningsplatserna står tomma. Då är lösningen inte fler utbildningar. Det behövs fler sökande och fler studerande – utbildningarna och jobben finns där.

Joel Junros menar att myndigheten får signaler från runt om i landet att det behövs fler utbildade med järnvägsteknisk kompetens.

– Jag upplever att det finns en oro att kompetensbrist kan komma att försena samhällsviktiga investeringar i järnvägen. Vi på myndigheten försöker lyfta de här utbildningarna och bidra till att de får fler sökande, men till sist är det företagen och arbetsgivarna som behöver göra mer för att locka folk till järnvägsbranschen.

Fler utbildade – inte fler utbildningar

Yrkeshögskolan växer och har fått resurser för en 15-procentig utbyggnad, men enligt Joel Junros är det inte aktuellt med någon kraftig expansion med fler järnvägsutbildningar.

– De befintliga utbildningarna behöver utnyttjas bättre genom att platserna på utbildningarna fylls ordentligt och fler tar examen. Det skulle göra stor skillnad och betyda mycket för järnvägsbranschen.

Antalet platser på lokförarutbildningen har byggts ut de senaste åren och nu utbildas fler lokförare än någonsin tidigare, cirka 450 årligen.

– Antalet utbildningar har byggts ut för att möta lokförarbristen. Om det blir fler utbildningar eller inte beror delvis på om vi får in tillräckligt många bra ansökningar och hur konkurrensen med andra branscher ser ut, säger Joel Junros.

En annan aspekt som påverkar antalet utbildningar och utbildningsplatser att järnvägstekniska utbildningar ofta kräver investeringstunga utbildningsmiljöer, vilket leder till att det är få utbildningsanordnare som har kapacitet att bedriva dem.