Minskar antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolans program?
Yrkeshögskolan har byggts ut kraftigt de senaste åren och sedan 2014 har vi sett en fördubbling av antalet utbildningsplatser. Resultatet av årets ansökningsomgång innebär dock en minskning av det totala utbudet av platser med en procent. Det är ingen stor förändring, men ett trendbrott sett till utvecklingen de senaste åren.

Inom vissa områden som myndigheten tidigare sagt sig vilja prioritera sjunker ändå antalet beviljade ansökningar? Varför?
Utvecklingen av antalet platser på olika utbildningsinriktningar följer i huvudsak det myndigheten angett i prioriteringarna inför varje ansökningsomgång, men ibland sker det undantag. En anledning till detta kan vara att myndigheten inte fått in tillräckligt många bra ansökningar. En annan orsak kan vara att flera av de ansökningar som kommit in är geografiskt placerade i samma region och därför inte speglar behovet.

Många anordnare efterfrågar längre beslut. Hur förändrades snittet för beviljade omgångar i den senaste ansökningsomgången?
Myndigheten beviljar ansökningar 1-5 omgångar (starter). För ungefär tio år sedan var snittet två omgångar. Förra året var snittet 2,9 omgångar och nu är snittet uppe i tre omgångar per beviljad ansökan.

Varför ökar andelen distansutbildningar?
De senaste åren har vi fått in fler och fler ansökningar om att bedriva utbildning på distans. Det är en utveckling som drivs av utbildningsanordnarna och som även tycks vara populär bland de studerande. Myndigheten bedömer inte vilken studieform som anges i en ansökan och anser att det finns både för- och nackdelar med att bedriva utbildning på distans.

Hur har den geografiska spridningen inom yrkeshögskolan förändrats?
Fördelningen mellan storstadsregionerna och övriga landet förändras långsamt fram och tillbaka i varje ansökningsomgång. Sett till den senaste ansökningsomgången återfinns 58 procent av de beviljade utbildningsplatserna i storstadsregionerna. Förra året var andelen ett par procentenheter högre. Det bör dock tilläggas att utbildningar på flera orter gör det svårare för myndigheten att förutse hur utbildningsplatserna kommer att nyttjas.

Hur ser myndigheten på utbildningar på flera orter?
Det viktiga är att det finns en arbetslivsanknytning som stärker placeringen av utbildningen. Det krävs dessutom att anordnaren har en bra lösning för de logistiska och tekniska utmaningar som tillkommer då en utbildning ska bedrivas på flera orter.

Förra året fick Data/IT flest platser och nu fick de betydligt färre. Varför är det så stora variationer från år till år?
Ibland kan variationerna bero på konjunkturen, hur många bra ansökningar som inkommit eller att myndigheten har fått mer eller mindre resurser än beräknat. Det kan också, som i det här fallet, röra sig om att myndigheten behövt balansera ett redan stort utbud för att skapa ett jämnare utflöde.

Stämmer det att över hälften av ansökningarna håller så hög kvalitet att de kunde ha beviljats om det fanns medel?
Nej, det stämmer inte. Myndigheten analyserar arbetsmarknadens behov av kompetens och därför är det inte lämpligt att bevilja alla "bra" ansökningar då vi inte ska överbevilja platser. Antalet utbildningar och platser måste matchas mot arbetsmarknadens efterfrågan. De nya områdesanalyserna som publiceras i vår kommer att öka transparensen i hur myndigheten ser på dimensioneringen av platser inom de olika utbildningsinriktningarna.

Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut inför nästa ansökningsomgång?
Vi kommer att få återkomma under våren med en närmare beskrivning av förutsättningarna, men det finns så här långt ingen planerad expansion av yrkeshögskolan. Den slutgiltiga budgeten för nästa år kommer inte förrän i slutet av 2023.