Budgetprocess

Förberedelsearbetet börjar tidigt. I början av året skickar myndigheten sitt budgetunderlag till regeringen. Under våren bereder Regeringskansliet alla inkomna budgetunderlag, tillsammans med befintliga beslut och de nya förslag som tillkommit i utredningar och i den politiska processen. Ett skelett till budget börjar ta form. Prioriteringar görs och eventuella oenigheter mellan departementen förhandlas och avgörs, ibland genom att frågorna ”hissas”. Ett fåtal frågor landar för avgörande mellan berörda statsråd. I augusti brukar finansministern presentera sin bild av det ekonomiska läget och vilket budgetutrymme som finns för det kommande året. I augusti görs de sista politiska prioriteringarna, inte sällan efter ett regeringssammanträde på Harpsund. Och i mitten av september lägger regeringen sitt förslag, budgetpropositionen.

Sedan vidtar arbete i riksdagen. Partier lägger sina ”skuggbudgetar”, med sina förslag och prioriteringar. Utskotten bereder sina respektive förslag, först när det gäller budgetramarna och sedan när det gäller sakförslagen (som då ska inrymmas i de fastlagda budgetramarna). Beslut brukar fattas i kammaren de två första veckorna i december. Därefter fattar regeringen beslut om regleringsbrev för myndigheterna med vad som ska göras och vad det får kosta, och annat som regeringen har fått i uppdrag att utföra av riksdagen.

Som ni alla vet uppstod en regeringskris i början av sommaren. Riksdagen beslutade, efter en del turer, att för tredje gången utse Löfven som statsminister den 5 juli och landet fick därefter en ny regering (som till sin bemanning påminner en hel del om ”Löfven 2”).

Det blev under beslutsprocessen tydligt att de partier som släppte fram den nya regeringen (de som röstade för eller lade ner sina röster i stasministeromröstningen) inte hade gjort en sakpolitisk överenskommelse, det vill säga vad de tillsammans avsåg att göra under tiden fram till nästa val. Det innebär att vi kan utgå från att innehållet i budgetpropositionen i de delar där det råder delade meningar, inte samlar en majoritet i riksdagen. Det innebär att det kommer att behövas diskussioner mellan partierna i riksdagen om vilka förslag som ska läggas fram för beslut. Man kan inte utesluta att det också blir diskussioner om formerna för att fatta budgetbeslut.

Senare meddelade statsministern att han kommer att avgå som partiledare på partikongressen, och som statsminister i anslutning till det.

Vad får detta för konsekvenser för MYH under hösten? Det ökar osäkerheten något när det gäller planeringen för kommande år. Samtidigt är det viktigt att säga att MYH:s verksamheter inte brukar vara de som skapar stora konflikter i det politiska beslutsfattandet. Men, som vanligt gäller att beslutet i riksdagen inte är klart förrän klubban har fallit.

Budgetproposition för 2022

Vad finns då för förslag i årets budgetproposition som gäller MYH:s verksamhet?

När det gäller anslagen till yrkeshögskolan föreslås inga ytterligare volymökningar. Tidigare beslut om utbyggnad av YH fullföljs, vilket innebär att den kraftiga expansion som varit under flera år planar ut. Anslagen 2023 och 2024 är något lägre än 2022. Jag bedömer idag att detta, tillsammans med prognosticerad nyttjandegrad med mera, kommer att innebära att antalet platser som kan beviljas 2022 kommer att ligga ungefär på samma nivå som 2020, men lägre än 2021. Trots det kommer, till följd av tidigare beslut med ökat antal omgångar i besluten, antalet årsplatser att öka något för att plana ut på cirka 50 000 – en fördubbling jämfört med 2014.

Regeringen föreslår ett ökat anslag med 100 miljoner kronor årligen från 2022 för att ge utrymme för så kallad momskompensation, till följd av ny rättstillämpning när det gäller möjligheter till undantag för mervärdesskatt för privata anordnare inom yrkeshögskolan. Myndigheten har tidigare aviserat att vi överväger om ett system för momskompensation ska införas. Regeringens förslag innebär att det arbetet fortsätter inom MYH med fokus på utformning av en modell, implementering med mera. Mer information om detta kommer successivt under hösten. Inga beslut kommer dock att kunna fattas förrän budgetpropositionen behandlats av riksdagen i december.

Myndigheten får en tillfällig ökning av förvaltningsanslaget med 7 miljoner kronor 2022 och 3,5 miljoner kronor 2023. Dessa ska enligt propositionen användas för olika kvalitets- och systemstärkande insatser kring yrkeshögskolan.

Det finns också förslag om förstärkningar av organisationen för validering på lokal och regional nivå, liksom för en ny modell för dimensionering av gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning även utifrån arbetslivets behov. Det är frågor som hanteras av andra myndigheter, men som kommer att ha betydande påverkan på MYH:s arbete.

Den kanske största nyheten är dock något helt annat. Regeringen har beslutat att delar av kostnaderna för yrkeshögskolan 2021-2023 ska finansieras med bidrag från EU:s återhämtningsfond, inte genom avsättningar i statsbudgeten. Det innebär såvitt jag kan bedöma inga förändringar när det gäller finansiering och genomförande av utbildningarna. Däremot så kommer det att innebära att staten måste uppfylla krav på uppföljning och revision som ställs upp av EU. Det kommer att innebära att såväl regeringen och MYH som anordnare av yrkeshögskoleutbildning behöver göra vissa anpassningar till nya förutsättningar. MYH återkommer med information om detta så fort det är möjligt.

De partier som inte ingår i regeringen har också lagt fram sina så kallade skuggbudgetar. Det finns en del förslag i dem som rör MYH:s ansvarsområde, men det finns inga förslag som återkommer i flera skuggbudgetar.

Jag avslutar med att säga att MYH, som vanligt, följer budgetprocessen och lagda förslag, och återkommer till er med information när vi vet mer om riksdagens ställningstaganden.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan