Fler och fler individer får möjlighet att utveckla sig genom att bygga på eller omskola sig. 9 av 10 som examinerats från YH får jobb inom ett år. Etableringen på arbetsmarknaden är god, och sannolikheten för att hamna i arbetslöshet sjunker. Utbildningarna och det samlade utbudet anpassas successivt till de kompetensbehov som finns i arbetslivet. Yrkeshögskolan verkar vara en samhällsekonomiskt lönsam utbildningsform. Andelen kvinnor och män som studerar är ungefär lika stor. De studerandes bakgrund är bred. Individerna får, efter genomgången utbildning, en påtaglig löneutveckling. Yrkeshögskolan bidrar till rörelse på arbetsmarknaden.

Utbildningar ges i nästan hela landet, nära det kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. Många av dem i olika distanslösningar. Sedan en tid tillbaka finns också möjlighet att bedriva en utbildning på flera orter, vilket har lett till att den geografiska spridningen blivit ännu högre – ofta med hjälp av flexibla utbildningsupplägg.

Det finns förstås också kritik mot yrkeshögskolan. Utbildningar styrs för mycket av arbetsgivare. Utbildningarna är för kortsiktiga, vilket ökar risken för återvändsgränder. Examensgraden borde kunna öka så att arbetslivet i ännu högre grad får den kompetens som behövs. Den största kritiken inträffar varje gång MYH fattat beslut om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och inte. Då blir många anordnare men också representanter för arbetsliv och kommuner besvikna, eftersom vi normalt kan bevilja i storleksordningen en tredjedel av inkomna ansökningar.

Antalet YH-platser har fördubblats mellan 2014 och 2021. De senaste fyra åren har kännetecknats av en kraftig expansion, som förstärktes med extra platser under pandemiåren. Från 2022 kommer antalet platser därför att minska något.

Efterfrågan på YH-utbildning är hög, vilket 2,0 behöriga sökande per plats indikerar. Antalet sökande har ökat mer än antalet platser. En tredjedel av dem som börjar en eftergymnasial utbildning, börjar på en yrkeshögskoleutbildning. Totalt återfinns ungefär en tiondel av eftergymnasiala studerande på yrkeshögskolan.

Antal ansökningar om att få bedriva YH-utbildning ligger på 1 200–1 400 per år. När MYH lyst ut extra medel under pandemin har anordnarna snabbt kunnat utöka sin kapacitet. Anordnarnas intresseorganisationer vill att yrkeshögskolan byggs ut – och säger att man har förutsättningar att utbilda ännu fler.

Många branschorganisationer vittnar om att behoven av YH-utbildning fortsatt är hög. Flera pekar på kompetensbrister, som YH kan vara med att dämpa. Svenskt Näringsliv visar i sin senaste återkommande rekryteringsrapport att efterfrågan på YH-utbildade i näringslivet har passerat efterfrågan på högskoleutbildade. Störst är dock efterfrågan på yrkeskompetens från gymnasieskolan.

Omställningsreformen, med möjligheten till omställningsstudiestöd för individer som är etablerade på arbetsmarknaden, kommer sannolikt att öka efterfrågan på kortare eftergymnasiala utbildningar de närmaste åren. Parterna lyfter behoven av validering, YH-flex och ett relevant utbud av kurser inom yrkeshögskolan på olika nivåer.

Med denna lägesbeskrivning som grund bör vi diskutera framtiden, både på kort och lång sikt. Här väljer jag att anlägga ett systemperspektiv. Vad händer med en utbildningsform som blir en allt viktigare del av samhället i stort? Vilken är yrkeshögskolans särart som måste bevaras?

• Det behövs en del utveckling av YH-systemet för att upprätthålla funktion och effektivitet. I den pågående utredningen om framtidens YH behandlas flera sådana, bland annat frågor som kan bidra till en begränsad administration på lokal nivå. Det gäller till exempel frågor om mer centrala inslag vid ansökan, behörighetsprövning och urval – men också samlad information om ett relevant utbildningsutbud för redan yrkesverksamma.
• En viktig del i YH-systemets funktion är att arbetslivet är involverad i identifieringen av yrkesroller samt medverkar i framtagandet av utbildningen och i genomförandet. En viktig systemaspekt är att YH behåller en balans mellan arbetslivet, utbildningsanordnaren och myndigheten. Det är mycket viktigt att arbetslivets roll tydliggörs och kanske förstärks. Och motsatt: Det är viktigt, både i det dagliga arbetet och i utvecklingen av YH att arbetslivets roll inte förminskas.
• Anordnarna har förstås en central del i att genomföra utbildningarna. Det är de som tar de ekonomiska riskerna innan en utbildning kommer till stånd och innan det går att få statliga bidrag. De har ansvar för att genomförandet görs med hög kvalitet och bidrar till att de studerande kan ta steget in i arbetslivet. Det behöver finnas en viss långsiktighet för att underlätta deras planering, men också en rimlig finansiering över tid. Inom ramen för konkurrens mellan anordnare behöver det samtidigt finnas incitament för förnyelse.
• De studerande har ökat kraftigt i antal och med det delvis vilka som söker YH. Större andelar går utbildning på distans eller på utbildningar som genomförs samtidigt på flera studieorter. Detta leder till frågor om organisering av studerandeinflytandet, men också om hur stöd till studerande behöver utformas.
• Det skulle inte – utifrån den efterfrågan som beskrivs här – förvåna om YH kommer att öka ytterligare i volym. Frågan är snarare när och i vilken omfattning.

Sammantaget är det angeläget att diskutera allas våra roller i YH-systemet: arbetslivets, anordnarnas, studerandes och myndighetens. Det handlar om hur vi bevarar yrkeshögskolans särart på bästa sätt och samtidigt ställa sig frågor som: Kan tusen blommor blomma i en utbildningsform som numera knappast är en marginell företeelse i Utbildnings-Sverige? Hur kombinerar vi en starkt decentraliserad utbildningsform som växer med ökande behov av att på ett systematiskt sätt hantera antagning, studiedokumentation och studerandes rättssäkerhet? Och inte minst – vilken är egentligen yrkeshögskolans särart som vi måste hjälpas åt att värna? Låt oss fortsätta att diskutera detta på YH-dagen den 10 november!

Under tiden är du välkommen att mejla dina synpunkter till mig på thomas.persson@myh.se.

Som du sett väljer jag här att inte fokusera på det som händer i omvärlden just nu. Vi följer det som händer kring energipriser och krig i vårt närområde med mera – och återkommer när det finns något att säga kopplat till MYHs uppdrag och verksamheter.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan