Jag använder ordet anordnare i betydelsen den juridiska eller fysiska person som ansvarar för en eller flera utbildningar inom yrkeshögskolan. En juridisk person har ett organisationsnummer och en fysisk har ett personnummer.

Anordnare – lite bakgrund

Anordnarens befogenheter och ansvar med mera regleras i lag och förordning. Riksdagen beslutade 2016 om en förändring i YH-lagen som innebär att kraven på anordnarens kompetens höjs när det gäller kompetens inom det yrkesområde som utbildningen avser. Samtidigt beslutade regeringen om åtgärder för att öka stabiliteten i yrkeshögskolan, utan att flexibiliteten skulle försvinna (fler omgångar per beslut, hänsyn ska tas till tidigare resultat vid prioritering bland ansökningar, stärkt kvalitetsgranskning och tillsyn). Syftet med dessa åtgärder var att höja kvaliteten ytterligare i yrkeshögskolan. Du kan läsa mer om detta i utredningen En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41), propositionen med samma namn (prop. 2015/16:198), Utbildningsutskottets betänkande En stärkt yrkeshögskola(2016/17:UbU5), Förordning om yrkeshögskolan (2009:130) och Lag om yrkeshögskolan(2009:128).

Antalet anordnare har minskat något de senaste fem åren, från cirka 230 till cirka 210. En enkel analys visar att det främst är antalet offentliga anordnare som minskat. 60 procent av utbildningarna som finns i utbudet ges av privata anordnare och cirka 40 procent av offentliga. Om man istället tittar på andelen studerande, så är andelarna 75 procent privata och 25 procent offentliga. Utvecklingen över tid har varit att de privata andelarna ökar och de offentliga minskar.

En annan trend har varit att en del anordnare blir större genom att förvärva en eller flera andra anordnare. En del anordnare är kopplade till en specifik plats, medan andra verkar i hela landet. Vissa anordnare fokuserar på en utbildningsinriktning-/-område, medan andra har en bredd i innehållet i utbildningarna de bedriver. Anordnare är olika och de förändras över tid. Antalet platser/utbildningar per anordnare varierar kraftigt mellan anordnarna.

MYH har beslutat att det ska finnas ungefär 31 500 platser med start 2020. De tolv största anordnarna har tillsammans 40 procent av samtliga startplatser 2020. De åttio minsta anordnarna har högst 40 platser vardera för start i år. De trettiotvå minsta har högst 20 platser med start 2020. De två minsta har åtta startplatser. Anordnarna är olika stora, när det gäller att bedriva YH-utbildning. Det blir därmed uppenbart att olika anordnare har olika resurser att arbeta med behörighetsprövning, kvalitetsutveckling och administrativa rutiner – för att ta några exempel.

Yrkeshögskolan har nu funnits i över tio år. Det innebär att myndigheten samlat på sig en hel del information och data om hur YH-systemet fungerar, men också om alla utbildningar och anordnare. Informationen kommer framför allt från verksamhetsuppföljning (sexmånaders), enkätundersökningar, rekvisitioner, sökande, ekonomi och platser, studiedokumentation, kvalitetsgranskningar och tillsyner. Myndigheten har på senare tid börjat att bygga en större kapacitet att samla och analysera all information. Det pågår också utvecklingsarbete med våra IT-stöd och arbetsmetoder. Vi har en betydligt bättre bild av anordnare och utbildningar idag än för några år sedan.

I dessa data ser vi många goda exempel. Vi ser att ca 75 procent av alla utbildningar håller hög eller mycket hög kvalitet. Endast ett fåtal visar bristande kvalitet. Examensgraden ligger på drygt 70 procent, men med stora variationer mellan utbildningar. Vi ser att övergång i arbete och ”i rätt” arbete generellt sett är hög, men med stora variationer utbildningar emellan. Vi ser också att kvalitet och resultat kan variera inom samma anordnare. Snabba förändringar på arbetsmarknaden påverkar förstås övergången mellan utbildning och arbetsliv.

Summa summarum. Det finns drygt 200 anordnare. De är inte lika när det gäller utbildningsområden och storlek. Det finns skillnader i kvalitet och resultat. De har olika driftsform och administrativa resurser. Samtidigt är alla anordnare viktiga för hur yrkeshögskolan fungerar.

Anordnare – myndighetens arbete

Myndigheten har över tid försökt bli tydligare i hur prövningen om huruvida en utbildning och anordnare får ingå i yrkeshögskolan genomförs. Skälet är, dels besluten i regering och riksdag 2015/16, dels en strävan från MYH att bli tydligare och mer transparenta i hur bedömningarna går till. Ambitionen att öka förståelsen för bedömning och beslut förväntas leda till ansökningar av hög kvalitet och att anordnarnas förväntningar på kommande beslut är realistiska.

Vi har också med stöd av nya analysmetoder kunnat öka informationen till potentiella ansökare om vår bild av arbetslivets behov innan en ansökningsomgång öppnas. Det skapar bättre förutsättningar för att öka träffsäkerheten i att ansökningarna generellt möter behov som identifierats av myndigheter och branscher. Vi bedömer också att sådan proaktiv information minskar antalet ansökningar som gäller yrkesroller där det redan finns ett överskott av kompetens eller där det råder balans mellan behov och tillgänglig kompetens.

Myndigheten har också, i takt med att yrkeshögskolan expanderar kraftigt, ökat kommunikationsinsatser med anordnare som målgrupp. Vi har också inrättat en funktion för stöd till anordnare, som genomfört aktiviteter och koordinerat myndighetens olika delar. Vi har prövat olika typer av referensgrupper med anordnare kopplat till myndighetens arbete med att utveckla YH-systemet.

Under 2020 har vi, i enlighet med ett särskilt regeringsuppdrag, utvecklat ett stöd till anordnare som bedriver distansutbildning. De regelbundna avstämningarna med YH-förbundet och Almega utbildningsföretagen har ökat under pandemin.

Vi har också utvecklat IT-stödet (Mina sidor) kring utbildningarna och kommunikationen mellan anordnare och myndighet. Det pågår kontinuerligt arbete med att förenkla administrativa processer hos både anordnare och på myndigheten. Senaste exemplen handlar om att kunna fatta beslut om att bevilja/avslå ansökningar om att bedriva en utbildning och distribuera beslutet digitalt.

Fortsatt utveckling av arbetet med anordnare

I takt med att yrkeshögskolan expanderar behöver vårt fokus på kvalitet och resultat öka. Hur ska vi använda allt det anordnaren och vi vet om utbildningar för att säkra kvalitet och resultat? Hur skulle myndigheten på nya, bättre sätt kunna stödja anordnare och främja kvalitet och resultat i yrkeshögskolan? Det är frågor myndigheten brottats med de senaste åren. Våra diskussioner utgår från den tydliga ansvarsfördelning mellan anordnare och myndighet som framgår av regelverket.

Här är några slutsatser vi dragit, och som du kommer att se spår av i framtiden:

• Arbetet med att öka transparensen, begripligheten och förutsägbarheten i bedömningen av ansökningar bör fortsätta. Det handlar om prövningen om en utbildning och dess anordnare kan ingå i yrkeshögskolan. Det handlar om prioriteringen av vilka utbildningar som ska tilldelas statsbidrag och på vilka grunder. Ytterst handlar detta om att säkra att de bästa utbildningarna med de skickligaste anordnarna tillsammans utgör yrkeshögskolan.
• Erfarenheter från det befintliga anordnarstödet, årets distansstödsprojekt, Innovationsrådet med mera bör ligga till grund för en ”ny främjandefunktion” på myndigheten. Den ska ansvara för att systematiskt tillgängliggöra goda exempel, stimulera diskussioner och erfarenhetsutbyte med mera – och att det inte bara sker vid fysiska möten.
• Myndigheten bör också utveckla en systematisk dialog med anordnare om vilka data som finns tillgängliga om en anordnares samtliga utbildningar och diskutera hur anordnaren tolkar dessa och använder dem i sitt utvecklingsarbete.

Det är min bedömning att detta är insatser som kommer att underlätta för anordnare att hålla en hög kvalitetsnivå och visa på goda resultat. Yrkeshögskolan handlar till ’syvende og sidst’ om att förse arbetslivet med den kompetens som det behöver. Och att det sker på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Förändringar - i ansökan 2021

Myndigheten ska enligt 12§ YH-lagen bedöma anordnarens förmåga att bedriva YH-utbildning. Syftet är enligt lagstiftaren att säkra en hög kvalitet i yrkeshögskolan. Förutom att som tidigare år bedöma anordnarens allmänna förutsättningar och förmågan att kunna bedriva YH-utbildning, ska vi efter lagändringen också bedöma anordnarens förutsättningar att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser.

För att det ska bli tydligt vilka krav som gäller har kraven reglerats i föreskrifter. Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2021 och kommer att tillämpas från och med nästa års ansökningar inom YH. Myndigheten kommer också att granska ekonomiska uppgifter om ansökaren på ett nytt sätt. Tillsynen av pågående utbildningar kommer att anpassas till de nya föreskrifterna. Föreskrifterna finns på myh.se.

Trots att vi även tidigare har prövat anordnarens allmänna förutsättningar och förmåga att bedriva utbildning inom YH, så tänkte jag nämna något om det här. När det gäller förmåga att bedriva utbildning i allmänhet och YH-utbildning i synnerhet, bedömer vi om anordnaren kan genomföra och slutföra utbildningen i enlighet med gällande regelverk. Vi har också prövat anordnarens kreditvärdighet.

Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av ansökan och tillsyner, men också genom registerkontroller samt analys av tidigare uppföljningar och resultatdata med mera. Vi har en bred kunskap om hur anordnare fungerar ur olika perspektiv – allt från hur utbildningen genomförs till hur anordnaren följer upp och rapporterar resultat.

Nu till det nya inslaget i MYHs prövning - att bedöma anordnarens yrkeserfarenhet inom den sökta utbildningen, och att det ska ske innan en utbildning startar. Det kommer att innebära att den som ansöker ska ange minst ett namn på en person som är knuten till organisationen och som har den yrkeserfarenhet som föreskrivs. Ansökaren måste också uttala sig om lokaler och utrustning. De uppgifter som lämnas kan sedan följas upp i tillsynen.

Prövningen av yrkeserfarenhet syftar till att säkra att den som ansöker har den yrkeserfarenhet som behövs - för att kunna samspela med arbetslivet, att veta vilket arbetsliv som är relevant, att skapa nödvändiga nätverk, att kunna organisera bra LIA, att kunna rekrytera lämpliga medarbetare samt att veta vilka lokaler och vilken utrustning som behövs. Det är den juridiska eller fysiska person som ansöker, som kommer att vara föremål för myndighetens prövning om ansökaren har förmåga att bedriva YH-utbildning. Vi kommer att utgå från att den juridiska eller fysiska person som ansöker och får ett positivt beslut också är den som kommer att bedriva utbildningen.

2021 är, som sagt, första gången som vi gör denna nya bedömning. Det innebär att det ännu inte finns någon erfarenhet från tillämpning. Vi återkommer med redovisningar av praxis efter hand som den utvecklas.Kommande förändringarVi återkommer framöver om hur vi kan få till en effektiv främjandefunktion och hur vi kan utveckla dialogen med anordnarna. Vi kommer att involvera er anordnare i det arbetet.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan