Det är, när det gäller statlig verksamhet, myndigheter som beslutar om hantering av fredstida kriser och när olika åtgärder ska vidtas. Inom MYHs ansvarsområde bedrivs en stor del av verksamheten hos anordnare, vilka ansvarar för att förebygga och hantera kriser inom sina respektive utbildningar.

De senaste åren har frågor om hur samhället ska fungera vid höjd beredskap blivit allt vanligare. Det är en följd av förändrad omvärld och förändringar i riksdagens säkerhetspolitiska inriktning. Höjd beredskap är ett läge som kan aktiveras vid krig eller liknande situationer. Det är regeringen som beslutar om höjd beredskap. Då aktiveras ett antal särskilda lagar som gäller individer, myndighet/kommuner och samhället i stort.

När det gäller MYH:s verksamheter är syftet med att planera, både när det gäller fredstida kriser och höjd beredskap, att säkra att myndigheten och anordnare av utbildningsverksamhet har rutiner för att kunna bedriva utbildning trots större eller mindre störningar.

Risken för terrorhandlingar och den nyligen höjda nivån för terrorhot är något som påverkar planeringen för fredstida kriser. MSB har på sin webb en hel del stödmaterial som kan användas av bland annat utbildningsorganisationer.

Fredstida kris

MYH har sedan länge en krishanteringspolicy och en krishanteringsplan, som kan aktiveras vid olika fredstida kriser. Dessa planer har ännu inte använts, även om vi i början av pandemin prövade en variant av krisorganisationen för att säkra myndighetsledningens långsiktiga funktion. De kriser och störningar som uppstått har, än så länge, hanterats med ordinarie styrdokument och organisation.

Vi vet att anordnare har krisplaner, som kan aktiveras vid kriser och störningar. Såvitt vi känner till så har dessa fungerat tillfredsställande när de aktiverats. Om anordnare inte har någon krisplanering, så rekommenderar MYH att en sådan görs.

Det ökade terrorhotet är en del av MYH:s arbete med att hantera kriser i fredstid. Anordnare behöver följa och agera utifrån de rekommendationer som ges av MSB och Säkerhetspolisen.

Höjd beredskap

Det är, som sagt, regeringen som beslutar om höjd beredskap vid risk för krig eller motsvarande.

Flera myndigheter har fått nya uppdrag när det gäller planering för höjd beredskap, dit hör inte MYH. Dock omfattas MYH av den högre ambitionsnivån när det gäller att förbereda sig för höjd beredskap. Landet har också delats in i civila försvarsområden som leds av utpekade länsstyrelser. Det pågår en utbyggnad av både det militära och civila försvaret.

Det pågår ett arbete med hur MYH ska agera vid höjd beredskap. Arbetet handlar primärt om analyser av verksamhetskritiska funktioner och hur de kan upprätthållas vid höjd beredskap.

En fråga som återstår är hur anordnare inom MYH:s utbildningsformer ska, bör och kan agera vid höjd beredskap. MYH:s uppgift är tillhandhålla systemstöd kopplat till uppgiftsinhämtande/lämnade samt säkerställa att utbetalning av statsbidrag kan ske så att utbildningar kan genomföras så långt som är möjligt och rimligt. Utlysningar kommer att genomföras. Bedömning av arbetslivets behov och ansökningar fortsätter. Beslut om nya utbildningar fattas, och därefter hanteras utbildningar på sedvanligt sätt (Mina sidor, utbetalningar, insamling av data osv). En del av detta arbete förutsätter förstås att det finns fungerande kommunikation (internet, telefon, postgång), något som andra myndigheter med flera svarar för. Under höjd beredskap förutsätter vi att anordnaren fokuserar på att genomföra sin(a) utbildning(ar) så långt det är möjligt och rimligt. Det går förstås inte att rakt av jämföra höjd beredskap med situationen under covid-pandemin, men det tydliggör syftet med planeringen – att sträva efter att fortsätta att bedriva utbildningar. Då anpassade anordnarna sitt genomförande utifrån olika praktiska förutsättningar (stad-land, stora-små, en-flera utbildningar, typ av utbildning, lokaler, anordnares ev andra åtaganden mm mm). Vi noterar också hur utbildning fortsätter att bedrivas i Ukraina trots mycket svåra praktiska omständigheter. Vi räknar med att anordnare kan behöva göra ändringar i kurs- och utbildningsplaner beroende på situationen. Vi tror att detta behöver tänkas igenom och planeras av anordnaren, så att utbildningar kan genomföras och att ändringar dokumenteras och kan spåras och följas upp.

Här går jag inte närmare in på att behovet av utbildningar och deras innehåll kan förändras med en krigssituation. Vår utgångspunkt är att vi, precis som idag, inför utlysningar informerar om angelägna utbildningar och yrkesroller. Utgångspunkten är att anordnare fortsatt samarbetar med det berörda arbetslivet.

Jag har vid offentliga samlingar flera gånger återkommit till att YH har stresstestats genom stor och snabb expansion samt pandemin. Och att det visat sig att utbildningssystemet verkar vara robust, och förmår hantera påtagliga störningar. Även om det inte går att veta hur YH skulle fungera under höjd beredskap, talar erfarenheterna hittills för att systemet skulle kunna fortsätta att bidra till arbetslivets kompetens och ge individer möjlighet till utveckling. Allt för att kunna bidra till att samhället fungerar så bra som möjligt även under höjd beredskap.

Jag uppmanar alla anordnare – om det inte redan är gjort – att utifrån dessa resonemang säkra att det finns en genomtänkt planering för hur utbildningar fortsatt ska kunna genomföras vid fredstida kriser och höjd beredskap. Det kan också behövas förberedelser för att hantera det ökade terrorhotet i landet. Ta del av MSB:s material om risk- och sårbarhetsanalyser, kritiska områden och möjliga åtgärder för att minska riskerna vid till exempel större evenemang.

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan