GD har ordet: Konst- och kulturutbildningarna – en del av kulturlivet och dess utveckling
Publicerad 17 februari 2021
Till sommaren firar konst- och kulturutbildningarna sex år i sin nuvarande form. En ringa ålder med tanke på att själva utbildningarna har funnits betydligt längre, även om det genom åren har varit i olika former. Utbildningarna har bytt kostym ett antal gånger under tiden men ändå utvecklats och behållit sin relevans genom åren. Vissa av utbildningarna startade för över 100 år sedan.
Syftet med det nya regelverket som infördes 2015 var att skapa bättre förutsättningar för utbildningarna att kunna bedrivas och utvecklas efter sina speciella behov. Det nya regelverket skulle bidra till en höjd kvalitet och skarpare profil för utbildningsformen jämfört med tidigare.
Allt sedan starten i det nya regelverket har vi på myndigheten haft som ambition att systematiskt ta oss an de behov av anpassning och utveckling som vi har sett i verksamheten. Ett exempel är öppningen för ett mer flexibelt sätt för anordnare att hantera årsplatser i antagningsprocessen till utbildningarna. Avsikten är att anordnarna inte ska begränsas när det gäller att nyttja alla beslutade platser, utan att det ska vara möjligt att kompensera för möjliga avhopp i förväg om det behövs.
Ett annat exempel är att det efter överföringen till det nya regelverket visade det sig att det fanns utbildningar som förts över till yrkeshögskolan men där det hade varit lämpligare om utbildningarna blivit konst- och kulturutbildningar. Därför genomförde vi en ansökningsomgång med fokus på att det skulle vara möjligt att ansöka om att byta regelverk för dessa utbildningar, vilket medförde att ytterligare några konst- och kulturutbildningar blev en del av utbildningsformen.
Ett behov som vi identifierat handlar om att göra administrationen så smidig som möjligt för utbildningsanordnarna. Det är viktigt att de administrativa systemen är användarvänliga och inte ökar anordnarens uppgiftslämnarbörda i onödan. Ett arbete pågår med målet att hanteringen av studiedokumentationen ska bli helt digital. Studiedokumentationen är ett område där vi ser att det är viktigt att både underlätta administrationen och samtidigt skapa förutsättningar för en rättssäker hantering utifrån de studerandes perspektiv.
I arbetet med verksamheten är det viktigt för oss att ha en bra dialog med de utbildningsanordnare som bedriver konst- och kulturutbildningar. Det är anordnarna som är experter på utbildningarna och på sina områden och vi behöver er input för att bedöma hur konst- och kulturutbildningssystemet fungerar och om det behövs anpassningar när det gäller de förutsättningar som myndigheten råder över. Under de senaste åren har vi regelbundet fört dialog med anordnarorganisationen FRIKS men också med andra anordnare enskilt eller i grupp. Under coronapandemin har dialogen varit extra viktig för att vi ska kunna följa hur utbildningarna fungerar och påverkas av rådande omständigheter.
Ett av syftena med det nya regelverket var att bidra till höjd kvalitet. Sedan 2016 har vi genomfört kvalitetsgranskning av utbildningar hos i stort sett alla utbildningsanordnare. Vi ser att utbildningarna generellt fungerar väl och att det är inom området lärande som utbildningarna fungerar som bäst. Vi har nyligen publicerat en rapport som sammanfattar resultatet från det senaste årets kvalitetsgranskning. Precis som tidigare år är vår uppfattning att utbildningarna drivs av kompetenta utbildningsanordnare och genomförs av yrkeskunniga lärare, vilket är några av styrkorna i konst- och kulturutbildningarna.
Parallellt med att verksamheten kommer på plats och att utbildningarna gjort sig hemmastadda i det nya regelverket får vi också mer information om hur utbildningarna fungerar och hur statsbidraget och studiemedelsplatserna kommer till användning.
Under 2020 var det många av de beslutade platserna i konst- och kulturutbildningarna som inte användes, framför allt i de konst- och kulturutbildningar som inte får statsbidrag. Samma mönster har vi även sett tidigare år. Det finns sannolikt olika orsaker till att det är för få studerande i vissa utbildningar och varje utbildningsanordnare har säkert mer information om vad det kan bero på när det gäller de utbildningar som man ansvarar för.
Att nyttja alla platser som är beviljade för en utbildning är viktigt ur ett kvalitetsperspektiv. Det gynnar utbildningen ur ett ekonomiskt perspektiv och ger anordnaren mer utrymme att utvecklas, men är också viktigt ur ett pedagogiskt perspektiv där olika perspektiv från studerande ger större möjligheter till ett stimulerande utbyte och en god lärandemiljö. Ur ett samhällsperspektiv handlar det om det övergripande syftet med konst- och kulturutbildningarna. För att utbildningarna ska vara en del av och bidra till kulturlivets utveckling behöver de resurser som avsatts för utbildningarna användas som det var tänkt, det vill säga att det går studerande på utbildningarna. I förlängningen innebär outnyttjade platser att färre studerande ges möjlighet att utbilda sig inom det konstnärliga eller kulturella området och att den kompetens som utbildningarna leder till uteblir i viss mån. Att de resurser som avsatts för konst- och kulturutbildningarna används, att platserna fylls med studerande, är viktigt för hela utbildningsformen. Både på en övergripande nivå och för de enskilda utbildningarna.
Utifrån denna lägesbild gör jag bedömningen att konst- och kulturutbildningarna nu har växt i sin nya kostym. Det vi tillsammans behöver fokusera på framöver är att konst- och kulturutbildningarna även fortsättningsvis genomförs och upplevs relevanta både i samhället och av de studerande. Vi behöver tillsammans säkerställa att konst- och kulturutbildningarna bedrivs på ett korrekt och rättssäkert sätt och att de håller hög kvalitet. Allt för att utbildningsformen, även i framtiden, fortsätter att vara en del av kulturlivet och bidrar till dess utveckling.
Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan