GD har ordet: Kurser inom YH
Publicerad 16 maj 2022
Skriver denna gång om kurser inom yrkeshögskolan. Först ett försök att sammanfatta hur det gått med YH-kurser hittills. Avslutar med viktig information om årets beslut.
State of the art
Det har bara två år sedan vi började med kurser och kurspaket inom YH. Uppdraget från regeringen för 2020 var att börja med en ny YH-variant med en budgetram om 13 miljoner kronor. Det fanns stora osäkerheter då:
- hur stort eller litet är intresset de facto hos anordnare, arbetsliv och studerande?
- kommer kurserna att motsvara ett behov av kompetens i arbetslivet, eller är det andra behov som tillfredsställs? Finns risk att kurserna inte bidrar till syftet med YH?
- har MYH kapacitet att på kort tid hantera en ny YH-variant?
- hur påverkar kurser övriga utbildningar inom YH; konkurrerar de ut programmen, det vill säga de utbildningar som leder till examen?
- kommer anordnare att kunna erbjuda kurser med flexibla upplägg, det vill säga former som gör att de går att studera parallellt med arbete och över hela landet?
Nu har det gått ett par år. Det har hänt en hel del. Corona/Covid-19 kom och kurser inom yrkeshögskolan blev ett verktyg för att motverka pandemins negativa effekter på arbetsmarknaden, ge individer möjligheter att kompetensutveckla sig när efterfrågan på arbetskraft hastigt minskade samt öka den samlade kompetensen för att stå bättre rustade när pandemin klingat av. Regering och riksdag tillförde mer resurser till YH-kurser under våren 2020 och MYH kunde omfördela ytterligare medel inom redan beslutade anslag. I efterhand kan vi konstatera att kurser för 99 miljoner kronor kunde beviljas för 2020. För start under 2021 beviljades platser för 122 miljoner kronor och i år räknar vi med att totalt bevilja platser för cirka 150 miljoner kronor (se mer nedan). Anordnarna nyttjade cirka 85 procent av de beviljade medlen de två första åren, vilket är en högre andel än för programmen. Man kan definitivt hävda att kurser inom YH rivstartade till följd av pandemin.
Införandet av en stor volym av kurser har inneburit att MYHs utveckling av rutiner, arbetssätt och IT-stöd inte kunnat hänga med fullt ut. Att införa nya varianter av YH kan låta enkelt, men kräver en rejäl arbetsinsats. Det handlar om att rigga en ny typ av ansökan, utveckla arbetet med att bedöma en ny typ av ansökningar, utveckla omvärldsanalysen av arbetslivets behov, ställa om kvalitetsgranskning och tillsyn, utveckla nya ekonomiska modeller och rutiner för utbetalningar samt – inte minst – att bygga ett nytt IT-stöd för alla nya arbetssätt och rutiner. Den kapaciteten var inte möjlig att få fram, i en situation där YH totalt fortsatte att öka kraftigt och MYH fick flera nya uppdrag som snabbt skulle implementeras för att hantera pandemin. Resultatet blev att myndighetens medarbetare fick lösa många av utmaningarna med tillfälliga, manuella arbetssätt. Inte önskvärt, men nödvändigt givet förutsättningarna. Jag är ändå nöjd med våra insatser; vi klarade – i samspel med anordnare och arbetsliv – att införa kurser och genomföra flera utlysningar/ansökningsförfaranden samtidigt som nästan alla medarbetare plötsligt fick jobba hemifrån. Det var absolut inte ett perfekt införande, men det fungerade tillräckligt bra. Det är fortfarande så att vi ”arbetar av” administrativa skulder som byggdes upp under 2020. Vi räknar med att vi ska vara i fas under 2023.
Hur har intresset varit?
et har kommit in många ansökningar från anordnare, fler än vad myndigheten förväntade sig. Antalet ansökningar ökade med 250 procent från det första till det tredje ansökningstillfället, från 187 till 667 ansökningar för att sedan minska något till 467 ansökningar under 2022. Beviljandegraden har varierat från drygt 15 procent till drygt 50 procent. Slutsatsen är att anordnare har bedömt att kurser inom YH har potential. Vi har, i våra kontakter med arbetsmarknadens parter och branschkonstellationer, uppfattat att det finns en stor potential när det gäller YH-kurser. Av flera skäl. Det finns ett uppdämt behov av kompetensutveckling kopplat till stora samhällsförändringar, digitalisering och klimat- och energiomställning. Det kommer att uppstå behov till följd av den omställningsreform som pågår. Vi vet av SCB:s sökandestatistik för 2021 att det i snitt finns 1,2 behöriga sökande per plats på totalen, förstås med variationer på olika utbildningar. Bilden jag har är att det i inledningsfasen funnits ett stort intresse bland aktörerna. Det finns säkert pandemieffekter i detta, så utvecklingen måste förstås följas. Samtidigt torde omställningsreformen över tid leda till en ökad efterfrågan på att gå kurser inom YH. Det är ännu för tidigt för att dra några slutsatser om hur andra delar av YH påverkas av YH-kurserna.
Myndigheten har uppmuntrat anordnarna att pröva flexibla studieformer. Mer än 9 av 10 utbildningar bedrivs på distans/med hybridlösningar. Det innebär att tillgängligheten till kurserna är hög i hela landet. Däremot är det vanligt att alla studerande börjar utbildningen samtidigt, samlat i en kursgrupp som har höststart. Det finns en potential att starta utbildningsomgångar vid flera tillfällen under ett kalenderår i syfte att öka flexibiliteten. I vår undersökning bland studerande kan vi se att en stor majoritet har kunnat kombinera arbete och studier. Men vi ser också att arbetsgivare inte har varit delaktiga i att uppmuntra sina medarbetare att kompetensutveckla sig och endast en mindre andel av de studerande har kunnat bedriva studier på helt eller delvis betald arbetstid. En slutsats är att medarbetare tar stort eget ansvar för sin egen kompetensutveckling.
En konsekvens av att MYH lämnat ett stort friutrymme i genomförandet är att kurser startar i slutet på varje kalenderår. Vi beslutar om start, men inte om slut. Det gör att kostnader skjuts till kommande år, vilket leder till problem i den ekonomiska planeringen. Detta måste myndigheten utreda och troligen styra upp, så att kostnaderna hamnar på det kalenderår då det finns en avsatt budget för utbildningen. Det får vi återkomma till.
Vad är det för utbildningar som prioriteras, beviljas och kommer till stånd?
En stor del av kurserna är kopplade till arbetslivets digitalisering. Än så långe är utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning störst. Samtidigt noterar vi att flera kurser är kopplade till flera utbildningsområden. Portföljen som helhet är än så länge smalare än när det gäller YH-programmen. MYH har konstaterat att befintliga modeller för att analysera kompetensbehov behöver förändras, för att bättre kunna se vilka kurser som bör prioriteras.
Vi kan se att knappt 2/3 av de studerande blir godkända på alla kurser sin utbildning. Det är något lägre andel än på YH-programmen, men högre än fristående kurser som ges på distans på högskolan. En möjlig förklaring till högre andel kan vara att de är framtagna i samspel med arbetslivet, och ska tillfredsställa ett faktiskt kompetensbehov där. Över 90 procent av de studerande säger att de har haft nytta eller viss nytta av kurserna. Nio av tio studerande är nöjda med sin utbildning. Utifrån dessa, begränsade underlag, blir bedömningen att kurserna verkar svara mot behov i arbetsliv och därmed att syftet med YH uppnås. Detta behöver dock följas upp ytterligare framöver, bland annat genom att arbetslivet får ge sin bild. Myndigheten kommer också att pröva uppföljning i fokusgrupper för att samla erfarenheter från studerande, anordnare och arbetsliv.
Att införandet av kurser inom YH inträffade samtidigt som pandemin ändrade förutsättningarna på arbetsmarknaden var en oavsiktlig, men bra timing. Genom en snabb och omfattande utbyggnad så kunde en del av pandemiproblemen på arbetsmarknaden motverkas. Individer fick möjlighet att studera kurser med stark arbetslivsanknytning på avancerad nivå - både för sin försörjning och för att stärka sin position på arbetsmarknaden. Arbetslivet fick sannolikt bättre förutsättningar att kompetensförsörja när pandemin klingade av. En inte alltför vågad gissning är att utbildningssatsningarna under pandemin – däribland YH-kurserna – bidragit till en rörelse på arbetsmarknaden.
Min samlade bild av kurser inom yrkeshögskolan är att de spelat en roll för att mildra negativa effekter av pandemin, att det finns ett behov av kurser kopplade till arbetslivets kompetensbehov, att underlagen hittills pekar på att de genomförs på ett bra sätt, att individerna har nytta av dem samt att de troligen är positiva för arbetslivet och arbetsmarknaden. Men det är förstås mycket kvar att följa upp och undersöka!
Om man tittar framåt, så är det så att myndigheten planerar för en budgetram om 150 miljoner kr per år de närmaste åren. Den kan behöva ändras om införandet av omställningsstudiestödet ökar efterfrågan på YH-kurser.
… och lite om de kommande besluten om beviljande
Myndigheten kommer snart att fatta beslut om ansökningar om YH-kurser med start 2022 och 2023. Det kommer att ske på samma sätt som förra året. En del beviljas och en del får tyvärr avslag. Beviljandegraden beräknas dock bli högre än förra året, både beroende på att anordnarna skickat in färre ansökningar och en högre budgetram. I år tillkommer dock ett nytt inslag till följd av förändrade planeringsförutsättningar.
I ordinarie budget för 2022 räknade MYH med att avsätta 115 miljoner kronor för YH-kurser. Regeringen har i vårändringsbudgeten förslagit en utökning av YH-anslaget. Om riksdagen fattar beslut enligt förslaget i juni, så kommer MYH att kunna bevilja ansökningar för sammanlagt 150 miljoner kronor.
Det betyder att vi kommer att behöva fatta beslut vid två tillfällen i år om de ansökningar som ni skickat in nu under våren 2022. I första steget beviljas kurser utifrån den ordinarie budgeten. Det sker enligt ordinarie tidsplan. Vi lägger samtidigt ansökningar som vi avser att bevilja - om riksdagen går på regeringens förslag - i en egen hög, utan att fatta beslut. Vi bedömer att dessa beslut, i ett andra steg, kommer att kunna fattas i slutet av juni/början av juli. Vi skriver ett brev/mejl till er som är berörda av detta förfarande. Vi avslår i första steget alla ansökningar som inte kan beviljas i vare sig steg 1 eller 2.
Ni som får ett brev/mejl får ytterligare information där. I sammandrag handlar det om vår avsikt att bevilja ansökan i juni – om erforderliga beslut fattas. Det finns således ingen garanti eller löfte, om ett beviljande. Men förfarandet ger ändå möjlighet att, trots osäkerheten, planera för ett genomförande. Det är förstås inte optimalt, men det bästa sättet vi kan göra utan att starta nya ansökningsförfaranden. Ni som har gott minne kommer ihåg att vi gjorde på detta sätt vid de snabbt tillkomna pandemisatsningarna 2020. Hoppas att ni ser poängen med att få till stånd många YH-kurser, även med nya planeringsförutsättningar.
Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan