Utredaren får även i uppdrag att föreslå hur en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå kan införas för att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbetslivet. Utredaren ska bl.a. föreslå inriktning och utformning av en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan samt vid behov föreslå avgränsningar mellan denna nya form av yrkesutbildning och andra former av yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå.

Lite mer konkret ska utredaren

• föreslå inriktning och utformning av en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan, inklusive bl.a. arbetslivets inflytande, examensbenämning, examenskrav, tillträde till utbildningen och utbildningens omfattning,
• analysera och föreslå under vilka förutsättningar den nya formen av yrkesutbildning ska berättiga till studiestöd,
• analysera och föreslå vilka krav som ska ställas för att en offentlig eller enskild aktör ska få anordna den nya formen av yrkesutbildning och villkor för att statligt stöd ska få lämnas för utbildningen,
• analysera utbudet av andra former av yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå och vid behov föreslå avgränsningar mellan dessa utbildningsformer och den nya formen av yrkesutbildning,
• göra en uppskattning av dimensioneringen av den nya formen av yrkesutbildning utifrån samhällets behov av yrkesutbildad arbetskraft.

Utredaren ska också föreslå hur införandet av den nya formen av yrkesutbildning kan följas upp och utvärderas, lämna de övriga förslag som bedöms nödvändiga och lämna nödvändiga författningsförslag.

Min tolkning av direktivet är att regeringen nu tar ett första steg mot att det ska finnas utbildning på SeQF-nivå 4 enligt YH-modellen. Det är något som lyfts i diskussioner som en möjlig utveckling av yrkesutbildningen de senaste åren. Enligt arbetslivet finns ett mycket stort behov av yrkeskompetens från gymnasial nivå. I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät uppger hälften av de tillfrågade företagen att de efterfrågar kompetens från yrkesprogram på gymnasienivå. Drygt en tredjedel av de tillfrågade företagen uppger att de efterfrågar YH-utbildade, 30 procent efterfrågar högskoleutbildad personal.

Denna nya form av utbildning skulle också erbjuda nya möjligheter för individer som vill vidareutbilda sig, eller byta bana. Det finns också behov av ett utbud av yrkesutbildning kopplat till det nyinrättade omställningsstudiestödet. Flexibiliteten i YH-modellen, t ex när det gäller antagning och validering (YH-flex), svarar sannolikt mot att det finns många vuxna med olika bakgrund som vill kunna ta nya steg på arbetsmarknaden. Ett viktigt skäl till den nya formen är arbetslivets aktiva medverkan, genom att kunna ta initiativ till utbildningar, ha inflytande på innehållet och medverka i genomförandet.

Av direktiven framgår att regeringen tänker sig att MYH ska vara förvaltningsmyndighet för denna nya form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Det är ett avsteg från principen att MYH verkar på eftergymnasial nivå och Skolverket på gymnasial dito. Det verkar istället vara MYH:s erfarenheter av utbildningsmodellen, men också möjligheter till samverkan mellan yrkesutbildningar på olika nivåer som vägt tyngst i regeringens bedömning. Det är också samma förvaltningsuppgifter som MYH utför idag, som också ska omfatta SeQF-nivå 4. Det gäller t ex analyser av arbetslivets kompetensbehov, prövning och prioritering av ansökningar om att få bedriva utbildningar, men också kvalitetsgranskning och tillsyn som jag tolkar det.

Nu blir det, minst sagt, spännande att följa utredningens arbete och regeringens bedömningar när det blir dags för proposition längre fram. Det återstår förstås mycket arbete innan ett direktiv gestaltar sig i verkligheten. Det kan hända mycket på vägen till beslut och genomförande. Men eftersom direktivets innehåll syftar till större förändringar, både när det gäller yrkesutbildning för vuxna och MYH, ville jag resonera om direktivet och möjliga konsekvenser i denna text.

Det blir också spännande att följa vad som händer i remisshantering och regeringens överväganden när det gäller förslagen i utredningen om framtidens yrkeshögskola. Detta ligger lite närmare i tid.

För MYHs del kan det sammantaget bli fråga om påtagliga förändringar och nya uppdrag de närmaste åren. Centralt stöd för YH-antagning. Nytt studiedokumentationssystem. En ny YH-modell för yrkesutbildning för vuxna. Kanske även fortsatt YH-expansion. För att nämna några förslag som nu finns i luften. Det kommer sannolikt att finnas mycket för myndigheten att ta tag i!

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan