Det har nu gått några år. Och vi kan konstatera att antalet vetenskapliga skrifter om YH har ökat något. Det är bra. Men det är fortfarande få studier av YH ur olika perspektiv, om man jämför med andra utbildningsformer. Forskare som vi har kontakt med menar att de har svårt att få finansiering för YH-studier av Vetenskapsrådet och FORTE. Det finns många skäl till att fortsätta argumentera för fler studier om och i YH. Ett är att YH är en förhållandevis ny och annorlunda utbildningsform med delvis annat syfte än andra delar av utbildningssystemet. Ett annat är den numer stora volymen YH – av dem som påbörjade en eftergymnasial utbildning förra året startade en tredjedel en YH-utbildning.

Vad vet vi då om YH, om man utgår från de rapporter om YH som vi känner till? Här följer en sammanfattning. Jag väljer här att ta med rapporter som publicerats av olika myndigheter. En del av dessa bygger på statiska analyser av registerdata och data från enkäter. En del av dem ligger på en avancerad nivå när det gäller data, metoder och analyser, och närmar sig – såvitt jag kan bedöma – vetenskapliga studier.

Myndigheter

IFAU (Lind & Westerberg) har 2015 gjort en uppföljningsstudie om sysselsättningsgrad, inkomster och förekomst av arbetslösning före, under och efter YH-utbildning. Denna registerstudie innehåller också en jämförelse med ett matchat urval av högskolestudenter. Slutsatserna är att sysselsättningsgraden ökar tydligt, med variationer mellan ämnesområden. Medianinkomsten mer än fördubblas. I jämförelse med ett matchat urval av högskolestudenter står sig YH-studerande väl när det gäller sysselsättningsgrad och löneutveckling över tid. De finner att YH bidrar till rörlighet på arbetsmarknaden.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Eliasson & Stenberg) publicerade i slutet av 2021 en studie. Slutsatser där är att examinerade från YH har en tydlig bruttolöneökning. De gäller båda könen och alla åldersgrupper. De har också gjort beräkningar av den samhällsekonomiska effekten av YH-utbildning, och kommer fram till att den är positiv. Internräntan beräknas till 6,7 procent. Som för all utbildning blir den samhällsekonomiska effekten högre, ju längre tid de examinerade arbetar efter sin utbildning.

Riksrevisionen har 2020/21 granskat om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner om att yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att de håller hög kvalitet och att statens stöd till dem fördelas på ett effektivt sätt. Den övergripande slutsatsen är att yrkeshögskolan i stort sett lever upp till riksdagens intentioner. Riksrevisionen bedömer att utbildningar som kommer till stånd efterfrågas på arbetsmarknaden.

MYH har publicerat många olika uppföljnings- och utvärderingsrapporter. De mest citerade är de årliga sysselsättningsstudierna, en enkätundersökning till examinerade ett år efter examen. Den handlar om YH-studerandes sysselsättning före och efter studierna, men följer också de studerandes nöjdhet med sina YH-utbildningar. Härifrån hämtas andelen i jobb och andelen i ett jobb som motsvarar utbildningens innehåll. MYH publicerar, i enlighet med sin instruktion, i början av maj varje år en statistisk årsrapport med data om sökande, studerande, utbildningar, kostnader, utfall med mera. En stor del av denna data finns tillgänglig på MYHs och SCBs webbplatser, med möjlighet att göra egna urval och analyser. MYH har över åren också publicerat rapporter från uppföljningar och utvärderingar om bland annat examensgrad, tillsynsresultat, resultat från kvalitetsgranskning, flyttmönster, internationalisering, förkunskapskrav, distansutbildningar, statsbidrag, svenska med yrkesinriktning och pedagogiskt stöd till studerande.

SCB är, sedan några år, statistikansvarig myndighet och publicerar bland annat etableringsstudier (registerdata), där YH kan jämföras med andra utbildningsformer. SCB publicerar årligen statistik över sökande och antagna (enkät till anordnare). SCB tar även fram andra rapporter, som publiceras på scb.se. Ett exempel är en studie av YH-studerandes bakgrund.

CSN har gjort några studier om YH-studerande. En visar andelen studerande som nyttjar möjligheten till studielån. 2017 publicerade CSN en rapport om de studerande på YH. Slutsatserna är att de studerande får ett stort stöd i studierna vilket ger en bra studiesituation, att den ekonomiska situationen är bäst bland yngre studerande, att studiemedlen är viktiga för rekryteringen till studier samt att de studerande har ett förhållandevis gott hälsotillstånd och tror på en ljus framtid.

Avhandlingar, uppsatser

RATIO, Näringslivets forskningsinstitut, har undersökt YH-utbildades effekter på tillverkningsföretag, genom att beräkna sambandet mellan yrkesutbildning på olika nivåer och företags produktivitet (Herrström, Malm Lindberg & Persson). Resultaten visar att det finns omfattande skillnader i produktivitet mellan de som har YH-utbildning och kollegor med annan utbildningsbakgrund. Utbildningens längd påverkar den anställdes produktivitet, och två- respektive treåriga utbildning ger generellt sett större produktivitetseffekter än kortare utbildningar. Huvudslutsatsen är att YH-utbildningar hävdar sig väl jämfört med högskoleingenjörsutbildningar. Resultaten indikerar att de som genomgått en tvåårig YH-utbildning är minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, i synnerhet dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Inom ramen för RATIOs forskningsprogram Näringslivets kompetensförsörjning, som produktivitetsstudien också var en del av, skrev Bladh rapporten Saknar den högre utbildningen relevans? En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. I rapporten Yrkesutbildningens irrvägar gör Karlsson och Ronquist analyser av yrkesutbildningen i dagens utbildningssystem. Slutrapporten från programmet Kompetenspusslet, den viktigaste framtidsfrågan försöker peka ut problem, frågeställningar och förslag kopplat till kompetensförsörjningen i näringslivet och som kommit upp under forskningsprogrammet (Karlson, Grönbäck & Joyce).

Rebecca Ye (SU) har i sin avhandling studerat svagt definierade yrkesgrupper inom den digitala sektorn. Hon frågar sig bland annat varför och hur individer träder in på sådana yrkesbanor som saknar uppenbara eller tydliga karriärvägar. Genom att följa en grupp studenter under och efter åren de studerade på en internationellt erkänt "digital skola" (en YH-utbildning) och genomföra longitudinella kvalitativa intervjuer analyseras denna nya ekonomis yrkesskript och hur aspiranterna konstruerar sina biografier. Mer precist gjordes i detta fall tre empiriska nedslag med fokus på rörelsen mellan utbildnings- och arbetsmarknaden: när de var i träning, när de sökte arbete och när de väl arbetade. Utöver detta analyserade hon även jobbannonser för att förstå och karakterisera de kvaliteter och ideal som arbetsgivare i sektorn reproducerar. Avhandlingen bidrar till pågående diskussioner inom arbets- och utbildningssociologi, särskilt om frågor om nyare former av yrkesexpertis, karriärformering och övergången till den digitaliserade ekonomins vaga arbetsmarknad (text i detta stycke hämtad från su.se och något bearbetad).

Johanna Köpsén (LIU) har i sin doktorsavhandling Knowledge in VET curricula and power in society and labour market, Policy and practice: Demands-based and employer-driven Swedish Higher Vocational Education (2020) försökt positionera YH med hjälp av frågor om organisering av utbildning och kunskap i relation till hur makt fördelas i samhället, utifrån Basil Bernsteins teorier. Hon beskriver en extremt marknadsorienterad utbildningsform, och finner att staten överlämnat kontrollen över offentliga utbildningar till lokala representanter från arbetslivet. Lärare och anordnare skulle kunna vara en motvikt mot arbetslivet, men är bortkopplade från makten över YH. Hon menar också att YH har en total avsaknad av studerandeperspektiv; dessa har blivit avhumaniserade handelsvaror. De studerande fastnar i de begränsade yrkesroller som de utbildas för. När yrkesutbildningars upplägg närmar sig arbetlivets behov för mycket berövas de studerande även möjlighet till den reflektion de behöver för att delta fullt ut i samhället.

Claudia Masel Skogsberg har i en avhandling 2020 vid the University of ESEADE in Buenos Aires, Argentina studerat förändringar inom ‘Business Administration’ och IT i industrisektorn samt hur detta påverkar olika yrkesutbildningar inom ett svenskt utbildningsföretag. Detta för att bidra till förståelse av hur olika typer av kompetenser ändras, och hur snabbt, men också hur kompetensbehoven och examinerade från yrkesutbildningar kan matchas över tid. Hon kommer fram till att yrkeshögskolan kan fungera som en förebild när eftergymnasial yrkesutbildning etableras i sydamerikanska länder, men troligen också i andra länder i Europa, särskilt när det gäller ’digitization’.

Janina Schmidt (GU) har i en masteruppsats 2020 undersökt kursplanerna i några YH-utbildningar. Uppsatsens syfte är att belysa det sätt som direktiv och idéer tolkas och förstås av de som verkar inom yrkeshögskolan samt att visa på möjliga alternativa uppfattningar. Studiens teoretiska ramverk består av nyinstitutionell teori, Weicks teori om meningsskapande samt Stars och Greismers teori om gränsobjekt. Resultatet är att kursplaner i stor utsträckning särkopplas ifrån de praktiska verksamheterna. Dokumenten tolkas och förstås på basis av kringliggande institutioner och tidigare erfarenheter från skolvärlden, såväl som från yrkeslivet. Vidare visar resultatet att det sätt som yrkeshögskoleutbildningarna organiseras medför att det finns få möjligheter till gemensamt meningsskapande i relation till styrdokumenten. Slutligen konstateras att stora delar av kursplanerna, för att få avsedd verkan i de grupper som begagnar sig av dem, måste förstås och tolkas på ett likartat sätt av samtliga intressenter. Det finns ett stort behov av mer och tydligare information från Myndigheten för yrkeshögskolan i relation till kursplanernas syfte och uppbyggnad specifikt relaterat till yrkeshögskolan.

Det finns också några studier från KY-perioden 2002–2009, bland annat en avhandling från 2004 (Lindell, LuTH) med titeln From formulation to realisation: reform in Swedish continuing vocational training: the case of advanced vocational education. Mohamed Chaib (Encell, JU) har 2007 skrivit om Yrkeskunnande och pedagogisk kompetens. Erfarenheter av kvalificerad yrkesutbildning. Några forskare vid KTH (Andersson, Nabari Larijani & Wilhelmsson) har gjort en studie om effekter av kvalificerad yrkesutbildning. Det övergripande syftet var att undersöka sambanden mellan KY-utbildning och löneutveckling, arbetslöshet och sjukskrivning. Slutsatsen blev att de med KY-utbildning i allmänhet har högre löneinkomster, mindre sannolikhet att bli arbetslösa och färre sjukskrivningsdagar än de som endast har en gymnasieutbildning. Det finns också rapporter från IFAU och Riksrevisionen från KY-tiden.

Forskningsöversikter för arbetet med kvalitetsgranskning

MYH har låtit göra forskningsöversikter när det gäller lärande i arbete (LIA), samverkan med arbetslivet och utbildarkompetens. Dessa översikter har primärt använts i arbetet med att ta fram och pröva ut kvalitetskriterier för myndighetens kvalitetsgranskning av utbildningar inom yrkeshögskolan.

• Lärande i arbete – en katalysator för yrkeskunnande, Tematisk kvalitetsgranskning i samverkan mellan MYH, Göteborgs universitet (Littke, Thång) och FACO, International Science Park i Odense (Faurschou), MYH 2014
• Svensson: Samverkan som drivkraft - en forskningsöversikt, MYH, 2014
• Olofsson, Kvist & Leijon: Utbildarkompetens inom yrkeshögskolan – en forskningsöversikt och en pilotstudie, MYH 2016

Studier om yrkesutbildning, yrkesdidaktik, yrkeslärare

Det finns naturligtvis studier som inte direkt fokuserar på YH-utbildning i Sverige som ändå har bäring på yrkeshögskolan. Här följer några exempel, hämtade ur samtalen med forskare på olika lärosäten.

Ett sådant exempel är den analysmodell för förhållandet mellan den studerande, lärande i skolan och lärande på arbetsplatsen som beskrivs i antologin Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv (Gustavsson & Köpsén, s.16). Ett annat sådant exempel är slutsatserna i en norsk studie av medieutbildning. Nina Aakernes finner att det är två omständigheter eller villkor (conditions) som är särskilt viktiga för att sammanhang (coherence) mellan skola och arbete/arbetsplats ska uppnås: (a) möjligheten för deltagarna att under den skolförlagda delen av utbildningen att få ta del av autentiska arbetsuppgifter samt (b) samarbete mellan utbildningsanordnaren (skolan) och arbetsplatsen till vilken praktik har förlagts. (From school to work: Coherence between learning in school and learning in workplaces for apprentices in the Media graphics programme in Norway, Nordic Journal of Vocational Education and Training, 2018).

Det finns också svenska antologier om till exempel yrkesdidaktik samt jämförande nordiska och europeiska studier där ländernas likheter och skillnader när det gäller yrkesutbildning. Här är några exempel:

• Bown & Drysdale (Eds.): Work-Integrated Learning in the 21th Century. Global Perspectives on the Future. Emerald Publishing, 2017
• Brørup Dyssegaard, de Hemmer Egeberg, Kløveager Nielsen, Steenberg & Vestergaard: Virkningsfuld undervisning, praktik og vejledning på erhvervsuddannelserne - En forskningskortlægning, Dansk Clearinghouse – forskningsserien, 2014 nummer 20
• Fejes, Lindberg & Wärvik (red): Yrkesdidaktikens mångfald, Lärarförlaget, 2017
• Gustavsson & Köpsén (red): Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv, Studentlitteratur, 2018
• Köpsén, S. (red): Lära till yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur, 2014
• Olofsson, Helms Jørgensen, Michelsen & Persson Thunqvist (2016), Same, but different – The Emergence of VET in three Nordic Countries”, i Berner & Gordon (eds.), History of Vocational Education in Europe. Cases, Concepts and Challanges. Bern: Peter Lang AG. International Academic Publishers
• Olofsson & Panican (2012), Den svenska yrkesutbildningsmodellen, i Host: Tradisjonelle utfordringer – fornyet intresse. Hvordan er de nordiske landes yrkesutdanninger i stand til å mote arbeidslivets behov? TemaNord 2012:503 Köpenhamn: Nordiska ministerrådet

Alldeles nyligen publicerades en artikel av Ye, Chudnovskaya och Nylander (SU, LiU). De analyserar administrativa data om vilka som studerar på YH och om det förändras under en kraftig expansion, utifrån en demografisk ansats och ett sociologiskt perspektiv. Bland annat finner de små skillnader i sannolikheten för YH-studier mellan dem som gått studieförberedande program respektive yrkesprogram. De ser också att YH attraherar en bred skara deltagare från olika sociala bakgrunder, och att den bredden ökar under expansionen.

Utifrån detta försök till sammanställning om kunskapen om YH blir det tydligt att det finns en mycket stor potential för studier om YH. Det är få frågeställningar som prövats i YH-miljön, eller där yrkesutbildning på olika nivåer studeras samtidigt. Dessa kunskapsbrister uppmärksammas också i de avhandlingar med mera som redovisas ovan. Min förhoppning är förstås att många som läser denna text, på olika sätt försöker att bidra till studier om YH. Tack på förhand!

Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan