GD har ordet: Yrkeshögskolan och miljö- och klimatmässig hållbarhet
Publicerad 3 februari 2022
Ingen har väl undgått diskussionen om klimat och hållbarhet. Många människor visar sitt engagemang, globalt. Frågan är också en viktig del av regeringsförklaringen och budgeten för det kommande året. Det finns politiska mål för arbetet, bland annat att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet i världen. Med de globala målen i Agenda 2030 har världens ledare också förbundit sig till att vi tillsammans ska arbeta för hållbar utveckling. Hur tänker jag kring detta och yrkeshögskolan? Hur kan vi som arbetar med YH bidra i att nå miljö- och klimatmålen?
Utgångspunkter för YH-utbildning
All utbildning i yrkeshögskolan ska enligt regelverket utgå från demokratiska värderingar och på så sätt bidra till aktiva samhällsmedborgare och en fungerande demokrati. Utbildningarna ska också bidra till jämställdheten i samhället. Var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska därtill främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö.
Detta innebär att den som ansöker om att få bedriva utbildning har funderat igenom dessa aspekter redan innan ansökan skickas in. Utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet bör ha tänkt igenom hur utbildningens innehåll ska kunna bidra till miljö- och klimatmässig hållbarhet. I många branscher ställs krav på energieffektivisering och hållbara arbetssätt. Det betyder att utbildningarna som ska förse branscherna med rätt kompetens behöver ta upp dessa aspekter. Likaså bör utbildningsanordnare ha tänkt igenom hur utbildningens genomförande i sig ska ske på ett sätt som är hållbart och bidrar till så lite miljöpåverkan som möjligt.
Redan idag kan vi se att många yrkeshögskoleutbildningar, inte sällan med hjälp av berört arbetsliv, bidrar med värdefull kompetens som är nödvändig för nya eller förändrade arbetssätt i en mängd yrkesroller. Det kan röra sig om nytt eller ändrat innehåll i kurser eller att arbetsmetoder i yrkesrollen behöver genomföras på ett mer resurseffektivt sätt. Kanske har ni ännu fler exempel på hur arbetslivet kan bidra till att hållbarhetsperspektivet lyfts i utbildningarna?
I sina bidrag till att nå miljö- och klimatmålen har många samhällssektorer och branscher god nytta av kompetensen hos de utexaminerade från yrkeshögskolan. För att nämna några exempel handlar det bland annat om produktion av hållbara livsmedel, olika infrastruktursatsningar och bostadsbyggnation.
Nya YH-utbildningar
Ett viktigt bidrag i denna utveckling är att det inom YH startar nya utbildningar som på olika sätt kan bidra till klimatomställning och långsiktig hållbar utveckling. Sådana kan finnas inom flera utbildningsområden, till exempel när det gäller ”grön” teknik. Ibland handlar det om nya yrkesroller inom yrkeshögskolan, ibland om befintliga roller med nya eller förändrade kompetenskrav.
Några exempel på detta är utbildningar till anläggningsingenjör för hållbart byggande, soleltekniker och driftledare inom gröna näringar.
Befintliga YH-utbildningar
Lika viktigt är dock att innehållet i befintliga utbildningar successivt ses över utifrån klimat- och hållbarhetsperspektiv. Jag tänker att många – alla? – yrkesroller på olika sätt har kopplingar till klimat- och hållbarhetsfrågor. Inom många yrken och branscher ställs det ökade krav på att minska samhällets resursanvändning och miljöpåverkan, som påverkar förutsättningarna för yrkesroller som redan pågående utbildningar ska leda till.
Det är också viktigt att alla utbildningar genomförs på ett hållbart sätt. Utbildningarnas genomförande i sig ska ske så miljömedvetet som möjligt. Det kanske rentav är möjligt att kombinera detta med de hållbarhetsaspekter som handlar om själva innehållet i utbildningen och yrkesrollen den ska leda till?
Kurser/kurspaket inom YH
Hittills har myndigheten prioriterat kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan som har inriktning mot digitalisering, automatisering, energieffektivisering, klimatomställning och hållbarhet. Det är områden som är viktiga i arbetet för att nå miljö- och klimatmålen. En snabb genomgång av kurser/kurspaket inom YH ger vid handen att i storleksordningen 20 procent har en tydlig koppling till klimat- och energiomställning. Hittills kan vi se att de kurser och kurspaket som beviljats spänner över många branscher. Det visar att många arbetsgivare ser behov av fördjupad, breddad eller förnyad kompetens inom sina verksamheter när det gäller just hållbarhetsfrågor.
En tilltagande trend som påverkar många yrkesområden, och inte minst den kompetens som efterfrågas av yrkeshögskolan, är den cirkulära ekonomin. Cirkulär ekonomi innebär att material och resurser behöver användas mer effektivt, men kan också vara en drivkraft för innovationer och nya affärsmodeller. För att ge rekryterande branscher rätt förutsättningar att ställa om till en cirkulär ekonomi är yrkeshögskolan unikt positionerad – här kan utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet bidra med framtidens kompetens för en långsiktig och hållbar omställning av samhället.
De statliga myndigheterna har en betydelsefull roll för att nå miljö- och klimatmålen. Men ingen aktör kan leda omställningen till ett hållbart samhälle ensam – vi behöver arbeta tillsammans!
Vad säger ni? Vilka bidrag kan YH göra till målen om klimatomställning och ett långsiktigt hållbart samhälle?
Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan