Henrik ser möjligheterna med yrkeshögskolans praktik
Publicerad 23 april 2026
"Det är jättebra med praktikperioder, för då får man en chans att välja vilka personer som ska vara kvar. Och även om vi inte kan anställa just då får vi en fin lista med tänkbara kandidater att ringa senare.". Så säger produktionsledare Henrik Grankvist i Grums om att ta emot studerande från yrkeshögskolan på praktik.
”Har du inte gjort saker förut kan du inte vara bra på dem från början. Vill du lära och tar åt dig kunskap har du ändå högre högsta potential än någon som kan branschen men är trött och oengagerad”. Så säger Henrik Grankvist om en av fördelarna med att ta emot praktikanter.
Inom yrkeshögskolan kallas praktikperioderna för LIA, lärande i arbete. LIA är en bärande del i yrkesprogrammen och CNC-området är inget undantag. Där behöver Henrik Grankvists arbetsgivare kunnig personal, men det är inte så enkelt att hitta.
– Vi på Löfman & co Verkstad AB tog inte emot så mycket praktikanter när jag började jobba här, men det har jag försökt ändra på. Det är nämligen väldigt tufft att hitta kompetenta operatörer i vår region. Försvarsindustrin är till exempel stor här i Värmland och de dammsuger marknaden på personal.
Eget ansvar
På Löfman jobbar man mycket med skärande bearbetning och legotillverkning, beställningstillverkning av metalldelar utifrån kundernas behov.
– Det betyder att vi ofta byter arbetsmoment flera gånger under en dag, och det ställs krav på självständighet och programmeringskunskaper hos oss. Du ska kunna ta ansvar för en beställning från ritning tills du har tillverkat en färdig produkt.
Henrik är mycket positiv till att ta emot studerande från yrkeshögskolan när de gör sina LIA-perioder.
Forma ny kompetens
– Det tar tid att ta emot någon och lära upp personen, absolut. Men vad är alternativet? Det kostar jättemycket om man ska hålla på och annonsera efter folk och öppna 500 ansökningar som kanske är mindre relevanta. Och även om vi får tag i någon som har jobbat tio år i branschen så är det ingen garanti för att den personen funkar just hos oss. Istället kan vi få in någon på LIA som är ny men som har en härlig inställning och som suger åt sig som en svamp.
Vågade satsa på upplärning
En medarbetare som kom in via LIA är Hanna Oksa. Henrik berättar att LIA gjorde det möjligt för Hanna att växa in i den för henne helt nya yrkesrollen, men också för företaget att se att hon var rätt person.
– Hon var här på intervju före LIA:n och visste inte skillnaden mellan svarv och fräs. Jag märkte då att hon skulle ha en lång startsträcka och det sa jag också. ”Du ska göra en lång praktik och jag ser inga hinder för att du ska kunna komma in i jobbet på den tiden. Men du har låga förkunskaper så du måste verkligen lägga manken till och vilja det här.”
Nya människor in i branschen
Hanna visade engagemang och vilja och det gjorde att företaget var redo att satsa på henne. Henrik konstaterar att man ibland kan behöva acceptera längre startsträckor om man faktiskt vill ha in nya människor i yrket, till exempel få in kvinnor i en mansdominerad bransch.
– Nu var vi i ett läge där vi kunde anställa, så då var det lätt att erbjuda henne jobb. Ibland är vi i ett annat läge när en bra praktik tar slut. Då får personen i alla fall goda referenser med sig härifrån, och så har vi förhoppningsvis gjort ett bra intryck. Sedan har vi en fin lista med tänkbara kandidater att ringa senare. Då slipper vi börja från noll med att försöka rekrytera när vi är stressade och har jättehög beläggning.