På Energimyndighetens testlaboratorium i Eskilstuna arbetar Georgios Foskolos som teknisk rådgivare. Testlabbet är inriktat på att främja resurseffektiva produkter. Här görs bland annat marknadskontroller och informationsprovningar.

– Mitt jobb innehåller praktiskt labbarbete och externa provningar av till exempel solceller och reservkraftsaggregat, men också regeringsuppdrag om exempelvis smart styrning i elnätet, säger Georgios.

När det kommer nya produkter och tjänster på energimarknaden behöver Energimyndigheten hänga med. Så är det med batteriteknik, ett område som vuxit snabbt. Georgios konstaterar att det ligger i tiden och berättar att laboratoriet planerar att undersöka kombinationen solceller och batterilagring. Det är möjligt att man kommer att jobba ännu mer med batterier i framtiden. Därför blev han intresserad när han fick tips av en tidigare kollega om YH-kursen Energy Storage and Battery Systems hos YH-Akademin.

– Förra året hade jag på gång en liknande kurs på Uppsala universitet men det gick inte att få till rent praktiskt med arbetet. Här gick det att få ihop.

Under sex veckor läste Georgios kursen, som var kostnadsfri och gavs på distans. Han har familj med tre barn och jobbade samtidigt, men tycker att det fungerade eftersom det var en så begränsad tidsperiod det handlade om. Lektionerna gick att se digitalt i efterhand. Efter varje veckopass var det prov, och parallellt med detta skulle några projektuppgifter utföras. Georgios är civilingenjör i energisystem och teknisk licentiat i elkraft och passade därmed väl in i målgruppen för kursen.

– Den gavs på engelska och känslan var också att det var väldigt internationellt i klassen med deltagare som hade sitt ursprung i olika länder, säger Georgios och konstaterar att energi- och batteriområdet är ett internationellt arbetsfält.

Blev det någon kompetensutveckling då? Ja, det tycker han absolut.

– Sedan var det lite väl inriktat på bilbatteriteknik vilket jag har framfört som återkoppling. Men på det stora hela var det intressant för mig själv och det kommer att vara till nytta i mitt arbete. När företag ligger bakom blir kopplingen mot verkligheten väldigt tydlig. Det är bra med YH, och att man kan kombinera kurser med arbete, alltså att det är kortare kompetensutveckling.

Georgios avslutar:

– När det dyker upp något nytt inom vår labbverksamhet så kan vi inte alltid anställa mer folk, och då behöver vi kompetensutveckla oss själva istället. Som nu. Jag skulle inte vilja hålla på med ett jobb där jag inte utvecklas.

YH-kurser – även för akademiker

Yrkeshögskolan har erbjudit kurser sedan 2020. En YH-kurs är upp till 99 YH-poäng, vilket motsvarar ett halvårs studier på heltid. Kurserna passar dig som vill förnya din kompetens eller utvecklas i din befintliga yrkesroll. De riktar sig främst till yrkesverksamma och är därför en ny och viktig del av det livslånga lärandet. Genomsnittsåldern för dem som påbörjar en utbildning är 40 år. Så många som 70 procent av de som läser en YH-kurs har tidigare erfarenheter av eftergymnasiala studier och 30 procent har minst tre års eftergymnasiala studier.

Torsdag 23 maj publicerar myndigheten resultatet i den senaste ansökningsomgången om att bedriva YH-kurser. I samband med det uppdateras även kursutbudet på yrkeshogskolan.se.