Den 1 oktober lämnade Myndigheten för yrkeshögskolan en återrapportering till regeringen med de resultat som uppnåtts under det dryga år som korta yrkeshögskoleutbildningar (kurser och kurspaket) funnits i yrkeshögskolan.

Till en början var tanken att kurser och kurspaket skulle bli en blygsam satsning, men när pandemin slog till beviljades ett betydligt större antal utbildningar än planerat. Nu har drygt 300 olika kurser och kurspaket beviljats.

Hittills har drygt 7 000 studerande påbörjat en kort yrkeshögskoleutbildning. De flesta läser på halvtid och distans och utbildningarnas omfattning varierar från allt från en vecka till 19 veckor, vilket motsvarar 5–95 YH-poäng.

Merparten av de studerande har valt att gå utbildningar inom ekonomi, administration och försäljning, data/IT och teknik och tillverkning. Myndigheten har valt att prioritera utbildningar inom områdena digitalisering, automatisering, energieffektivisering, klimatomställning och hållbarhet. Inom dessa områden är det många branscher som har stora kompetensbehov.

Syftet med dessa utbildningar är att de ska kunna erbjudas i syfte att utveckla flexibilitet och möjlighet att svara mot behov av fördjupad, breddad eller förnyad kompetens i arbetslivet​. Upplägget ska passa yrkesverksamma som behöver ny kunskap.

– Vi valde att ge möjlighet till flexibla upplägg där utbildningsanordnarna skulle kunna starta utbildningar med olika studietakt och studieform under hela året för att möta behov hos studerande och arbetsliv. Det är bara ett fåtal utbildningsanordnare som har utnyttjat det. Vi hade gärna sett mer av det, säger Margareta Landh, projektledare.

Intresset bland arbetsliv och utbildningsanordnarna har varit mycket stort. Det syns bland annat i utvecklingen av inkomna ansökningar om att få bedriva utbildning. Antalet ansökningar har ökat med 250 procent sedan starten för drygt ett år sedan.