Hur har den första tiden som myndighetschef varit?

– Intensiv och ytterst stimulerande. Yrkeshögskolan ska växa och det gör också myndighetens uppdrag. Många möten med nya människor och verksamheter. Nya kollegor i Västerås och Hässleholm att lära känna och samarbeta med. Jag har känt mig mycket välkommen och det är en stor trygghet att komma till en verksamhet med väl fungerande rutiner och processer och så kompetenta medarbetare.

Har uppdraget innehållit några överraskningar?

– Inga obehagliga sådana. Jag har överraskats av kraften i engagemanget för yrkeshögskolan som utbildningsform som finns i alla led, hos anordnare, i arbetslivet och på myndigheten.

Du har besökt många YH-utbildningar under våren. Vad tar du med dig från besöken du gjort?

– Syftet med besöken har varit att “samla på intryck” och många intryck har det sannerligen varit. Vi har strävat efter att varje besök ska innehålla samtal med utbildningsledare och andra från anordnaren, träff med företrädare från ledningsgruppen för en eller flera utbildningar och samtal med studerande. Jag har slagits av stoltheten som utbildningsledare och utbildare känner för sin utbildningsform, av engagemanget från arbetslivet och inte minst av den iver och entusiasm som de studerande uppvisar inför att kunna växla spår eller ta nästa steg i yrkeslivet genom studierna.

– Från varje klassrum har vi fått med oss berättelser som berör, om utbildning som öppnar nya dörrar, ger en ny chans, eller om studier som äntligen bedrivs på ett sätt som passar den enskilde.

Yrkeshögskolan inledde i år en ny expansion. Vilken är den främsta utmaningen för att utbildningsformen ska kunna växa med bibehållen kvalitet?

– Den största utmaningen handlar om att arbetslivets engagemang i yrkeshögskolan behöver växa i minst samma takt som yrkeshögskolan växer. 15 procent fler studerande behöver LIA-plats, antalet ledningsgrupper ökar med nära nog detsamma när nu yrkeshögskolan ska växa med 15 procent. Jag upplever att detta är den stora utmaningen och det som potentiellt kan sätta gränser för expansionen.

Är det något annat du vill förändra för att utveckla yrkeshögskolan?

– Det finns ett antal förändringar som behöver göras i regelverk, praxis och rutiner för att säkerställa kvalitet och särart när yrkeshögskolan växer och utvecklas. Vi har påbörjat flera viktiga sådana insatser, bland annat när det gäller att främja en hög examensgrad, utveckla avsiktsförklaringarnas funktion, vår statsbidragsmodell samt för att också framåt säkerställa att vi enbart har seriösa och ambitiösa anordnare inom YH. Vi ska känna att vi har kommandot över yrkeshögskolans fortsatta utveckling.

Yrkeshögskolans historiskt stora kursutbud har uppmärksammats. Hur skulle du beskriva konceptets bidrag till det livslånga lärandet?

– Jag är mycket glad över den snabba tillväxten av kurser inom yrkeshögskolan och vi ser att dessa på kort tid blivit relevanta och attraktiva för breda grupper på arbetsmarknaden oavsett tidigare utbildning. Omställningsreformen kommer bara att öka intresset och över tid ser jag gärna att kursutbudet fortsätter att utvecklas i denna riktning.

Varför är arbetslivets medverkan och medfinansiering i YH-utbildningarna så viktig?

– Arbetslivet är både yrkeshögskolans viktigaste möjliggörare och främsta kravställare. Utan ett engagerat arbetsliv finns ingen yrkeshögskola. Arbetslivet behöver formulera behoven, engagera sig i ledningsgrupper för att påverka den närmare utformningen av utbildningen och bidra till kvalitetssäkringen, bidra till undervisningen och med bra och relevanta LIA-platser. Att arbetslivet är medskapare och medfinansiär i yrkeshögskolan är avgörande för att YH ska behålla sin relevans och särart som utbildningsform. Det är också högst rimligt att arbetslivet är med och finansierar en utbildningsform som direkt och enbart syftar till att förse arbetslivet med den kompetens de behöver.

Nu har det gått ett år sen utredningen Framtidens yrkeshögskola presenterades. Vet du om det är några av förslagen ur utredningen som är på väg att realiseras?

– Förslagen har remitterats och MYH och många andra har yttrat sig om förslagen. Det är upp till regeringen att värdera inkomna synpunkter och bestämma om – och i så fall vilka förslag – som den vill gå vidare med. För myndigheten handlar det om att vara redo om regeringen vill bereda vissa frågor vidare eller när propositionen kommer och besluten fattats.

MYH har även fått ansvar för att starta en helt ny utbildningsform, nationell yrkesutbildning. Hur är intresset för NY-utbildningarna?

– Det har varit ett mycket stort intresse från branscher och företag för att medverka i pilotverksamheten för NY. Vi fick också in väsentligt fler ansökningar om att bedriva utbildning än vi förväntade oss, vilket är positivt. På ett bredare plan finns också ett stort intresse för om den nya utbildningsformen lyckas komplettera utbudet av yrkesutbildning för vuxna och bidrar till att minska den stora kompetensbristen som finns.

– De anordnare som beviljats utbildningar arbetar nu intensivt med att marknadsföra utbildningarna och här bidrar myndigheten, bland annat genom den nya webbsidan för NY: nyrkesutbildning.se. Så här första året i en ny pilotverksamhet bör man ha realistiska förväntningar på hur många studerande som faktiskt börjar i höst. Det kommer sannolikt att variera.

Avslutningsvis, blir det någon semesterledighet i sommar?

– Absolut, det blir semester i Sverige med vad jag hoppas blir en lagom blandning av aktiviteter, läsande och umgänge.