Försöksverksamheten nationell yrkesutbildning innebär yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå och är nu inne på sitt tredje år. För första gången finns det resultat som säger något om hur det gått för dem som läst utbildningarna.

Från de 34 utbildningar eller klasser som hunnit läsa en utbildning till slut för mer än sex månader sedan, är 78 procent av de examinerade i arbete. Av dessa är det 75 procent som säger sig ha ett arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen. Ytterligare 12 procent säger att arbetet delvis överensstämmer med utbildningen.

Lockat arbetslösa och utrikesfödda

Under de två första åren med NY påbörjade drygt 1600 personer studier. Majoriteten, 62 procent, saknade tydlig förankring på arbetsmarknaden före NY-studierna. Medianåldern för studerande är 30 år (vilket ligger nära yrkeshögskolans medianålder på 31 år) och 34 procent är utrikesfödda.

Karolina Pihl är projektledare för nationell yrkesutbildning hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Hon säger:

– Det är mycket glädjande att se de här resultaten, särskilt med tanke på att utbildningarna har byggts upp på kort tid och att många av de studerande tidigare hade en svag förankring på arbetsmarknaden. I våra enkäter beskriver de nationell yrkesutbildning som en snabb väg till ett praktiskt yrke, och resultaten tyder på att utbildningarna i hög utsträckning har motsvarat de förväntningarna.

Fyller ett kompletterande behov

När de studerande fick frågan om de hade andra utbildningsalternativ då de valde att påbörja NY-utbildningen svarade mer än hälften nej. Av dem som övervägt annat var det vanligaste en yrkeshögskoleutbildning, följt av en annan NY-utbildning.

– Det är tydligt att NY har nått personer som annars inte hade valt att studera, och framförallt inte till det yrke som de nu utbildat sig till. Det råder en missmatchning på arbetsmarknaden idag där det finns många branscher som söker arbetskraft medan många arbetslösa inte kan ta jobben, till exempel för att de saknat relevant utbildning på gymnasienivå, säger rapportens huvudförfattare Olof Elander som är biträdande projektledare för NY.

Arbetslivet är engagerat

Myndigheten för yrkeshögskolan upplever ett starkt engagemang från arbetslivet i nationell yrkesutbildning. Ett vanligt skäl till att arbetslivsrepresentanter väljer att engagera sig i NY genom att ingå i ledningsgrupp, ta emot på praktiken LIA eller liknande, är att det utbildas för få personer inom yrket eller att det helt saknats gymnasial utbildning inom området.

Av dem som handlett studerande på LIA och svarat på myndighetens enkät tyckte den stora majoriteten att de studerande hade lärt sig relevanta saker i skolan innan de kom ut på praktiken. Nio av tio arbetsgivare som engagerat sig i NY på något sätt eller anställt därifrån anser att utbildningarna ger rätt kompetens utifrån arbetsplatsens behov. Den siffran är på samma nivå som när myndigheten undersökte nöjdheten med yrkeshögskolans hos arbetslivet i fjol.

Utmaningar

Trots de lovande tidiga resultaten finns det också utmaningar inom nationell yrkesutbildning. En utmaning är studerandegruppen, som av många utbildningsanordnare upplevs mer heterogen än på yrkeshögskolan och där en större andel inom NY är ovana vid studier. Ett annat bekymmer är avhopp från utbildningar när studerande inser att de redan har förbrukat hela eller delar av sin gymnasiepott hos CSN.

Inom NY:s förordning saknar utbildningsanordnare möjligheten att ansöka om pengar för att stötta språksvaga studerande genom insatsen svenska med yrkesinriktning, som finns inom yrkeshögskolan. De utrikesfödda utgör en större andel inom NY än inom YH och språksvårigheter är en faktor som utbildningsanordnare nämner som skäl för avhopp.

Bidra även framåt

– Eftersom utbildningsformen är ung och bedrivs på försök pågår ett lärande. Vi ser ändå att NY har goda förutsättningar att bidra till samhällets kompetensförsörjning utifrån de resultat som presenteras i den här delredovisningen av uppdraget. Myndigheten bedömer att behovet av nationell yrkesutbildning kommer att kvarstå även efter år 2028 då försöksverksamheten är slut, säger Magnus Wallerå som är generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.

Ta del av rapporten

Läs rapporten Delredovisning av regeringsuppdrag om nationell yrkesutbildning via länken nedan.

Om nationell yrkesutbildning, NY

Nationell yrkesutbildning är en ny form av vuxenutbildning på gymnasial nivå (SeQF 4-nivå). Den bedrivs som en försöksverksamhet under åren 2024–2028 och bygger på yrkeshögskolans modell där arbetslivets behov styr. Medan det krävs gymnasiebetyg eller motsvarande för att komma in på yrkeshögskolan, räcker det med grundskola eller att du har förutsättningar att klara utbildningen för att bli antagen till NY-studier.

Alla studerande söker sina egna platser, utbildningarna har riksintag och studierna berättigar till studiemedel från CSN.

Utbildningarna inom pilotverksamheten ges inom områden där befintliga utbildningsvägar saknas eller är otillräckliga. De flesta NY-utbildningar är knappt ett år långa och exempel på yrkesroller är svetsare, låssmed, sömnadsoperatör, fordonsmekaniker, automationstekniker, ställningsbyggare och djurskötare.

Alla NY-utbildningar hittar du på nyrkesutbildning.se.