I år har Myndigheten för yrkeshögskolan gått över till nya kriterier för kvalitetsgranskning. Syftet med detta är att ytterligare stärka och lyfta fram kvaliteten i yrkeshögskolans särart med den nära kopplingen till arbetslivet.

I samband med bytet av kriterier har myndigheten, utöver att sammanställa 2025 års granskningsresultat, gjort en summering av de gångna tio åren då de tidigare kriterierna användes (2016–2025).

Många granskade utbildningar

– Det går inte att jämföra resultaten över tid rakt av eftersom urvalet av utbildningar inte har skett på exakt samma sätt varje år. Förra året prioriterade vi bland annat utbildningar med låg examensgrad, säger Jonna Andersson som är utredare på myndigheten och som har skrivit den aktuella rapporten.

– Dessutom förändras utbudet inom yrkeshögskolan i takt med att arbetsmarknaden förändras. Men det är ändå så att ungefär hälften av alla nu aktiva yrkeshögskoleutbildningar har genomgått en fördjupad kvalitetsgranskning. Så vi kan dra en del generella slutsatser från översikten, säger Jonna Andersson.

En sådan slutsats är att en betydande andel utbildningar inte når upp till hög kvalitet vid första granskningstillfället. Under de senaste tio åren har årligen cirka 3 av 10 granskade utbildningar inte nått upp till kraven på hög och jämn kvalitet utan istället bedömts hålla inte tillräckligt hög kvalitet eller bristande kvalitet.

Kvaliteten viktig för resultatet

– Det är en alltför hög andel utbildningar som inte når upp till kraven i kvalitetsgranskningen, säger enhetschef Åsa Kildén. Hon fortsätter:

– Varje utbildning som brister i kvalitet påverkar negativt i flera led och berör både studerande, arbetsliv och yrkeshögskolan som utbildningsform. Därför är det så angeläget att arbetsliv, utbildningsanordnare och myndigheten arbetar tillsammans för att höja kvaliteten. Målet är att alla yrkeshögskoleutbildningar ska vara bra utbildningar med hög och jämn kvalitet.

Utbildningar som identifieras med förbättringsområden följs vanligtvis upp av myndigheten ungefär ett år efter den första granskningen. Vid uppföljningarna är det tydligt att kvalitetsgranskningen ofta lett till att utbildningsanordnarna arbetat med att höja utbildningens kvalitet, men inte alltid. Resultaten av uppföljningen tas i beaktande om utbildningsanordnaren väljer att söka om att få anordna utbildningen på nytt.

Platsbundet håller högre kvalitet

En annan slutsats är att utbildningar med platsbundna studier generellt håller högre kvalitet jämfört med distansutbildningar.

– Utifrån den här sammanställande rapporten är det svårt att dra slutsatser kring vad den skillnaden beror på, men det finns anledning att bevaka frågan framöver, säger Jonna Andersson.

Förutom jämförelser av granskningsresultat de senaste tio åren innehåller rapporten till största delen 2025 års samlade granskningsresultat.

– Här redovisas resultat från alla kvalitetsgranskningar som genomförts under 2025 men vi tittar mer ingående på vad fördjupad och uppföljande kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan visar, säger Jonna Andersson.

Olika resultat på olika områden

Några av de områden som får genomgående höga betyg i fördjupad kvalitetsgranskning är de studerandes förutsättningar för lärande samt rollen som yrkespraktiken, kallad LIA, utgör i utbildningarna. Anskaffningen av LIA-platser är ofta något som skolorna behöver förbättra, liksom arbetslivets medverkan i undervisningen.

Den största utmaningen inom yrkeshögskolan är dock att det systematiska kvalitetsarbetet i utbildningarna behöver förbättras, främst gällande arbetet med utbildningarnas resultat och effekt i arbetslivet. Det är också inom området kvalitetsarbete som mest arbete kvarstår efter den uppföljande kvalitetsgranskningen.

Olika slags granskningar

Myndigheten ska granska kvaliteten inom yrkeshögskolans utbildningar enligt förordningen som styr verksamheten. Det finns två slags granskningar: den som kallas tillsyn, vilket innebär att regelefterlevnad granskas, och den som kallas kvalitetsgranskning och som innebär att utbildningarnas kvalitet bedöms enligt en fyrgradig skala. Det är resultat från kvalitetsgranskningen som nu sammanfattats och vars kriterier reviderats. Det finns olika typer av kvalitetsgranskning: fördjupad, uppföljande och tematisk kvalitetsgranskning.