Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar och utveckla det brottsförebyggande arbetet. Uppdraget, som nu är genomfört, har syftat till att bidra till att motverka välfärdsbrott och ekonomisk brottslighet.

MYH har analyserat vilka möjligheter och hinder som finns i detta arbete samt vilka åtgärder som redan har genomförts för att stärka kontrollen.

– Det här är ett uppdrag vi har prioriterat högt under året. Det handlar ytterst om att värna förtroendet för de utbildningsformer som myndigheten ansvarar för och för statsbidragssystemet. Skattemedlen ska användas effektivt och gå till verksamheter som verkligen bidrar till kompetensförsörjningen. De åtgärder vi nu föreslår gör det svårare att utnyttja systemet och stärker skyddet mot både felaktiga utbetalningar och brott, säger myndighetens generaldirektör Magnus Wallerå.

MYH konstaterar att det redan finns flera inbyggda skydd mot missbruk. Systemet är långsiktigt och utformat på ett sätt som gör det svårt att utnyttja för att få statsbidrag på felaktiga grunder.

– Det krävs en hel del av en anordnare. För att göra en bra ansökan behöver man ha arbetslivet med sig, kunna sitt sakområde och ha god kännedom om yrkeshögskolans regelverk. Detta gör det mycket svårt för oseriösa aktörer att missbruka systemet med syfte att göra snabba vinster, säger myndighetens utredare Göran Olsson, som lett arbetet.

För att ytterligare minska risken för felaktiga utbetalningar och brott vill myndigheten nu få bättre verktyg för att granska de som söker statsbidrag. Det kan till exempel handla om att kunna kontrollera vem som äger eller leder ett utbildningsföretag.

– Formen för yrkeshögskolan är att vi beviljar utbildningar, inte anordnare. Det innebär att vårt huvudsakliga fokus historiskt inte har legat på själva anordnaren bakom ansökningarna. Vi ser nu ett tydligt behov av att stärka den delen, säger Göran Olsson.

Ett annat område som pekas ut är utbildningar som läggs ut på entreprenad – det vill säga när underleverantörer bedriver utbildningen åt en anordnare som tar emot statsbidrag.

– Det behövs en utredning som går till botten med om det ska vara tillåtet att bedriva utbildning på entreprenad, och i så fall hur myndigheten ska kunna kontrollera underleverantörerna, säger Göran Olsson.

I redovisningen till regeringen efterfrågar myndigheten bättre och skarpare verktyg i arbetet med att motverka brott och felaktiga utbetalningar. Myndigheten kommer att fortsätta att arbeta vidare med frågorna och utifrån nuvarande förutsättningar stärka arbetet med de möjligheter som finns.