Yrkeshögskolorna runt om i landet har i uppdrag att främja jämställdhet mellan könen och bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

– Först och främst är det så klart en fråga om mänskliga rättigheter, men det handlar också om att utbildningarna ska bidra till att skapa en bredare rekryteringsbas för arbetslivet, säger Ann-Sofie Sydow, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Statistiken visar att utvecklingen går åt rätt håll. Antalet män med behörighet som söker utbildningar inom Hälso- och sjukvård har ökat med 17 procent på bara ett år. Under samma period har antalet kvinnor med behörighet som söker utbildningar Samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 9 procent.

Samtidigt som yrkeshögskolans jämställdhetsarbete gör nya framsteg är det en lång väg kvar och många utbildningar kämpar fortfarande med att rekrytera deltagare av bägge könen.

Breddad rekrytering

Emmeli Uleskog är utbildningsledare på Region Kronobergs tandsköterskeutbildning. Hon berättar att de under flera år haft svårt att rekrytera män till utbildningen och att de dessutom haft en hel del problem med att män i högre grad hoppar av utbildningen i förtid. Tack vare förändringar i marknadsföringen har de fått fler manliga sökande och har i år antagit fyra män till utbildningen.

– Förra året antog vi en kille till utbildningen som blivit lite av ett ansikte utåt för utbildningen och en talesperson för att det här är ett yrke och en utbildning som kan passar alla. Vi har använt hans bild och ord i både broschyrer och sociala medier när vi gjort reklam för utbildningen, säger Emmeli Uleskog.

Idag finns två manliga tandsköterskor i Region Kronoberg och enligt Emmeli Uleskog händer det att klinikerna hör av sig och frågar hur det går med rekryteringen av män.

– Klinikerna tycker att jämställdheten är viktig. En jämställd arbetsgrupp innebär många gånger en bättre dynamik. Vi ser samma sak på utbildningen. Nu när det finns en liten grupp killar upplever vi att de också trivs bättre och har större chans att klara utbildningen, säger Emmeli Uleskog.

Breddat mottagande och delaktighet

Utredaren Ann-Sofie Sydow menar att många yrkeshögskolor idag har ett utvecklat arbete för breddad rekrytering, men att det också handlar om att utforma utbildningarna så att sökande från det underrepresenterade könet känner sig välkomna i utbildningen och känner att de passar in. Att det finns ett arbetsliv som tar emot dem på LIA och efter examen.

– En del anordnare fastnar i diskussioner om breddad rekrytering, men det vi kallar breddat deltagande och mottagande är minst lika viktigt. På de flesta utbildningar är examensgraden lägre för det underrepresenterade könet. Är det så behöver utbildningsanordnaren kartlägga och analysera orsakerna, säger Ann-Sofie Sydow.

Några av de vanligaste åtgärderna som anordnare gör för breddad rekrytering är förändrade förkunskapskrav och att anordnare ser över sin marknadsföring. För att jobba med breddat deltagande och mottagande behövs andra åtgärder, till exempel skapa alumninätverk med förebilder eller bjuda in en förläsare som pratar om jämställdhet och oönskad jargong/kultur.